Det papperslösa klassrummet – del två

Mitt förra blogginlägg handlade om arbetet med det papperslösa klassrummet som jag och min kollega bedriver, där vi utgår från Google Classroom med uppgifter till eleverna. I och med detta arbete har jag valt att läsa in mig mer på ämnet och titta närmare på vad forskning och olika studier visar inom området där teknik möter skolans kunskapskrav. Jag fastnade snabbt för en modell som kallas för TPACK, Technological pedagogical and content knowledge. TPACK är en vidareutveckling av PCK.

PCK

PCK är en teori, som utvecklades av Shulman i slutet av 80-talet. I stora drag går modellen ut på att koppla samman samt att införliva det pedagogiska med den ämnesmässiga kunskapen i undervisningen och på så sätt skapa en pedagogisk ämneskunskap. Läraren måste dessutom kunna anpassa sin undervisning efter rådande förutsättningar och känna till i vilket sammanhang undervisningen ska äga rum.

TPACK

Sedan Shulman publicerade sin teori i slutet av 80-talet så har det hänt mycket i samhället och således även i skolan. Framförallt har det hänt mycket inom den tekniska sfären. Tekniken har gjort sitt intåg i undervisningen och fungerar idag som ett verktyg för inlärning. TPACK är en vidarutveckling av Shulmans tankar där aspekten med teknik har lagts till och mycket av vikten ligger på teknikens roll i skolan. Forskningen är utförd av Koehler och Mishra från 2006.

TPACK-new

Tankarna kring TPACK är tydligt illustrerade i denna bild här. I varje cirkel finns det en kompetens som läraren måste ta hänsyn till i sin planering och sin undervisning. Cirklarna överlappar varandra och det är i överlappningarna som det tänkvärda sker. Läraryrket är ett komplext yrke där den ena lärandesituationen inte nödvändigtvis är lik den andra och det är viktigt att lärarens kompetenser kommer till sin rätt. Det är viktigt att som lärare veta vilka effekter som ger bäst för varje lärandesituation. Cirklarna är bundna av varandra och influerar varandra.

Cirklarna

Vad innebär de olika cirklarna då?

  • Pedagogical Knowledge, PK (pedagogisk kunskap) – Lärarens kunskap om hur inlärning fungerar och hur eleverna tar till sig innehållet i lektionen.
  • Content Knowlege, CK  (ämneskunskap)- Handlar om lärarens kunskap i ämnet.
  • Technological knowlege, TK (tekniskt kunskap)- Lärarens förtrogenhet med den teknik som används i undervisningen. Att besitta teknisk kunskap innebär inte bara att läraren förstår hur tekniken fungerar utan även har kunskap om hur elevernas inlärning underlättas av teknik.

Var för sig så blir cirklarna verkningslösa och det finns inget som tyder på att ökad teknik i klassrummet ökar måluppfyllelsen utan det är därför samspelet mellan dessa cirklar är så viktig i dagens undervisningssituation. För att nå ut med undervisningen till elevgruppen så behöver läraren/undervisningen befinna sig i den sfären där de tre cirklarna möts. Utöver de tre huvudcirklarna så bildas det även skär mellan två cirklar vilket resulterar i några underkategorier, sammanlagt så pekar Koehler och Mishra på sju olika kategorier som varje lärare måste behärska.

Vad säger LGR11

Läroplanen har inga krav på att digital teknik eller IKT ska användas i alla ämnen men det går att tolka kunskapskrav eleverna skall uppfylla inom IKT. Bland de kunskaper skolan ska garantera för att varje elev är att efter grundskolan står det att eleverna ska kunna använda sig utav modern teknik som ett redskap för att kunna söka kunskap, använda det i kommunikation, skapande och i sitt lärande. Och bland de centrala målen i svenska, för åk 4-6, står det att eleverna ska utveckla sina texter med hjälp av dator dessutom står det att med hjälp av datorn ska de kunna redigera, disponera sina texter och dessutom kunna använda sig utav de språkbehandlings funktioner som finns att tillgå i datorn. Så även om det inte finns ett konkret mål som behandlar den digitala tekniken så finns det så pass många antydningar i LGR 11 att de är svåra att bortse ifrån och med detta ökar även kravet på lärarnas tekniska kompetens.

Vårt arbete med teknik i klassrummet

Det är lätt att fastna i en fälla där man tror att tekniken ska fungera som en utveckling av undervisningen i skolan. För att det ska bli en utveckling av undervisningen så måste där finnas ett område i undervisningen att förbättra, det är av denna anledning som lärarens kompetens blir ovärderlig för att utveckla dessa tekniska hjälpmedel från sitt ursprungliga syfte.

En dator i undervisningen är inte något som av sig själv höjer måluppfyllelsen istället kan datorn göra raka motsatsen om den används på fel sätt. Ett enkelt exempel som jag själv märker tydligt är vid användning av rättstavningsprogram i arbetet med texter. Om eleven inte tänker igenom de olika stavningsförslag som ges av datorn utan bara av ren vana väljer rätt ord så blir detta inte någon nämnvärd påverkan på inlärningen. Däremot om eleven slår upp ordet i en ordbok eller online så tar eleven det ett steg längre och måste reflektera över stavningen och betydelsen av ordet.

Vi har kommit en bra bit på vägen genom att kombinera Google Classroom med genrepedagogik. Det har vi gjort genom att vi numera kan stötta eleverna under tiden som eleven är inne i sitt arbete. Vi har en möjlighet att stötta oerhört mycket i ett tidigt stadie av elevernas arbete och på så sätt kan vi på ett överskådligare sätt titta på dispositionen i texterna samt hitta de övergripande strukturerna som finns i de olika texttyperna. Vi har också ökat vårt arbete med kamratbedömning då eleverna delar sina texter med varandra och ger feedback på varandras texter innan de lämnar in sin slutversion.

Att diskutera:

  • Hur använder du dig av tekniska hjälpmedel i undervisningen?
  • Hur mycket planerar du kring användningen av de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå?

Läs mer:

Koehler & Mishras avhandling : Technological Pedagogical Content Knowledge

Hemsida kring TPACK.

 

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *