Nytt skolår, nya elever. Delvis. Vissa elever har jag kvar i elevgruppen från förra läsåret, men en hel del är nya. Dessutom är det valår med en osedvanligt oviss och spännande valutgång framför oss. Det känns som ett helgjutet tillfälle att undervisa om demokrati, värdegrund och jämställdhet. Nya elever har kommit in i en grupp där en del har arbetat ihop i ett år redan. Hur förhåller de sig till det? Hur dömer och bedömer de varandra? På vad baserar de sin bedömning? Hur agerar de i det lilla klassrumsformatet och hur agerar de i det större formatet som är den värld som ligger precis utanför skolporten? Kan de se att beteenden och tankesätt går igenom från det lilla formatet till det stora och hur allt vi gör får konsekvenser för oss själva och andra i nästa steg? Alla dessa frågor handlar om demokrati. För demokrati är ju så mycket mer än att alla ska få vara med och bestämma. Det handlar lika mycket om att alla som är med och bestämmer måste ta ansvar för det som bestäms och att alla åsikter har ett värde. För att ha en möjlighet att ta rätt beslut, måste man försöka överblicka beslutets konsekvenser.
Skolan har ett tydligt demokratiuppdrag som beskrivs redan i läroplanens öppningstext. Det uppdraget gäller skolan generellt. För mig som samhällskunskapslärare går uppdraget givetvis djupare. Det är jag som ska undervisa eleverna i hur demokrati fungerar på olika nivåer och vad som omfattas av begreppet demokrati. Inför skolvalet den sjätte september vill jag att mina elever skulle vara så väl rustade som möjligt för att kunna ta ställning och rösta som om det vore ett riktigt val.
Vi har jämfört olika politiska partiers linjer i olika frågor, och genomfört valbarometer och valkompass. Diskussionerna som följt har varit väldigt givande och lärande. Den oundvikliga frågan som kom upp var, hur ska jag veta att det jag läser är sant? Alla har ju hört talas om fake news. Att svara på den frågan är inte lätt. Vi var tvungna att prata om trovärdiga källor. Vem är avsändare och vad har avsändaren för agenda? Det sprids en hel del desinformation via sociala medier. Vilken information ska man lita på? Det är ju inte alltid så enkelt att få den information man är ute efter via de mer pålitliga källorna. Dessutom är det ju inte med nödvändighet så att information som sprids från en opålitlig källa per automatik är felaktig.
En annan fråga som kom upp var hur man ska kunna förstå skillnader mellan olika politiska partier, som till synes säger samma sak. Samtliga partier har en rad punkter de vill förbättra och ofta är dessa punkter väldigt lika varandra. Inget parti vill försämra något. Eftersom många partier uttrycker sig snarlikt om vad de vill åstadkomma, var vi tvungna att rikta in oss på frågan hur snarare än vad. Hur vill parti X genomföra sin förbättring? Det är ofta med denna fråga vi kan se skillnaderna i de olika partiernas hållning, för det är i svaret på denna fråga som skillnaderna visar sig. Den förbättring som parti X vill genomföra kan visa sig vara en försämring i betraktarens öga när betraktaren fått reda på hur parti X vill gå till väga. I en annan betraktares öga kan förbättringen verkligen vara en förbättring. Det är här vi måste ta personlig ställning inför valet. Vad tycker jag är verkliga förbättringar och vad tycker jag är försämringar förklädda till förbättringar? När vi kommit så här långt i våra ställningstaganden är det dags att lägga till en ekonomisk dimension till det hela. Vad kommer förbättringen att kosta? Och framför allt, varifrån ska vi plocka pengarna till att bekosta denna förbättring? Kan vi skära ner på någon annan verksamhet och plocka pengarna därifrån? Eller måste vi höja skatten? Och i så fall, för vem?
När vi kommit så här långt, så hade de flesta eleverna en någorlunda god bild av sina egna ställningstaganden. Problemet är bara att det finns mer än en politisk fråga och att bena ut var partierna står i varenda en av dem skulle förmodligen ta mer än en livstid. Men nu är eleverna åtminstone bättre rustade i vad som krävs för att göra ordentliga ställningstaganden och de har höjt sitt medvetande om hur avancerat det är med demokrati. Vi är en god bit på väg.
Att diskutera
- Hur mycket är det rimligt att kräva av eleverna gällande ett demokratiskt förhållningssätt? De demokratiska rättigheterna gäller ju för alla, vare sig man är kunnig om dessa eller ej.
- Upplever ni att det kan vara problematiskt att förhålla sig neutralt objektiv i undervisningen? Texterna i läroplanen är fostrande och därmed inte värdeneutrala. Hur förhåller man sig som lärare till det?
Förstelärare i Svedala kommun på Nils Fredriksson Utbildning, kommunens gymnasieskola. Undervisar i SO och matematik på i huvudsak introduktionsprogrammen.