Kategoriarkiv: Spångholmsskolan

En 4-9-skola i Bara, kommunens näst största ort.

Dra en vits och kunskapsutveckla!

Språket är en nyckel till mycket. Det kan handla om gemenskap, förståelse eller framgång på olika plan. Särskilt tydligt för mig har detta varit under år där jag jobbat med många elever med utländsk bakgrund.

Läsförståelse är en paradgren som vi jobbar med i svenskämnet och som även bör ingå i ALLA andra ämnen med sina specifika begrepp och strukturer (se tidigare text). Att hålla sig till skolämnena räcker förstås en bit för att klara av skolan.
Just det, sen finns det ju ett liv utanför skolan också…

Genom att ha detta tänk i bakhuvudet gör vi alla våra elever en tjänst. Fortsätt läsa Dra en vits och kunskapsutveckla!

Murar och gränser – att se och beskriva utvecklingslinjer

Historia omfattas inte endast av det som hänt. Historia är även det som finns runt omkring oss och det som händer här och nu. Vårt samhälle och vår vardag har sin grund i historien och framtiden har sin grund i vår samtid. I historieämnets kursplan syns detta bla i en förväntan om att eleven ska kunna undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriva samband mellan olika tidsperioder. Dessutom ska eleven kunna ange någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motivera sitt resonemang med hänvisning till det förflutna och nuet.

Detta kunskapskrav omfattar därmed tre delar: beskriva samband, ange tänkbar fortsättning samt motivera denna. Ett omfattande krav som först och främst kräver grundliga  faktakunskaper. Fortsätt läsa Murar och gränser – att se och beskriva utvecklingslinjer

Covid- 19 utmanar & engagerar

“I can no longer go out whenever I want to, I can’t see my friends and I can’t go to school. I’m totally devastated, it feels like my life has been taken away from me. I can’t even imagine my own future. It feels like this is it, this is how I’ll spend the rest of my life. The coronavirus has turned my life upside down, in fact, it has turned the whole world upside down.”

Just nu skrivs historia mer än någonsin och än vet vi inte hur den slutar. Covid-19 eller corona påverkar allt och alla, om än på olika sätt och olika mycket. Vi är mitt uppe i en tid som för alltid kommer att finnas med i våra minnen. En tid som kommer att definiera 2020-talet och som vi kommer att läsa om i  morgondagens historieböckerna.  Ett inlägg på facebook och Malmö Museers initiativ att samla in och dokumentera våra upplevelser av covid-19 i vårt samhälle blev startskottet för uppgiften som nu sattes i händerna på eleverna. Halvvägs in i sina böcker fick de också i uppgift att fundera på vilken av karaktärerna de skulle vilja hamna i karantän med. Inte helt enkelt, men de nappade! Fortsätt läsa Covid- 19 utmanar & engagerar

Fältstudier för att planera inför framtiden och lösa problem

Studier kring geografiämnet i grundskolan visar att många lärare känner att tid och pengar hindrar dem från att genomföra fältstudier. Ytterligare en orsak, enligt forskarna, är att  det finns en tanke bland lärarna om att fältstudier ska vara omfattande, vilket leder till att de inte genomförs. Med omfattande menar de intervjuade lärarna att man ska besöka en geografisk plats långt bort, titta på någon naturgeografisk företeelse och att det ska ske över en hel dag. Förut tänkte jag precis som dessa lärare; tankar om att fältstudier tar mycket tid, kostar mycket pengar och att den “perfekta” fältstudien ska ske på ett visst sätt skapade hinder för min undervisning. Genom att tänka mycket mer utifrån närmiljön och ett problematiserande samhällsplaneringsperspektiv har jag utvecklat ett par olika arbetsområden som utgår från fältstudier. Kanske hittar du inspiration till höstens fältstudier med dina klasser genom mina två exempel här.

Fortsätt läsa Fältstudier för att planera inför framtiden och lösa problem

Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Vi träffas en gång i veckan, hon och jag.  Vi läser tillsammans, samtalar och diskuterar på engelska. Hon, en tjej på tio år och elev i en femteklass. Jag, en lite äldre tjej och högstadielärare i engelska. Vid ett annat tillfälle träffar hon, tjej på tio år, en av våra elever i nian för att diskutera allt mellan himmel och jord, på engelska, och vid ett tredje tillfälle befinner hon sig i sitt klassrum med sin klass men med uppgifter som passar henne och hennes språkliga nivå.

Hon, en tjej  på tio, men lika duktig på engelska som niondeklassarna eller kanske t o m duktigare, är ett av de barn som går under benämningen särskilt begåvade.  Ungefär fem procent av alla barn  bedöms vara särbegåvade  eller särskilt begåvade, vilket är ungefär lika många som får diagnosen adhd.  Skillnaden är bara den att barn med adhd ser vi dagligen i skolan, men hur ofta ser vi eller rättare sagt lägger vi märke till den kategori av barn som kallas för särskilt begåvade i våra klassrum eller korridorer? Betydligt färre, om än någon, och då inte för att de inte finns utan för att vi inte har lärt oss att identifiera och upptäcka dem. Fortsätt läsa Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever