Elevaktiv undervisning genom kooperativt lärande

I vårt utvecklingsarbete på skolan ligger fokus på engagemang, ansvar och motivation. Som ett led i det har vi på F-3, valt att fortbilda oss inom kooperativt lärande (KL). Vi tycker det är viktigt med ett gemensamt syn- och förhållningssätt och att elever och vårdnadshavare kan se en röd tråd genom årskurserna. Det ska inte spela någon roll i vilken klass eller på vilken avdelning ens barn går.

KL är ett förhållningssätt och ett arbetssätt som leder till elevaktivitet, inkludering, engagemang, social utveckling och lärande. När eleverna samarbetar och stöttar varandra, ökar både måluppfyllelsen och stärker den sociala och personliga utvecklingen.

KL i praktiken

I dagsläget har de flesta klasser på F-3 organiserat lärgrupper om fyra, av sina lärpar. Likt vi själva arbetar i arbetslag, arbetar eleverna i grupper, för att lära av och med varandra och föra gruppen framåt. Vill man starta upp arbetet med kooperativa strukturer, är det lättast att börja med lärpar och att förändra ”fråga-svar” situationen, för att få alla aktiva och utöka talutrymmet. Här kommer några exempel ur vårt religionstema.

EPA

EPA (enskilt, par, alla) används flitigt och gör att alla får svara.
Vad är religion? Tänk själv, dela med din parkamrat och därefter diskuterar vi gemensamt. Alla har först fått pröva sina tankar i par och kan sedan vara delaktiga i diskussionen.

Hör vi ihop?

För att befästa ämnesspecifika ord och begrepp, så använde vi oss bla av strukturen Hör vi ihop? Vi använder oss av bildstöd och alla fick vars en bild och därefter röra sig runt i klassrummet. Uppgiften var att diskutera hur de hörde ihop och gruppera sig. När de funnit sin grupp satte de sig ner och fick redovisa hur de hörde ihop.

Fråga-Fråga-Byt

Efter att ha läst, dramatiserat, sett på filmer, skapat mm fick alla formulera frågor på innehållet. En fråga per lapp och kravet vara att de själva måste kunna svaret. Under veckan som gått har vi vid flera tillfällen använt de här frågorna till strukturen Fråga-fråga-byt. Alla får vars en lapp och därefter röra sig runt i klassrummet med handen uppsträckt. Det är en signal att man är ledig. De stannar vid en kamrat, gör ex en highfive och ställer frågorna i tur och ordning, därefter byter man fråga med varandra och går vidare till en ny kamrat. Kan man inte svaret, så hjälps man åt. Kan ingen i paret svaret, behåller man frågan och går vidare tills man får svar av någon annan och då byter man. Eleverna gillar verkligen strukturerna. Vi behöver jobba med ljudnivån, men hela klassrummet utstrålar aktivitet och engagemang. Alla är aktiva och vi kan gå runt och lyssna och stötta, eller tex ta en fråga och vara med själva. Den viktiga rörelsen, blir ett naturligt inslag i lektionspasset.

Solfjädern

Vi har använt samma frågor i strukturen Solfjädern och där sitter man i sin lärgrupp. Elev 1 har frågekorten på hand likt en solfjäder och säger dra ett kort, elev 2 tar ett kort och läser frågan, elev 3 svarar på frågan, elev 4 hjälper till och stöttar och ger respons i form av beröm och bekräftelse. Alla har en uppgift och det roterar i gruppen. Strukturen uppfattas som ett spel och gör att eleverna orkar arbeta längre med frågorna. Det tränas turtagning, att lyssna, stötta, tillägna sig kunskaper om ämnesområdet och man har här koll på att alla elever tränar samma frågor/innehåll.

VENN-diagram

I ett VENN-diagram jämför man. Här jämförde vi judendom, kristendom och islam med hjälp av tre rockringar på golvet. I det mittersta fältet hamnar sådant som är gemensamt för alla tre religionerna tex tron på en gud, profeterna Abraham och Mose och den gyllene regeln.  Alla fick lappar och skulle placera dem i rätt fält med en förklaring till.

Kooperativt lärande är ett elevaktivt undervisningssätt, som kan appliceras på alla ämnen och stadier. Rörelsen i många av strukturerna väcker hjärnan och stärker kroppen och är ett bra avbrott i en stillasittande vardag. Alla i klassen vågar ta plats genom roller eller strukturer och är delaktiga och utvecklar sina kognitiva förmågor, samtidigt som det är gruppstärkande och en del av vårt värdegrundsarbete. Med ökad ledning och stimulans hoppas vi även se att vi behöver göra färre extra anpassningar.

Att diskutera:
  • Vad ser du för fördelar/nackdelar med att arbeta i lärpar och lärgrupper?
  • Skulle du kunna applicera några av strukturerna i din undervisning, för att öka delaktigheten och utöka talutrymmet?
Lästips:

Kooperativt lärande, Spencer Kagan och Jette Stenlev
Grundbok i kooperativt lärande, Niclas Fohlin, Anneke Moerkerken, Lisa Westman, Jennie Wilson
Kooperativt lärande i praktiken, Niclas Fohlin, Jennie Wilson

Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *