Kategoriarkiv: Spångholmsskolan

En 4-9-skola i Bara, kommunens näst största ort.

De introverta – en kraft vi missar?

– Tänker du först och talar sen eller talar du först och tänker sen?

– Blir du besvärad när expediter kommer fram till dig i affären eller tycker du bara att det är trevligt?

– Frågar du efter vägen eller vill du hellre fundera själv?

– Är du mest kreativ när du arbetar ensam eller när du arbetar i grupp?

Den extroverta normen

I somras läste jag en text från en åsiktsspalt i DN. En gymnasietjej vid namn Klara Svensson berättar om hur det är att vara introvert och hur det ter sig i förhållande till skolans krav. Hon menar att det är den extroverta normen som råder i skola och arbetsliv och att detta blir ett problem för en betydande del av eleverna. Jag håller med Klara Svensson. Idag går mycket ut på att man ska synas och höras för att visa att man finns och vad man kan. I skolan ställs krav på att delta muntligt, grupparbeta och räcka upp handen. Ofta är det snabba ryck som gäller. Det är det extroverta som vi ofta siktar mot och ser som det framgångsrika. Stråk av det introverta ska jobbas bort. Istället borde man enligt Klara Svensson se det introverta som en styrka  – en styrka som bygger på att hämta energi inifrån. Istället för att försöka göra introverta elever till extroverta bör vi istället ta vara på styrkorna som introverta ofta besitter. Fortsätt läsa De introverta – en kraft vi missar?

Kommunikation i klassrummet

När jag hade jobbat i skolans värld i ett par år samarbetade jag nära en specialpedagog i en särskild undervisningsgrupp. Vi blev pedagogiska partners. Vi ville se hur vi skulle kunna utveckla vårt pedagogiska ledarskap i klassrummet. Ett par gånger i månaden observerade vi varandra. Jag har på sistone tänkt tillbaka på den perioden och insett hur mycket jag verkligen lärde mig av detta arbete. Jag blev mer och mer medveten om hur jag gjorde i klassrummet, hur lag ledde lektionerna, hur jag kommunicerade med eleverna och responsen jag fick från eleverna när jag använde olika metoder. En av de saker som jag utvecklade mest under denna tiden var hur jag kommunicerade med eleverna i klassrummet. Genom responsen och arbetet med min kollega blev jag mer och mer medveten om hur mycket kommunikation som är icke-verbal. Jag blev också medveten om hur jag påverkade vissa elever negativt genom att göra vissa saker t.ex. att sucka eller skaka på huvudet när de sa fel saker eller svävade iväg när de pratade. Det förminskar en individ och påverkar i längden självkänslan.

Fortsätt läsa Kommunikation i klassrummet

Tankar om mottagande och undervisning av nyanlända

Under hösten 2015 började ett flertal barn som flytt från Syrien och Afghanistan på vår skola. Mötet med dessa elever och skolans organisation kring mottagandet av dem gjorde mig uppmärksam på den svenska skolan ur helt andra perspektiv. Jag insåg dessutom mina egna brister som mottagande och undervisande lärare av nyanlända elever och med detta som bakgrund sökte jag och kom in på utbildningen, Svenska som andra språk inom Lärarlyftet. I mötet med kurslitteraturen har ytterligare tankar väckts och det här inlägget blir en sammanfattning av dessa funderingar.

Fortsätt läsa Tankar om mottagande och undervisning av nyanlända

Task-based Learning

“How often do we as teachers ask our students to do something in class which they would do in everyday life using their own language? Probably not often enough.” Vardagskonversationer kring köksbordet,  en shoppingrunda eller varför inte kvällen då du och dina kompisar bestämde er för att fixa ett party. Fortsätt läsa Task-based Learning

Konkretisera din bedömning

I den ständiga jakten på att försöka få eleverna att förstå kunskapskraven och dess progression har jag gjort många försök att förklara och förtydliga för mina elever. Jag gillar att jobba med matriser eftersom dessa i bästa fall ger eleverna insikt i var de står i sin utveckling och vad de behöver utveckla i sitt eget lärande för att nå högre omdömen.

Konkretisera och skapa progression

I ett tidigare blogginlägg där jag utgick från Johan Alms bok om ”lärandematriser” har jag redan skrivit om vikten av konkretiserade kriterier och tydlig progression. Först och främst måste vi konkretisera det som står i läroplanens kunskapskrav för eleverna (och för oss själva). Hur ska eleverna annars veta vad de ska visa för läraren för ett högre omdöme om de står inför kravet:

”kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation” (kunskapskrav i svenska för åk6) Fortsätt läsa Konkretisera din bedömning