Det språkmedvetna klassrummet

Jag har arbetat mycket med SvA-elever och det är en erfarenhet som har berikat mig som lärare på så sätt att jag har fått individualisera min undervisning – jag har varit planerad upp över öronen och vridit och vänt på mina planeringar. Jag har fått en språkmedvetenhet som hjälper än idag även om jag undervisar elever med svenska som modersmål. Inlärningen är detsamma.

Jag har hittat mycket av min inspiration hos Pauline Gibbons ”Stärk språket stärk lärandet”, Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring ”Låt språket bära” samt Skolverkets ”Greppa spårket”. Även om du inte undervisar SvA elever så är det böcker som jag varmt kan rekommendera att ha som bokcirkel på arbetsplatsen. De ger strukturer och förslag på hur du kan arbeta med språkinlärning. Jag rekommenderar varmt att läsa/titta igenom dessa böcker oavsett vilken årskurs/elevgrupp du undervisar.

Elever i skolan äger inte skolspråket när de börjar i skolan; det är vår uppgift att lära eleverna detta. Elevernas vardagsspråk utvecklas i deras sociala miljö med vänner och föräldrar. Skolspråket är något som utvecklas i skolan och eleverna behöver ha stöttning för att utvecklas. Det är inget som sker automatiskt. Stöttningen ska vara tillfällig, föränderlig och stöttningen ska leda eleverna vidare mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse. I min undervisning använder jag mig utav planscher där jag utgår från den genre vi arbetar i. Dessa sätts upp i klassrummet och finns där för att stötta eleverna. Till en början i arbetet så tittar eleverna mycket på planscherna men i takt med att de blir mer förtrogna med texttyperna så minskar behovet av att titta.

Grupparbete

Grupparbete har setts som en bra lösning för att utveckla skolspråket och att öka kunskaperna hos eleverna, men grupparbete fungerar inte i sig själv som stöd för språk- eller kunskapsmässig utveckling hos eleven. Eleverna gör det som de blir tillsagda att göra och därför så är det extra viktigt att tänka igenom grupparbetet innan det startar. Några enkla knep att använda sig av i sin planering är:

  • Var tydlig – Ofta så innebär grupparbete instruktioner i flera led, oftast muntliga. Detta kan enkelt åtgärdas genom att skriva upp instruktioner på tavlan efter hand i kronologisk ordning. Dela in elever i grupper, efter instruktionerna. Första uppgiften blir att återberätta och anteckna vad det är de ska göra i gruppen.
  • Förenkla inte uppgifterna – Uppgifterna ska vara åldersadekvata och befinna sig i en nivå precis ovanför vad eleverna kan. Istället för att förenkla så förtydliga uppgiften.
  • Kräv interaktion – Ofta i ett grupparbete så är det någon av eleverna som tar kommandot och de övriga i gruppen blir statister. Detta kan undvikas genom att dela ut olika roller till eleverna i gruppen. Till en början kan det vara triviala uppgifter som att hålla reda på tiden för att få alla aktiva. Dessa roller kan sedan utvecklas i takt med elevernas mognad. Uppgiften ska begära att eleverna samtalar med varandra inte bara uppmuntra till det.
  • Hem- och expertgrupper – Eleverna får möjlighet att fördjupa sig i ett ämne, bli expert och sedan dela med sig av sin kunskap till de andra i klassen. Dela in klassen i grupper. Dessa blir elevernas hemgrupp. Eleverna får varsin uppgift att fördjupa sig kring. Sedan går de ut till sina expertgrupper, där de träffar andra elever med samma fördjupningsuppgift. Här sammanställs en faktatext som sedan tas med tillbaka till hemgruppen där de berättar om sina nya kunskaper för övriga medlemmar i hemgruppen.

Arbetet med engelska

Jag kan ibland tycka att det är svårt att arbeta med läroboken i engelska. Texterna är inte alltid så intressanta som jag, eller rättare sagt som eleverna, skulle vilja. Detta gör att det blir en extra utmaning att hitta en ingång som skapar ett intresse hos eleverna och som inbjuder till att lära sig engelska i ett socialt sammanhang. Därför har jag börjat att arbeta mer med grupparbete, vilket är något som jag har varit orolig för att pröva i tidigare då jag gärna velat styra engelskundervisningen själv. I ett grupparbete blir det ju i högre grad eleverna som styr arbetet framåt.

Innan vi börjar med att läsa igenom texten så tar vi ett steg tillbaka och utgår ifrån våra förkunskaper. Genom att utgå ifrån rubriken och eventuella bilder så diskuterar vi i helgrupp vad vi tror ska hända och vad vi tror att texten handlar om.

IMG_4903
Arbete i par

Först när vi fått en gemensam bild av vad vi tror oss veta börjar vi med att lyssna igenom texten. Efterhand så pausar vi och diskuterar innehållet.

Nästa steg är att vi tillsammans läser texten och därefter läser eleverna texten två och två. När vi har kommit så här långt får eleverna stänga sina läroböcker för att sedan återberätta texten för varandra i första ledet för att sedan skriva ner vad de fått höra. Så här i början av detta arbetssätt har jag tillåtit att eleverna pratar svenska men det nedskrivna måste vara på engelska, tanken är att de sedan även ska prata engelska med varandra eftersom det är en viktig del i språkinlärning.

Vi skapar ett gemensamt dokument i Google drive som alla i klassen får tillgång till. Vi kallar detta dokument för exepertord. Det är de ord och fraser som är viktiga för arbetsområdet. De ord vi behöver för att ta till oss av den nya kunskapen.

Tillsammans tittar vi sedan på de texter som de har fått ihop och pratar om hur vi kan gå vidare och utveckla texterna.

Att diskutera

  • Hur gör du för att utveckla skolspråket?
  • Hur lägger du upp arbetet i grupper/hur skapar du en bra gruppuppgift?
Share Button

En reaktion på “Det språkmedvetna klassrummet”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *