– istället för individanpassningar

Grunden för att inkludering ska lyckas är att se svårigheter som uppstår i lärande som en relation mellan elevens förutsättningar och det pedagogiska sammanhang eleven möter. På måndagar möts jag av  102 elever.  Individer med olika förutsättningar. Differentiering av aktiviteter; tempo, nivå, omfång, metod,  intresse ger elever möjlighet till delaktighet och gemenskap.

Vad möts du som lärare av i ditt klassrum?

Vad är det för lärmiljö mina elever möts av ? Det är två saker jag styr över till 100% mitt ledarskap och pedagogisk planering.  Elevers förutsättningar kan göra att en del upplever klassrummet som att småjogga på en cykelbana, solen skiner och vinden smeker kinderna medan andra springer barfota, snubblar över stock och sten, trillar river sig och snubblar vidare.

En faktor som kan verka mycket hindrande för elevens lärande är språket.  Forskaren och logopeden Barbro Bruce vill ersätta begreppet grav språkstörning med språklig sårbarhet. Det nya begreppet är tänkt att ge starkare signaler till skolan att den ska ta ansvar för alla som har en sen, långsam eller annorlunda språkutveckling. En annan sak vi lärare har att ta hänsyn till är skollagen som understryker att alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt. En elev som siktar på A ska alltså ges förutsättningar att kunna nå det. Lusten till språk och lärande kan både väckas och släckas i skolan, om man  inte ges rätt förutsättningar och utmanas på den nivå man befinner sig.

Naverlönnskolan har som mål läsåret 2017/18 att utveckla en tillgänglig lärmiljö på skolan utifrån det pedagogiska perspektivet.  Jag kommer nu att beskriva ett upplägg med begreppsmallar som jag använt mig av. Det finns säkert någon teoretisk ansats till mitt sätt att arbeta, men detta var något jag utvecklade utifrån en specifik grupps behov gällande språklig sårbarhet.  Ett svårt kunskapskrav i historia är: Eleven förklarar hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Jag har valt att arbeta med detta kunskapskrav kopplat till franska revolutionen, då det går att peka på sociala livsvillkor under 1700-talet men också värderingar och tankar som växte fram under upplysningstiden. Frågan på provet är formulerad som följer: På vilket sätt påverkades människorna av värderingar och tankar i samhället i slutet av 1700-talet? Här vill jag ju att en slutsats ska vara ett det bidrog till utbrottet av franska revolutionen. För att bygga upp detta stegvis och (nu kan ju detta ses som exempel på hur jag ofta arbetar i klassrummet) fick eleverna först skriva en sammanfattning om upplysningstiden, som stöd hade de följande ordmoln med nyckelbegrepp som jag plockat ut: Ett första steg mot kunskapskravet är att erövra begreppen och deras betydelse. När vi pratade om begreppens betydelse använde vi oss också av bilder, jag inledde med ett ljus och en glödlampa som exempel på bilder som skulle kunna sammanfatta begreppet upplysningstiden. Sedan delade jag ut begrepp till eleverna som de skulle leta bilder till, och motivera varför det var en bra bild till just det begrepp de blivit tilldelade. Jag lämnar upp till läsaren vad bilderna nedan har med upplysningstiden att göra? 

När de sedan skrev samman-fattningen om upplysningstiden så fick de ha ordmolnet framför sig. Samman-fattningen fick de sedan lov att ha med sig under provet om franska revolutionen då de skulle visa färdigheter inom kunskapskravet: Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Frågan de skulle svara på var:  Har vi kvar något från revolutionen idag? 

Fördel med att använda ordmoln är att de som har förmåga att arbeta på egen hand kan fördjupa sin kunskap, medan elever som behöver mer stöd får det av mallen. Om det är resurslärare kopplad till klassen så vet hen vad eleven ska ha hjälp med utan utförliga instruktioner.

Vad använder jag mer för metod för att skapa struktur och utveckla språket ? Ordmolnen har som sagt blivit ett stående inslag, liksom bildstöd, även ord och begreppslistor av det slag som ses nedan förekommer: 

Så småningom kommer eleverna också att träna begreppen ovan inom arbetsområdet miljö och hållbar utveckling (35 st) i Quizlet. https://quizlet.com  Ev. kommer vi också ha en tävling.

