Kategoriarkiv: Specialpedagogik

Lågaffektivt bemötande – Det som är bra för någon är oftast bäst för alla (del 2)

I mitt tidigare inlägg (här) lyfte jag fram vikten av att skapa en skolmiljö som präglas av lugn, trygghet och positiva förväntningar. En inkluderad lärmiljö som möjliggör för alla mina elever. Ett låg-affektivt förhållningssätt för att skapa trygghet och tilltro. Men att vara lärare innebär också att kunna leda, även i svåra stunder, och samtidigt få eleverna att vilja följa efter. I detta inlägg ska jag försöka förtydliga hur det arbetet kan se ut i mitt klassrum.

Det där jag lärde mig att börja med. Det måste jag nog sluta med.

Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – Det som är bra för någon är oftast bäst för alla (del 2)

Lågaffektivt bemötande – En miniserie i två delar (del 1)

Under våren har jag besökt grundskolor och förskolor runt om i Svedala kommun med uppdrag att sprida kunskap och erfarenhet kring elever som utmanar skolan med utmanade och problemskapande beteende. Nya möten som inspirerat mig oerhört. Jag har även skrivit inlägg (läs här) där jag beskrivit mitt arbete i klassrummet, tillsammans med eleverna, med fokus på ett Låg-affektivt förhållningssätt. Men efterfrågan om mer kunskap, bemötande och arbetsmetoder är fortfarande stor och behöver ständigt föras vidare och lyftas fram. Vad är t.ex. Låg-affektivt bemötande och hur kan man tillämpa det? I detta och i nästkommande inlägg gör jag några nedslag kring förhållningssätt, arbete och metoder såväl utifrån forskning som inifrån mitt klassrum.  Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – En miniserie i två delar (del 1)

Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning

I flera år har jag haft ”stationsmatte” på fredagarna. Likt man i idrotten har stationsträning, med aktiviteter under en viss tid och sedan byter, arbetar vi så i matematik.

Ofta har det blivit på just fredagarna. Jag hade tidigare ingen samverkan den matematiklektionen och behövde en lektionsstruktur som passade för det, men också för att sammanfatta och befästa veckans arbete. Stationernas innehåll växlar alltså från gång till gång.
Fortsätt läsa Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning

Lågaffektivt bemötande – Vilse i klassrummet

Vid arbete med barn är det lätt att köra i diket, lätt att göra fel och det är alldeles för lätt att känna sig misslyckad. Misslyckad över en arbetssituation, ett undervisningsmoment, ett bemötande, en klass/elev, ett kollegium, alla goda intentioner om att lyckas till trots.  Men min känsla av misslyckande är troligtvis inte i närheten av hur en elev kan känna sig. I synnerhet inte i jämförelse med de elever som ofrivilligt utmanar skolan med krävande och problemskapande beteende. De som aldrig känner att de lyckas, de som föräldrar kan arbeta för att få bort, de som ingen vill leka med.  I vardagen som lärare att det lätt att hamna vilse, vilse i arbetet.  För att hamna på rätt väg har Ross W. Greene och Bo Heljskov Elvén blivit mina vägvisare. Deras arbete och böcker vägleder mig i en vardag där mycket kan gå och går fel, såväl för mig, mina kollegor och våra elever. Utifrån deras forskning och böcker försöker jag skapa en plats där jag och mina elever faktiskt kan lyckas, utifrån ett kognitivt, humanistiskt förhållningssätt.

Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – Vilse i klassrummet

Differentierad undervisning med ord och begrepp som utgångspunkt

 – istället för individanpassningar

Grunden för att inkludering ska lyckas är att se svårigheter som uppstår i lärande som en relation mellan elevens förutsättningar och det pedagogiska sammanhang eleven möter. På måndagar möts jag av  102 elever.  Individer med olika förutsättningar. Differentiering av aktiviteter; tempo, nivå, omfång, metod,  intresse ger elever möjlighet till delaktighet och gemenskap. Fortsätt läsa Differentierad undervisning med ord och begrepp som utgångspunkt