Kategoriarkiv: Naverlönnskolan

En 4-9-skola i Svedala tätort.

Tala är silver, tiga är guld!

Gäller detta talesätt i svenska skolor? Vem syns och premieras mest? Vilka elever får din uppmärksamhet? De tysta eleverna, ser du dem varje lektion? De elever som är ordentliga och skötsamma. De elever som alltid vill göra rätt och aldrig ber om hjälp. De elever som är tysta för att de inte vågar göra fel? Eller de elever som är tysta av andra anledningar? De elever som är som en fin blomma i tapeten, ser du dem varje dag?

Först måste vi reda ut vad som menas med tysta elever. Det är en elev som av olika orsaker sällan deltar muntligt i klassrummet. Elevernas tystnad kan bero på att de är blyga, reserverade och de väljer att inte ta plats kommunikativt. Tystnaden kan vara relaterad till elevens personlighet, elevens syn på att tal inte gynnar dem, rädslan att göra fel samt att eleven har talängslan när hen ska prestera. Vidare kan tystnaden även kopplas till att eleven drömmer sig bort och tänker på annat. De tysta eleverna är de elever som ofta kan bli bortglömda av läraren. Enligt Strömquist(1998) kan talängslan vara av två olika slag. Den ena varianten innebär en ångest över att överhuvudtaget yttra sig om många lyssnar, medan den andra varianten yttrar sig som en mer situationsbunden ovilja att tala i offentliga sammanhang.

Symptom på talängslan yttrar sig ofta i såväl psykiska som fysiska reaktioner. Det kan vara rodnad, svettningar, darrningar och hjärtklappning som är exempel på fysiska reaktioner (Cederberg, 1997). Andra reaktioner är spänningsvärk i nacke och axlar, yrsel och knäsvaghet. De psykiska reaktionerna kan leda till ångest, missnöje med den egna rösten och känslor av otillräcklighet (Skiöld, 1992). För att undkomma de plågsamma reaktionerna utvecklar många en exponeringsrädsla, som innebär att man tystnar och undviker de situationer som framkallar rädsla.

Hur kan vi då motverka dessa obehag för eleverna?

Tala med individen och ställ frågan hur du kan hjälpa eleven. Läraren måste ta reda på bakomliggande faktorer innan denne kan stödja den tysta eleven och för att den tysta eleven ska få rätt sorts stöd. Det är viktigt att inte placera de tysta eleverna i ett allmänt fack, eftersom de är tysta på olika vis och av olika anledningar.

Lyssna noga på vad eleven har för förslag. Kommer eleven inte på något under samtalet, be hen tänka på det och återkomma till dig vid ett senare tillfälle. Ge gärna olika förslag som hen kan ha med sig hem och titta på. När det är bestämt  råder en överenskommelse mellan läraren och den tysta eleven vad som gäller i klassrummet och  vid redovisningar med mera.

Följa upp och stäm av regelbundet med eleven och sätt upp små delmål som är nåbara. Tydliggöra vad vill eleven själv uppnå?

Ge tid på många olika sätt. Låt eleverna få tid att tänka själv innan frågorna besvaras. Då hinner den introverta personen tänka ut något finurligt innan den extroverta har sagt fyra olika svar på frågan. Lär den extroverta att skriva ner sina tankar så att alla hinner tänka själv utan att bli störda. Några  sätt kan vara att använd glasspinnar med namn eller spinning wheel för att fördela talutrymmet, så att tysta elever får komma till tals och att pratsamma elever får lära sig att lyssna och invänta sin tur.

Ge tid för den tysta eleven att få svara på frågan innan någon klasskamrat, eller du själv, fyller i svaret eller avbryter. Hoppa aldrig på eleven med frågor om ni inte kommit överens om det, då detta kan skapa stor oro.

Hitta uppgifter som inbjuder till diskussioner och som tar tid att komma fram till  en lösning. Det gör att fler få möjligheten att komma fram och visa sin kunskap. Myhill m.fl. (2006) menar att tidigare forskning visar på att öppna frågor måste ställas för att gynna de tysta elevernas muntliga delaktighet.

Planera så att tid finns för att träna inför exempelvis presentationer. Ge tips på hur man kan träna hemma.  Det kan vara att skriva minneskort till varje slide i presentationen, att träna att prata högt och tydligt framför spegeln eller spela in sig själv. Man kan även träna inför sina husdjur eller någon som man känner förtroende för hemma, till exempel förälder eller syskon.

Gruppsammansättning är viktigt att tänka på. Den extroverta elev kan vara mycket obekvämt för den introverta. I början bör den tysta eleven endast vara i grupper med elever som den känner sig trygg med, för att sedan plocka in mer okända personer och personer med andra egenskaper.

Lyft gärna goda  exempel  i helklass som du hört den tysta eleven säga. Då visar du att den tystas tankar och idéer är viktiga.

Klassrumsklimatet är mycket viktigt. Ett tryggt klassrum är ett klassrum där alla får uttrycka sig, där alla lyssnar på varandra och visar respekt mot varandra. Ett klassrum som tillåter att man får göra fel och där ingen skrattar eller gör miner. Således är tryggheten en viktig komponent till att talet ska komma naturligt från den talängslige eleven.

Ett sätt att jobba med klassrumsklimatet är olika värderingsövningar. Det kan vara case, fyra hörn, dramatiseringar. Genom dramaövningar kan elever få gradvis övning i att synas och höras. Dramaövningar skapar
även gemenskap och acceptans i gruppen. Uppriktigt beröm på prestationen är viktig för att våga fortsätta men den ska alltid vara trovärdig för att personer ska kunna ta den till sig.

Redovisningar är mångas mardröm! Här är det vår uppgift som lärare att hjälpa de tysta att våga redovisa. Visa på att många är nervösa inför att redovisa och att eleven inte är ensam om att känna så. Första steget kan vara att börja redovisa i smågrupper med personer som man känner sig trygg med och att spela in sin redovisning kan vara ett annat alternativ. Inför redovisning i större grupp är det mycket viktigt att publiken är drillad för att vara en god publik. Det innebär att man har koll på sitt kroppsspråk, inte ger blickar, suckar, skrattar, kommenterar eller rättar personen som talar. Publiken lyssnar och reflekterar tyst för sig själv och låter talaren prata klart.

Något att reflektera över är när vi låter klasskamrater ge feedback är att många av de tysta eleverna har höga prestationskrav på sig själv och är känsliga för kritik. Ett i övrigt lyckat framträdande känns misslyckat för att man fått någon synpunkt på sådant man kan förbättra.  Här gäller det att ha en plan för hur det ska fungera.

För att inte fokus och alla blickar ska hamna på individen kan man släcka ner i klassrummet. Då flyttas uppmärksamheten från personen till presentationen, vilket kan kännas mer bekvämt.

Att stå bakom ett podium eller bänk kan också göra att man inte känner sig lika blottad som om hela kroppen exponeras. Det kan skapa en trygghet för individen.

Om vi inte lyfter dessa tysta elever som inte tar för sig i klassrummet, riskerar vi att många kloka tankar och nya vinklar på diskussioner går förlorade. En annan orsak till att vi måste synliggöra dessa elever är att alla elever måste få träna på att utveckla den kommunikativa förmågan i olika varianter. Bredda sin repertoar och känna sig tämligen bekväm i det, för att kunna möta framtida situationer.

Vi vill inte att den tysta eleven ska förbli osynlig och på så sätt bekräfta elevens tro att hen och hens inte är viktiga. Att vara tyst ska inte vara ett hinder för att få höga betyg. Vi måste presentera uppgifter som gynnar alla personligheter!

Att diskutera:

  • I Lgr 11 tas det upp att stöd ska ges till eleverna i den verbala kommunikationen, hur gör ni på din skola?
  • Hur jobbar du aktivt för att få alla elever att höras på dina lektioner?

Könsskillnader i skolresultat

Under höstens sista KU-dag jobbade vi på Naverlönnskolan med könsskillnader i skolresultat. Inför dagen hade vi som uppgift att läsa ett par kapitel i en studie från Sveriges kommuner och landsting “Se, förstå och förändra Att motverka könsskillnader i skolresultat”  för att få de bästa förutsättningarna att nå bra diskussioner. Studien utgår ifrån riket men även vi på Naverlönn har den här problematiken – att pojkar har sämre betyg än flickor, därav  fokus på ämnet denna dag. Fortsätt läsa Könsskillnader i skolresultat

När det lilla utttrycker det STORA del 2

Denna bloggen är del 2  av  När det lilla uttrycker det STORA – om diktskrivning i åk 6 och Relationen mellan form och innehåll.

För att  fördjupa  klassens diktkunskaper visar jag SVT programmet Helt lyriskt

Programmet leds av Fredrik Lindström som låter svenska artister välja ut en dikt som de får tonsätta. Jag väljer att visa det sista programmet i serien där Tommy Körberg och Molly Sanden (som är välkänd för eleverna) är artisterna. Molly har valt dikt/er av Edith Södergran och i programmet får vi en  tillbakablick i svensk kvinnohistoria för att förstå vad Södergran vill förmedla i sin dikt Vierge Moderne (Modern jungfru) som handlar om den nya kvinnan där hon ibland är nästan 100 år före sin tid! Som refräng har hon valt den sista strofen från “Dagen svalnar” .  Fortsätt läsa När det lilla utttrycker det STORA del 2

När det lilla uttrycker det STORA , del 1

Om diktskrivning i åk 6 utifrån form och innehåll

Under förra terminen hade mitt arbetslag förmånen att tillsammans med Jan Nilsson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning samt författare, medverka i en enklare form av aktionsforskning.  Aktionsforskning kan ses som ett sätt att få kunskap om sin egen praktik, men även på verksamheten i sin helhet. Aktionsforskningen består av olika delar, kollektiva och regelbundna möten där diskussionerna har en utgångspunkt från sin egen undervisning, dessutom reflektionsskrivande i form av dagbok samt observationer med fortlöpande dokumentation krävs. Fortsätt läsa När det lilla uttrycker det STORA , del 1

Klassrumsobservationer vilken reveny!

Under en termin har mitt arbetslag haft den stora förmånen att tillsammans med Jan Nilsson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning samt författare, medverka i en enklare form av aktionsforskning.  Aktionsforskning kan ses som ett sätt att få kunskap om sin egen praktik, men även på verksamheten i sin helhet. Aktionsforskningen består av olika delar, kollektiva och regelbundna möten där diskussionerna har en utgångspunkt från sin egen undervisning, dessutom reflektionsskrivande i form av dagbok samt observationer med fortlöpande dokumentation krävs. Datainsamlingen innefattar således en relation mellan tänkandet om undervisningen samt handlandet i praktiken.

Jan var i klassrummet och observerade oss ungefär en gång i veckan. I början var jag lite på min vakt, tänkte ganska ofta på att han satt längst ner i klassrummet och kritiskt granskade allt jag gjorde. Det påverkade mig och undervisningen eftersom allt dokumenterades och jag tänkte på allt jag sa. Efterhand som veckorna gick blev han mer som en blomma i tapeten och jag började uppträda mer ”vanligt”. Fortsätt läsa Klassrumsobservationer vilken reveny!