Det känns som den tjocka dimma vid namn nationella prov som man befunnit sig i ett tag långsamt börjar att lätta. Mycket tid har tagits till att förbereda, genomföra och rätta. Undervisningstid har ersatts med nationell provtid. När så mycket tid går åt gäller det att få ut något man har nytta av. Tips på uppgifter och uppslag man kan använda på lektioner är en sak. Kunskap om elevernas förmågor är en annan.

Från årets omgång nationella prov i matematik och NO för årskurs 9 tar jag så här långt med mig några saker. Vi måste hjälpa eleverna att utveckla sin läsförståelse när det gäller matematik och NO. I matematik kan jag se några uppgifter där det matematiska innehåller inte är så avancerat utan att det handlar om att förstå vad som efterfrågas.  Jag testade i min klass att textmässigt förenkla en uppgift som få hade klarat. Responsen kom omedelbart “åh, jag tror att jag har gjort fel på den, nu fattar jag“. Men lösningen på problemet läsförståelse kan inte vara att fortsätta att förenkla utan istället träna mer på att läsa uppgifter som innehåller mer information. Många av uppgifterna i PISA-undersökningen är svåra att läsa vilket kan vara en av orsakerna till våra resultat.
Uthållighet är en annan sak. Långa uppgifter med många delmoment avskräcker och en del elever slutför inte uppgifterna trots att de egentligen skulle kunna.  Om man använder rika problem med olika tolkningsmöjligheter stimulerar man elever att jobba längre tid med samma uppgift istället för att snabbt komma fram till ett rätt svar.
Jag vill gärna tro att mitt arbete med problemlösning och problemslösningsstrategier har gett resultat. Jag tycker att jag har haft fler elever som förmår lösa uppgifter med andra strategier än de förväntade istället för att ge upp (till exempel systematiskt prova istället för en ekvation).

I NO ser jag att vi behöver  träna på att resonera i fler steg (resonemang som innehåller ….eftersom…som beror på….som i sin tur påverkar….), att förklara snarare än beskriva samt att kunna skilja på ett naturvetenskapligt fenomens egenskaper jämfört med dess användningsområde. I labbdelen har vi sett att många elever beskriver felkällor i sitt handhavande (skulle läst/mätt/vägt osv noggrannare) snarare än felkällor i metoden vilket är det som vi är ute efter. Vi behöver också lyfta fram felkällor som finns i den specifika uppgiften snarare än generella förslag på felkällor.
När det gäller elevernas förmåga att använda begrepp ser jag en positiv utveckling även om det finns mer att göra. Om inte annat visar det att man inte behöver vara rädd för att introducera nya, ämnesspecifika begrepp.

Det återstår fortfarande en del analysarbete. Det finns mer att lära och att utveckla men nationellaprovdimman har lättat. Solen bryter igenom. I horisonten tornar molnen upp sig. Det är betygen som är på väg att dra in.