Kategoriarkiv: Spångholmsskolan

En 4-9-skola i Bara, kommunens näst största ort.

Tankar om beröm i skolan

Att som lärare själv vara elev i något sammanhang är mycket lärorikt. Det är jag, en gång i veckan, på hästryggen i ett ridhus. Detta ger mig möjlighet att uppleva och fundera kring hur det är att vara elev. En sak som spelar stor roll för mig som ridskoleelev är den feedback jag får kring vad jag ska förbättra men även min ridlärares beröm när det går bra. Det spelar ingen roll att jag är vuxen, det känns bra att få beröm och det ger mig en extra kick att fortsätta träna. De här upplevelserna och känslorna försöker jag på olika sätt att ta med mig i min egen undervisning. Fortsätt läsa Tankar om beröm i skolan

Tankar om läxor

Precis som många andra i vårt samhälle funderar jag just nu mycket på läxans vara eller icke vara. Min utgångspunkt är de  studier om stress bland unga där stressen  bl. a sägs beror på hur eleverna upplever sina uppgifter i skolan. Som lärare måste jag ta mitt ansvar och se över min undervisning och göra förändringar som förhoppningsvis kan minska denna upplevda stress. En stressfaktor kopplad till skolan och som unga nämner i intervjuer är just läxorna.

Ett annat perspektiv på läxan som jag också funderar mycket över är dess mening och mål. Rätt använd, finns det många bra sätt att ge läxa men även dessa läxor har sina baksidor. Fortsätt läsa Tankar om läxor

Det flerstämmiga klassrummet

Jag har läst mycket bra litteratur som hjälpt mig att utveckla min undervisning, en av dem är Olga Dysthe bok Det flerstämmiga klassrummet. Mitt första möte med boken var på Lärarhögskolan men sedan dess har bokens budskap, att lärarens röst endast ska vara en av många röster som hörs i undervisningen,  följt mig och varit en ledstjärna i min egen undervisning. När jag talar om röst menar jag, precis som Olga Dysthe, att eleverna muntligt eller skriftligt ska få uttrycka sig på lektionerna. Det är deras röster som ska driva undervisningen framåt.

För att skapa ett klassrum där alla är aktiva och delaktiga i undervisningen jobbar jag bl. a med digitala responsverktyg, t ex Answergarden. Eleverna får här svara på en fråga och deras anonyma svar blir sedan inledningen till en gemensam diskussion. Ett annat digitalt verktyg som går att använda på samma sätt är appen Formulär i Googles verktygslåda.

Under året som gått har jag utvecklat mitt sätt att använda Dylan Williams glasspinnar i undervisningen. Så här gör jag: varje elev finns representerad med sitt namn på en glasspinne.  Med hjälp av glasspinnarna styr jag vem som ska få tala. Efter att ha utvärderat metoden med eleverna använder jag numera endast pinnarna när eleverna på något sätt fått förberedda sig kring det aktuella ämnet. Det kan vara vid t ex återkoppling från en övning som skett i grupp där gruppen tillsammans gjort en uppgift som den enskilde sedan förväntas kunna samtala kring. Jag brukar också använda pinnarna för att återkoppling kring föregående lektion. För att dessa samtal inte endast ska bli som en pingismatch mellan lärare och elev där läraren frågar och eleven svarar är det viktigt att låta eleverna reflektera över det kompisarna säger genom att använda det som sägs. T ex: ”Anna, vad tycker du om det Anders säger?”. På så sätt blir samtalet mer som en basketmatch som tvingar eleverna att följa med och lyssna och fundera över det som sägs. Det är också viktigt att stanna upp hos varje elev och låta dem utveckla det de säger, det gör man bäst med öppna frågor, t ex: ”Varför säger du det?”, “Vad exakt innebär det?”, “Kan du ge oss ett exempel på vad du menar?”.  På så sätt stöttar man eleverna i både språk, – och kunskapsutvecklingen.

En annan metod som jag använder  är ”löpelden”.  I ”löpelden” förväntas eleven säga något kort i en viss förutbestämd ordning om det aktuella ämnet.  Ordet ska löpa som en eld genom klassrummet och ingen får kommentera eller fråga just då, det sker efteråt och styrt av läraren och möjligen med hjälp av glasspinnarna. Eleverna får säga det någon annan redan har sagt och man får även säga pass. För att undvika att någon säger pass brukar jag låta eleverna skriva något kort om ämnet eller stryka under i en gemensam text och detta förväntas de sedan säga i löpelden. Även här hjälper förberedelsen eleverna att vara delaktiga.

Att jobba aktivt och medvetet med att få eleverna att uttrycka sig är inte bara viktigt för deras språk,- och kunskapsutveckling. Genom att i undervisningen visa att vi förväntar oss att de ska bidra,  stärker vi elevernas känsla av att de är viktiga och att det de tänker/tycker/säger  är viktigt.

 

Nytt läsår, nya möjligheter!

Så har ett nytt läsår dragit igång, igen…….

Ett nytt läsår innebär alltid nya möjligheter, möjligheter att förändra och förbättra. Inför det här läsåret har Svedala kommun reviderat och därmed förbättrat vår språkutvecklingsplan. Egentligen är reviderad ett vagt uttryck i sammanhanget, den har genomgått en total förvandling. Det som tidigare var en läs och skrivplan med fokus på elever med särskilda läs och skrivsvårigheter har blivit en plan där målet är just språkutveckling, språkutveckling i alla ämnen.

Jag vill här lyfta fram Språkutvecklingsplanen och påminna alla kollegor om vår skyldighet att arbeta språkutvecklande oavsett vilket ämne vi undervisar i. Vårt gemensamma ansvar för elevernas språkutveckling kan uttryckas på olika sätt, ett populärt uttryck har blivit: ”alla lärare är svensklärare”. Kanske ska man istället säga: ”alla lärare är språkutvecklare”. Alla ämnen kräver specifik kunskap om ord och begrepp samt förmågan att kunna skriva specifika typer av texter. Det är det som åligger de olika ämneslärarna. I detta arbete är Språkutvecklingsplanen  behjälplig då det är en  metodbank och därmed ett bra stöd för oss i vår undervisning oavsett vilket ämne eller vilka årskurser vi undervisar i.

Planen har ett omfattande innehåll och därför vill jag särskilt nämna två av många metoder som presenteras och som jag har goda erfarenheter av,  VÖL och Cirkelmodellen. VÖL tränar elevernas läsförståelse av framförallt faktatexter och baseras på de lässtrategier som forskningen menar är nödvändiga att behärska för att bli en god läsare. Det finns många andra vinster med VÖL vilket jag skrev om mer ingående i ett tidigare blogginlägg som jag länkar här. Cirkelmodellen tränar elevernas förmåga att skriva ämnesspecifika texter. Tanken med modellen är att man inledningsvis tränar på att skriva en specifik typ av text tillsammans för att sedan skriva texten själv. I det gemensamma skrivandet tränar man även på att använda specifika ord och begrepp kopplat till ämnet.

Båda dessa metoder baseras på tanken om att man genom att “modella” visar eleven hur den ska gå till väga vilket ger mycket större förutsättningar för denne att lyckas. Även detta har jag skrivit om i tidigare blogginlägg.

Här hittar du Språkutvecklingsplanen, läs, titta, fundera, prata med kollegor och prova dig fram.  Lycka till!