Utvärdering av undervisning
Lärare: Joakim Nilsson
Läsår: 2013/2014
Ämnen: Svenska och SO
Årskurser: 3 och 4
Personliga mål som uppnåtts
Mer feedback – Check! Särskilt i höstas var jag på tårna och gav eleverna tät feedback i olika former. Jag har hittat sätt att strukturera den muntliga feedbacken på och lyckades i perioder hitta tidseffektiva sätt att ge skriftlig feedback.
Tydliggöra kunskapskraven oftare – Check! Framför allt i svenskämnet lyckades jag med detta. I åk 3 hade jag kunskapskraven sittande på skyltar på tavlan och kunde när jag ville (och det ville jag ganska ofta) ta fram dem och diskutera dem med eleverna. Eleverna hann få en riktigt fin förståelse för innebörden av de olika kunskapskraven. I åk 4 hade jag t.ex. religionsplaneringen sittande på tavlan ständigt. Eleverna visste alltid vad vi tränade på och vad detta skulle leda fram till och kunde när de ville kolla upp vad och hur jag skulle bedöma.
Utveckla arbetet med nyckelstrategi 5 – Check! Jag införde reflektionsbok som eleverna till en början skrev i varje fredag. Detta för att de skulle kunna ta hem den över helgen och visa sina föräldrar. Ganska snart började jag ta in reflektionsboken på alla möjliga ställen i schemat, vilket kändes vettigare. Nu kunde eleverna reflektera i direkt anslutning till det moment de skulle reflektera över. Små matriser var ett framgångsrikt sätt att arbeta med självbedömning (i alla fall tycktes eleverna tycka det i sin utvärdering). Eleverna fick först skatta sin egen förmåga, därefter arbeta med en uppgift, därefter skatta sin förmåga igen, innan jag samlade in allt, bedömde uppgifterna och skattade varje elevs förmåga. Intressanta samtal med eleverna i de fall där vi inte var överens om var i matrisen eleven befann sig. Enkla metoder som t.ex. tumme upp, åt sidan eller ner för att visa i vilken mån eleven nått lektionens mål, arbetades också in.
Ökad mängd kollaborativt lärande – Check! Dels har tiden som eleverna arbetat i par eller grupp ökat, och dels har inslagen av BFL-inspirerade tekniker ökat. Kamratbedömning, checklistor och andra metoder för att uppmuntra eleverna att stötta varandra i sitt lärande, blev både vanliga och populära.
Höja kvalitén i läsundervisningen genom att öka mängden gemensam läsning och få till djupa diskussioner kring de lästa texterna – Check! Varje fredag kom eleverna med sina papper där de resonerat och reflekterat kring veckans text. Varje fredag ställde jag utmanande frågor som utvecklade deras tänkande och varje fredag hade vi roliga och givande diskussioner i klassen. Jag är mycket nöjd med hur vi efterarbetat det lästa, men kan definitivt utveckla förarbetet.
Personliga mål som inte uppnåtts
Följa terminsplaneringen. Detta mål har jag med varje år men ännu har det aldrig uppnåtts. Det här var nog ändå mitt bästa försök hittills, men min obotliga vilja att proppa in mer än vad det finns tid till orsakar ständiga problem. Vissa saker går vi på djupet ordentligt med, på bekostnad av andra arbetsområden som blir ytligare. Dessutom är det en stressfaktor för eleverna när jag vill klämma in fler moment än vad de upplever att de hinner med. Dåligt. Måste skärpa mig.
Utveckla en systematik i BFL-teknikerna. Här är jag kanske en smula hård mot mig själv. En del tekniker har verkligen blivit vardagliga inslag och sitter i ryggmärgen på både mig och eleverna. Jag har hittat favoriter och skrotat annat. Trots detta lever jag tyvärr fortfarande med känslan av experimentverkstad. Ibland dyker en preflight checklist upp här och ett exit pass där, utan att jag riktigt bottnar i syftet. Varför blev det checklista på just den uppgiften och inte på den förra? Om jag hade exit pass på dagens lektion, borde jag då inte haft det på gårdagens också? Kanske är det bara så att jag inte hållit på med BFL tillräckligt länge för att känna full förtrogenhet med floran av tekniker?
Mer sammanhållna och avgränsade arbetsområden i svenska. I SO vet jag exakt vilken dag jag startade upp ett nytt område och därefter går 100% av lektionstiden till arbete med detta område. Så ser det ut tills jag avslutar det och därefter tar ett nytt arbetsområde vid. Så har det inte sett ut i svenska. Där finns det trådar som bara löper på och lever sitt eget liv. Ofta handlar det om moment av färdighetsträning som inte knyts tillräckligt tydligt till övrig svenskundervisning. Detta fortgår på bekostnad av elevernas upplevelse av sammanhang. Inte bra.
100% måluppfyllelse på de nationella proven i svenska – Nästan check.
Mål inför nästa läsår
- Följa terminsplaneringen
- Mer sammanhållna och avgränsade arbetsområden i svenska
- Öka användandet av läsförståelsestrategier i SO
- Vara mer konsekvent när jag förbereder eleverna inför gemensam läsning (ordförklaringar, diskussioner för förförståelse, etc)
- Mer modellerande i samband med högläsning
- Höja min IKT-kompetens och öka inslagen av IKT i undervisningen
- Hitta metoder för större förmågefokus i SO
- Utnyttja lärdomarna från matematiklyftet till att kraftigt höja kvalitén i matematikundervisningen
Tack för Dina tankar Joakim. Jag är imponerad av hur många områden som du “checkat”. Antalet mål inför nästa läsår borgar för att det inte bara blir god kvalitet utan också i stor kvantitet! Fortsätt att spänna bågen!