Att utgå från Blooms taxonomi (Benjamin Bloom 1913-99) amerikansk psykolog och pedagog är också ett sätt att differentiera. En del elever kommer behöva ägna betydligt mer tid åt att erövra, minnas och förstå begreppen innan de kan börja tillämpa, analysera, dra egna slutsatser och producera.

Bilden ovan som utgår från Blooms taxonomi visar också att redovisningssätt spelar roll för hur länge kunskap bibehålls.

Det stöd som för många elever är nödvändigt gynnar även alla andra. Alltsedan jag och två kollegor planerade utifrån mallen nedan när vi på Naverlönnskolan arbetade mycket med inkludering i undervisningen, påminner jag mig själv att kika igenom detta “Generella åtgärdsprogram” när nya arbetsområden ska planeras: Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande 

Är vi på rätt spår när vi individualiserar i eller bredvid undervisning? Enligt Hattie ger inte individualiserad undervisning särskilt goda effekter.  Det kan ju bero på hur de görs förstås, men de effektstorlekar som Hattie har kommit fram till gör att man bör granska arbetet med anpassningar kritiskt . Ser vi på goda effekter på lärandet?  eller handlar det om att det känns bra och tryggt att ha ifyllda papper om någon skulle fråga?

Hattie ranking – interactive visualization

Istället för att ägna mer tid åt det som inte ger så goda effekter på lärande enligt forskning, så borde vi snarare ägna planeringstid åt faktorer och det som vi vet hjälper samtliga prestationsgrupper, till exempel planera så att alla elever blir aktiva, arbeta med stödstrukturer, nyttja kamratlärande, använda tydliga exempel, instruktioner, checklistor och vägledande feedback.

Helena Wallbergs blogg Specialpedagogen Mod och Metod får mig alltid att reflektera mycket över mitt sätt och skolans sätt att arbeta.  Bloggen som fick mina tankar att spinna denna gång var:  Differentierad undervisning istället för individanpassning 

Jag instämmer med Helena att emellanåt verkar individanpassning tolkas som något skolan ska göra så fort en elev verkar ha svårt att lära sig något eller inte beter sig som man bör i skolsammanhang, eller när föräldrar eller BUP kräver det? En fara som man alltför sällan pratar om när elever ska arbeta med andra “förenklade uppgifter” än övriga klassen, är att man signalerar att “du har inneboende svårigheter som jag som lärare måste kompensera för” kategoriskt perspektiv. I ett relationellt perspektiv är individualisering något som görs inom ramen för aktiviteter som alla kan delta i och lärmiljön utvecklas.  Många elever i behov av extra anpassningar innebär undervisning /lärmiljö i behov av utveckling.

Under uppstartsdagarna satt vi några lärare i ämneslaget och skulle arbeta fram en “minimikurs” i historia. När vi var färdiga med några uppgifter, ställde vi oss frågan: Är detta enklare? Nej, det är just det. Frågan eleven ska svara på eftersom kunskapskraven är samma för alla, kommer fortfarande att vara: På vilket sätt påverkades människorna av värderingar och tankar i samhället i slutet av 1700-talet?  Har vi kvar något från revolutionen idag? Snarare än att göra minimikurser och 10-tal olika individanpassningar, förenkla läromedelstexter, med resultat väldigt trötta lärare som känner sig otillräckliga, bör planeringsarbetet differentiera från början och präglas av checklistor där man påminns om viktiga inslag för framgångsrik undervisning.

I januari 2017 inledde Naverlönnskolan ett utvecklingsarbete kring lärmiljöer och språklig sårbarhet SYDSVENSKAN Lärare på skolbänken kan ge roligare skola alltsedan dess har jag funderat mycket på hur min lärmiljö avseende språkutveckling kan utvecklas och jag inser också när jag skrivit denna blogg, hur viktigt det är att ha ett kritiskt förhållningssätt till undervisning med utgångspunkt i forskning.

Att diskutera

1. Hur skapar du lärmiljöer för differentiering i klassrummet

2. Fundera över vilka utmaningar du har i en av dina klasser och hur du redan i planeringen skulle kunna förebygga dessa?

3. Vilka förändringar skulle du kunna göra i din undervisning som skulle gynna alla dina elever?

Fördjupa dig mer ?

Skolverket: Funktionsnedsättning för likvärdighet mot hinder

• UR Grav språkstörning med Barbro Bruce 
• SPSM Organisera en skola som möter alla elevers behov 
• Arbeta med språkstörning i skola och förskola
• Förstelärare Bloggar Kollegiala reflektioner om språklig sårbarhet