Jag har jobbat i Svedala kommun i snart tre år.  Slumpen(?) har gjort att jag nu har min tredje femteklass (hade den förra även i 4:an).   Vad är det som fungerat bra, vilka framgångsfaktorer för att “alla ska lyckas” tar jag med mig på resan med min nya årskurs?

Gemensamt för klasserna är att det varit en del lärarbyten tidigare, alltså är det viktigt att stämma av vad som fungerat väl i klassen tidigare och/eller vilka dåliga mönster som måste brytas. I  början kallade vi det för spelregler, nu framgångsfaktorer eller som de flesta känner det – förhållningssätt för lärande. Detta har varit fundamentet, att tillsammans skapa vår goda arbetsmiljö och utveckla elevernas uthållighet. Vi har alltid valt ut en spelregel /ett förhållningssätt per vecka som vi fokuserar speciellt  på och som utvärderas i slutet av veckan. Svårast är det när dåliga mönster ska brytas-  men det gäller att vara uthållig!!  🙂  Att skapa en god klassrumsmiljö är A och O annars går alldeles för mycket av elevens energi åt att bevaka sin sociala situation i klassrummet.

En annan framgångsfaktor är att eleverna får mycket taltid, Vi jobbar ofta  i små grupper där alla kommer till tals. Länge har jag jobbat med värderingsövningsmetodiken som introducerades i Sverige av John Steinberg . Idag finner jag väldigt många beröringspunkter med det kooperativa lärandet. De elever som tar mycket taltid och de som knappt yttrar sig alls i en helklassituation får utrymme att tänka respektive att tala mer. En inlärningssituation som har varit speciellt framgångsrik är bokcirkeln. Alla elever förbereder sitt boksamtal genom att via läsfixarna bearbeta de kapitel som ska diskuteras. Under boksamtalet  är en elev ordförande, hen har en dagordning (stödmall) för samtalet med de olika punkter som ska tas upp. Till sist fyller eleverna  i en självvärdering hur deras deltagande varit. I läsloggarna,  som eleverna förberett, har de stöd för sina inlägg .  Vi gjorde dessa först i pappersform, men numera digitalt (återkommer till det). Grupperna består av 4-5 elever som sitter avskilt från de andra. Ifrån denna demokratiska inlärningssituation tar de sedan med sig mönstret till andra lärsituationer där de i grupp ska resonera och diskutera.

Viktigt är att visa att jag har höga förväntningar och tror på att alla elever har en kraft inom sig att utveckla sina förmågor-nödvändigt är då att skapa sådana inlärningssituationer där eleverna utmanas. I nuvarande klassen började vi i lärlaget redan första skoldagen med att skapa tillfälle för dem att få syn på sina förkunskaper utifrån vårt ämnesövergripande Norden tema. Vi försatte dem också  i nya inlärningssituationer som när de fick träffa H.C Andersson i egen hög person  återberättades den “Fula ankungen” och därefter ledde ett samtal med eleverna om bokens tema – utanförskap.

Att som lärare gestalta personer som dyker upp i klassrummet och levandegör undervisningen öppnar elevernas sinnen och tar dem från övningszonen till lärandezonen på ett lekfullt sätt. Gustav Vasa, Guy Fawkes och H.C Andersen är några av de personer som eleverna fått träffa. De får också gestalta i olika rollspel. Speciellt utvecklande är det när eleverna får leva sig in i olika karaktärer, historiska eller från böcker de läst, och sedan agera utifrån dessa och skapa nya situationer och möten. I bearbetningen av den senaste bokcirkelsboken, Klappjakten av Aidan Chambers, fick eleverna skriva  fiktiv dagbok utifrån en händelse i boken vilken skulle skildras utifrån tre olika karaktärers perspektiv. Sedan gestaltade eleverna de olika karaktärer från boken och blev intervjuade av klasskamraterna  i sin roll.

