Matematik är ett ämne där jag upplever att det är en rejäl utmaning att få alla elever med sig. Det är mycket som ska förstås, många detaljer, och ett litet missförstånd kan snabbt få stora konsekvenser. Detta är en av utmaningarna med att undervisa i matematik. Två andra består i att se till att undervisningen är allsidig och att lärandet blir synligt. Går det att hitta en planeringsstruktur som garanterar eleverna en sådan undervisning? Fortsätt läsa En struktur för synligt lärande
Kategoriarkiv: Synligt lärande
I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande
Nytt läsår, nya möjligheter!
Så har ett nytt läsår dragit igång, igen…….
Ett nytt läsår innebär alltid nya möjligheter, möjligheter att förändra och förbättra. Inför det här läsåret har Svedala kommun reviderat och därmed förbättrat vår språkutvecklingsplan. Egentligen är reviderad ett vagt uttryck i sammanhanget, den har genomgått en total förvandling. Det som tidigare var en läs och skrivplan med fokus på elever med särskilda läs och skrivsvårigheter har blivit en plan där målet är just språkutveckling, språkutveckling i alla ämnen.
Jag vill här lyfta fram Språkutvecklingsplanen och påminna alla kollegor om vår skyldighet att arbeta språkutvecklande oavsett vilket ämne vi undervisar i. Vårt gemensamma ansvar för elevernas språkutveckling kan uttryckas på olika sätt, ett populärt uttryck har blivit: ”alla lärare är svensklärare”. Kanske ska man istället säga: ”alla lärare är språkutvecklare”. Alla ämnen kräver specifik kunskap om ord och begrepp samt förmågan att kunna skriva specifika typer av texter. Det är det som åligger de olika ämneslärarna. I detta arbete är Språkutvecklingsplanen behjälplig då det är en metodbank och därmed ett bra stöd för oss i vår undervisning oavsett vilket ämne eller vilka årskurser vi undervisar i.
Planen har ett omfattande innehåll och därför vill jag särskilt nämna två av många metoder som presenteras och som jag har goda erfarenheter av, VÖL och Cirkelmodellen. VÖL tränar elevernas läsförståelse av framförallt faktatexter och baseras på de lässtrategier som forskningen menar är nödvändiga att behärska för att bli en god läsare. Det finns många andra vinster med VÖL vilket jag skrev om mer ingående i ett tidigare blogginlägg som jag länkar här. Cirkelmodellen tränar elevernas förmåga att skriva ämnesspecifika texter. Tanken med modellen är att man inledningsvis tränar på att skriva en specifik typ av text tillsammans för att sedan skriva texten själv. I det gemensamma skrivandet tränar man även på att använda specifika ord och begrepp kopplat till ämnet.
Båda dessa metoder baseras på tanken om att man genom att “modella” visar eleven hur den ska gå till väga vilket ger mycket större förutsättningar för denne att lyckas. Även detta har jag skrivit om i tidigare blogginlägg.
Här hittar du Språkutvecklingsplanen, läs, titta, fundera, prata med kollegor och prova dig fram. Lycka till!
Att göra den enskilda läsningen gemensam
De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet. Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till.
Vad säger man när man inte vet vad man ska säga?
Det senaste året har jag arbetat mycket med resonemang och diskussioner. När Lgr11 kom och jag första gången skulle göra bedömningar fastnade jag direkt på meningen : “… för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.” Hur bedömer jag det? Ger jag eleverna möjlighet att träna på detta? Vet de hur man gör? Jag arbetar med mellanstadieelever och tyckte nog i början att det var lite mycket begärt av dem. Det första jag började med var att låta eleverna regelbundet träna diskussion i samma grupper. Under en period på 5-7 veckor fick eleverna förbereda sig hemma genom att läsa utdrag ur olika böcker där huvudpersonen sattes i valsituationer eller olika dilemma. De skulle tänka efter och skriva ner hur de själva skulle valt eller gjort. Sedan fick de diskutera i sin grupp i skolan. För dem som redan var duktiga på att göra sin röst hörd gick det bra och de utvecklades i att framföra åsikter.
Fortsätt läsa Vad säger man när man inte vet vad man ska säga?
Modellandets inneboende kraft
I min undervisning utgår jag ofta från att visa hur eleverna kan ta sig an en uppgift genom att visa dem en modell. Detta modellande ser naturligtivs olika ut beroende på ämnet men här kommer jag att berätta om hur jag gör just nu i geografi i åk 8. Huvudmålet i vårt Modelarbetsområde är att eleverna ska undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras för att på så sätt kunna resonera om handelsmönster och konsekvenser av dessa. Fortsätt läsa Modellandets inneboende kraft