Kategoriarkiv: Svenska som andraspråk

Spelar miljön någon roll?

Just nu pratas det mycket om vår lärmiljö i skolan och hur den påverkar våra elever i deras dagliga verksamhet, såväl socialt som ur ett lärandeperspektiv. Och visst är miljön viktig, inte minst den fysiska, som indirekt påverkar såväl det sociala samspelet som de pedagogiska val som görs.

En föreläsning av Ann-Mari Körling kring läsande, ett besök i bokförlagets Hegas monter på LäroMedia Bokhandels Inspirationsdagar i Malmö i kombination med ett eget intresse för såväl läsning som miljö blev startskottet på det läsprojekt ”Att läsa i skolan för att läsa i livet” som har inneburit att vi nu har inrett ett rum på skolan som ska inspirera till läsning. Syftet med vårt läsrum, numera med benämningen Platfrom 9 3/4,  är att se om den fysiska miljön faktiskt påverkar läslusten och bidrar till ett ökat engagemang under läsningen. För vem vill inte krypa upp i soffan under en filt eller kanske ligga på en mjuk matta med en kudde under huvudet när man ska läsa? Rummet är möblerat i ljusa färger med inslag av svart. Två soffor, en härlig matta, saccosäckar, kuddar och filtar inbjuder till att hitta sin läsvrå. Rummet är dessutom skofritt för att öka känslan av att vara hemma och faktiskt kunna krypa upp i favorithörnan med fötterna uppdragna under sig.  Fortsätt läsa Spelar miljön någon roll?

Nyordstombola – nyord, ordförståelse och dikter i en härlig blandning

Ibland bara händer det! Det är inte så att jag eller någon i klassen har haft turen att vinna på lotto, utan de här femton- och sextonåringarna som parvis eller i mindre grupper sitter utspridda i klassrummet har upptäckt att det är kul att skriva dikter. Att vi samtidigt dessutom befäster flertalet av orden på 2018 års nyordslista är ett stort plus, även om det egentligen var det som var startskottet till vårt arbete med dikter. Fortsätt läsa Nyordstombola – nyord, ordförståelse och dikter i en härlig blandning

Nyordslistan återigen en succé

Det är ganska sällan som femton- och sextonåringar funderar kring orden i vårt språk och att orden faktiskt är en spegel av det samhälle som vi lever i. Har du inte tidigare använt dig av nyordslistan är det förmodligen dags att göra det. Det är sällan så lite kan skapa så mycket engagemang, ett genuint intresse och hjärtliga skratt. Speciellt när klassen enas om att fröken måste illustrera ordet flossa som är ett av 2018 års nyord. Vi konstaterade snabbt att det krävs träning!

Precis som ord är viktiga är pennor det och på något sätt kan de ju också tyckas höra ihop. Årets nyord, eller ett urval av dem, klistrades således upp på ett antal blyertspennor. Pennor som sedan delades ut till eleverna med uppmaningen att försöka lista ut vad ordet på pennan betydde, varifrån det kommer, varför det tagit sig in i det svenska språket och inom vilket område det används. Någon som vet direkt, någon ivrigt visar och samtalar kring sina ord och ytterligare några som fundersamt skakar på huvudet innan de tar hjälp av någon annan i klassrummet. När sorlet lagt sig får var och en av eleverna läsa sitt ord och berätta sina tankar kring det samtidigt som klasskompisar ivrigt viftar med händerna för att också få dela med sig av sina antaganden. Och det härliga är att det inte enbart är nyorden som diskuteras utan även andra ord och deras betydelse, liksom företeelserna som fått orden att dyka upp i vårt språk och samhälle. Fortsätt läsa Nyordslistan återigen en succé

Flipgrid – kul och användbart!

I mitt förra inlägg försökte jag lyfta att elevernas upplevelser runt ”rolig undervisning” inte nödvändigtvis måste innebära att läraren har individanpassat lektionen genom att göra flera olika planeringar. Min erfarenhet av detta är ju många gånger att jag känner stress och får dåligt samvete för att jag inte hinner till alla som behöver stöd och vägledning med just sitt material eller sina uppgifter, om dessa är alltför olika. Många gånger föredrar jag alltså att differentiera samma uppgift i stället, så att den kan utföras på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Jag älskar struktur och enkla sätt att följa mina elevers utveckling och när min språkkollega Suzanne Hall för en tid sedan tipsade mig om Flipgrid blev jag förtjust i detta enkla, överskådliga, digitala verktyg . Genom detta inlägg har jag möjlighet att sprida min nyfunna dokumentationsmöjlighet, så varsågoda! Den är helt gratis. Fortsätt läsa Flipgrid – kul och användbart!

Dagens ord

Att undervisa i stavning är kanske egentligen bara att bedriva en god undervisning i svenska. Ingredienserna och förutsättningarna finns där redan: Som lärare har du kanske ofta ett läromedel till ditt förfogande, som tar upp stavingsregler. Du låter dina elever läsa, såväl gemensamt och högt som enskilt och tyst, och de skriver säkert texter och bearbetar dessa. Allt detta bör leda till att eleverna tränar upp sin förmåga att stava, men trots att dessa moment förstås finns med i min svenskundervisning också, var jag inte nöjd med nivån på mina elevers stavningsförmåga. Det kanske inte heller var så konstigt. Att föreställa sig att saker och ting ska sköta sig lite grann av sig själv är sällan bra pedagogik. Det är när vi är på tårna och riktar strålkastarljuset mot just det vi vill utveckla, som utveckling också sker. Jag behövde alltså fokusera tydligare på direktundervisning i stavning och så föddes undervisningsmomentet ”Dagens ord”.

Fortsätt läsa Dagens ord