“Vad hände sedan?” är en variant på detta. Engelskan har vi också kopplat till vårt Nordentema. Eleverna har jobbat med “The Frogprince”  och  sedan fortsättningen. Hur gick det när prinsessan och prinsen, som tidigare varit en groda, skulle leva tillsammans? Levde de lyckliga,  eller??              Först fick eleverna själva fundera och diskutera, sedan tog vi del av hur en annan författare (John Schiezka) skildrat hur han tänkte att det gick.

Eleverna fick läsa, återberätta, och göra historien  som pjäs med egna repliker. Som läxförhör utmanade jag dem  att  göra pjäsen som dockteater. De fick tillgång till en uppbyggd teater,  kasperdockor och en I-pad. Klassen var delad i två grupper, de fick en halvtimme var på sig att spela in . Tanken var att sedan spela upp pjäsen för de andra engelskgrupperna . Några dagar senare blev jag kontaktad av en journalist från tidningen Alfa som ville göra ett reportage om utmanade engelskundervisning (hon hade läst tidigare bloggar).

Eleverna antog utmaningen att visa sina dockteater föreställningar för kamraterna och reportageteamet. Feedbacken  från deras inspelningar kom nu mer än väl till pass. Alla fick tänka efter hur de kunde utveckla sin roller och repliker. En frenetisk aktivitet rådde när det övades på att tala tydligare, långsammare och starkare. Samarbetet “bakom scenen” svetsade också ihop gruppen- tillsammans gjorde de ett fantastiskt  arbete, progressionen var ENORM! Att ha en mottagare är ju som bekant en stor framgångsfaktor!

Inspiration till ytterligare sätt att utveckla elevernas förmågor för att lyckas hämtar jag från “The big five”och stödstrukturen Stora frågor kombinerat med James Nottinghams lärandegrop. I början av vårt Nordenarbete undersökte vi frågor som: Vad är en gräns? och  Vad är typiskt svenskt? I de olika rubriker som framkom kunde vi se ett mönster där rubrikerna var generella för alla de nordiska länderna,  men  innehållet fick bytas ut. Dessa rubriker-begrepp sorterade  vi sedan in under Naturlandskap eller Kulturlandskap. Vi fortsatte sedan med frågorna “Varför bor de flesta människorna i Norden vid kusten?” och Vilken roll spelar Golfströmmen  i detta sammanhang?   Som förberedelse för sin beskrivande text om Danmark fick de träna på begreppen genom att lägga begreppskedjor. Med dessa föklarar de betydelsen av ordet  men också hur de hänger samman. Återigen använder vi I-paden för att dokumentera och samlar in filmerna till  vårt Geografiiclassroom.

Det digitaliserade klassrummet blir också inkluderande, alla har tillgång till en Chromebook vilket gör att de kan lyssna på texter via inläsningstjänst, har stavningskontroll, uppgifterna blir snygga oavsett handstil, de kan tala in sina arbeten eller som vi ofta gör filmar med Ipaden och skickar till Google Classroom. Är du frånvarande kan du nå uppgifterna på Classroom hemifrån. En ytterligare  framgångsfaktor är att ta en etablerad metod – t ex bokcirkelsloggarna i pappersform och göra det digitalt, sedan ta den digitala bokcirkeln och använda den till  bokcirkel med engelska böcker.

En annan inkluderande framgångsfaktor är ju naturligtvis ett nära och bra samarbete inom lärlaget och även med elevhälsoteamet – framförallt med specialläraren/pedagogen. För närvarande har vi dessutom ett samarbete med SPSM om hur vi kan utveckla tillgängligheten i våra olika  lärmiljöer.

Ser verkligen fram emot fortsättningen på denna läsårsresa med en besättning som är i ständig utveckling!

Att diskutera:

• Vad fungerar för dig? Vilka är dina framgångsfaktorer för att alla ska lyckas?
• Vad tar du med dig när du får en ny årskurs?