Kategoriarkiv: Nils Fredriksson Utbildning

Svedala kommuns gymnasie- och vuxenutbildning.

Great minds don´t think alike – they think together!

Att starta upp och få ruljans på samverkans-inlärning – Supplemental Instruction, SI

När jag för något år sedan, mer eller mindre av en slump, kom i kontakt med begreppet Supplemental Instruction, (SI), ville jag att vi i någon kurs på skolan skulle införa denna akademiska lärandemodell för våra gymnasieelever. Vinsterna med konceptet är stora och forskning och uppföljning visar att de studenter på högre nivå som går på SI-träffar har förbättrad måluppfyllelse och klarar sina tentor bättre än de som inte deltar.

Fortsätt läsa Great minds don´t think alike – they think together!

Matematik och samhällskunskap – synergieffekter med effektiv ränta

På introduktionsprogrammens individuella alternativ har vi, i matematiken, arbetat ett tag med bråk och procent. Detta upplevs av många elever som ganska abstrakt och lite luddigt, då det handlar om andelar och delar av olika helheter. Det handlar alltså mer om relationen mellan olika värden än om absoluta värden, vilket kräver en viss abstraktionsnivå hos elevens matematiska tänkande. När vi kommit så pass långt i undervisningen att det var dags att introducera begreppet effektiv ränta, ville jag hitta ett användbart exempel som låg nära elevernas vardag, något de verkligen kunde relatera till. Att hitta verkliga exempel med relevans ur elevernas vardag ökar motivationen och tålamodet hos eleverna och därmed sannolikheten att lyckas förstå hur detaljerna skapar ett samband. Fortsätt läsa Matematik och samhällskunskap – synergieffekter med effektiv ränta

Att göra en vetenskaplig poster

Laborationsrapporter är för naturvetarklasser välbekant sätt att kommunicera kunskaper och gjorda iakttagelser. Detta har jag tagit upp i tidigare blogginlägg . Att låta elever träna andra sätt att presentera kunskaper är omväxlande och lärorikt. Mina elever har nyligen fått bekanta sig med och göra vetenskaplig poster. Dessa har helt andra formkrav än laborationsrapporter. Eleverna utmanas i att förklara mer eller mindre komplicerade naturvetenskapliga begrepp på ett lättförståeligt sätt, utan att gå över i populärvetenskaplig genre.

Fortsätt läsa Att göra en vetenskaplig poster

Att ge förutsättningar för läslust

Du som har läst mina tidigare inlägg om skönlitteratur vet att jag ofta undervisar i klasser med läsovana elever. Detta har gjort att jag har arbetat mycket med högläsning, lässtrategier, förförståelse och boksamtal när vi läser romaner.  Jag vill att mina elever ska bli bättre läsare och jag vill ge dem möjlighet att känna läslust och numer tror jag att om jag fokuserar på att försöka bädda för läslust så kommer läsförståelse på köpet. Vi tar det i punktform där kanske även det självklara måste nämnas för att jag faktiskt tror att det har betydelse.

Fortsätt läsa Att ge förutsättningar för läslust

Att arbeta med ideologier på introduktions-programmen.

En av finesserna med att arbeta med grundskoleundervisning på en gymnasieskola är att man kan välja att arbeta med samma ämnesområden som eleverna kommer att arbeta med på gymnasiet (om de väljer att gå kvar på vår skola när de kommer in på ett nationellt gymnasieprogram). SO-ämnenas samtidiga välsignelse och förbannelse ligger i att ämnena är så breda och kursplanerna så vida i sina riktlinjer, att det faktiska lektionsinnehållet kan skilja sig väldigt mycket åt från skola till skola och från lärare till lärare, utan att någon faktiskt gör fel. Bedömningarna baseras i stort på hur väl eleven resonerar utifrån olika aspekter och synsätt som ligger till grund för hur vi förklarar samhällets strukturer.

Fortsätt läsa Att arbeta med ideologier på introduktions-programmen.