Kategoriarkiv: Specialpedagogik

Lågaffektivt bemötande – Som grund i mitt pedagogiska arbete

Lågaffektivt bemötande är inte att inte ställa krav, det är att ställa krav som fungerar.

En stol faller.
Ett skrik så gällt.
Tomma ord flyger.
Flykt från stress och oro.

En vän i vägen.
En kind som hettar.

Inte förlåt.
Ett barn så skört.

Du söker dig fram.
Letar för att hitta.
Jag frågar och frågar.
För att förstå och veta. 
Varför sitter du i skåpet?

Jag lär mig dina svar. 
Av sakerna du gör.
Olinjerade papper tar vi bort.
Stiftpennan likaså. 

Du sitter längst fram i klassrummet. 
Där hör jag dina viskningar. 
Din plats ger oss stöd.
Den får mig att ibland förstå. 

Barn med utmanade beteende är utmanande för oss för att de saknar de färdigheter som krävs för att inte vara utmanade.

Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – Som grund i mitt pedagogiska arbete

Min utmaning – Problemskapande beteende i skolan

Att framhäva läraryrket, dess roll och uppdrag är viktigt för mig. Det är ett för betydande yrke för att inte bli belyst, betraktat och förmedlat. Jag försöker vara en positiv kraft samtidigt som är jag otroligt ödmjuk inför dess utmaningar, besvikelser och sorger.

I detta inlägg kommer jag att belysa arbetet kring elever som utmanar skolan med problemskapande beteende. Inte mitt första, och heller inte mitt sista inlägg inom samma område. Det är dessutom ett led i min skolas SKA-arbete, att skapa lärmiljöer som möjliggör för alla. Likväl en stor drivkraft för mig personligen. En skola för alla våra elever oavsett om deras förutsättningar, förmåga och/eller behov kräver mer.

Jag utgår oftast ifrån det arbete som jag kan utföra i klassrummet,  tillsammans med mina elever. För det går att göra mycket, lärare och elev emellan. Fortsätt läsa Min utmaning – Problemskapande beteende i skolan

Lågaffektivt bemötande – Det som är bra för någon är oftast bäst för alla (del 2)

I mitt tidigare inlägg (här) lyfte jag fram vikten av att skapa en skolmiljö som präglas av lugn, trygghet och positiva förväntningar. En inkluderad lärmiljö som möjliggör för alla mina elever. Ett låg-affektivt förhållningssätt för att skapa trygghet och tilltro. Men att vara lärare innebär också att kunna leda, även i svåra stunder, och samtidigt få eleverna att vilja följa efter. I detta inlägg ska jag försöka förtydliga hur det arbetet kan se ut i mitt klassrum.

Det där jag lärde mig att börja med. Det måste jag nog sluta med.

Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – Det som är bra för någon är oftast bäst för alla (del 2)

Lågaffektivt bemötande – En miniserie i två delar (del 1)

Under våren har jag besökt grundskolor och förskolor runt om i Svedala kommun med uppdrag att sprida kunskap och erfarenhet kring elever som utmanar skolan med utmanade och problemskapande beteende. Nya möten som inspirerat mig oerhört. Jag har även skrivit inlägg (läs här) där jag beskrivit mitt arbete i klassrummet, tillsammans med eleverna, med fokus på ett Låg-affektivt förhållningssätt. Men efterfrågan om mer kunskap, bemötande och arbetsmetoder är fortfarande stor och behöver ständigt föras vidare och lyftas fram. Vad är t.ex. Låg-affektivt bemötande och hur kan man tillämpa det? I detta och i nästkommande inlägg gör jag några nedslag kring förhållningssätt, arbete och metoder såväl utifrån forskning som inifrån mitt klassrum.  Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – En miniserie i två delar (del 1)

Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning

I flera år har jag haft ”stationsmatte” på fredagarna. Likt man i idrotten har stationsträning, med aktiviteter under en viss tid och sedan byter, arbetar vi så i matematik.

Ofta har det blivit på just fredagarna. Jag hade tidigare ingen samverkan den matematiklektionen och behövde en lektionsstruktur som passade för det, men också för att sammanfatta och befästa veckans arbete. Stationernas innehåll växlar alltså från gång till gång.
Fortsätt läsa Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning