Kategoriarkiv: Klågerupskolan

En F-9-skola i Klågerup, kommunens tredje största ort.

Fågelholkar och en kvällslektion i samsyn

Genom att även vårdnadshavaren är med och diskuterar insatserna får vårdnadshavaren genom sin kännedom om eleven också möjlighet att bidra till elevens lärande. 

Meningen ovan är hämtad från min förra blogg. Där avslutade jag med en fundering kring hur man skulle kunna sammanföra lärare, förälder och elev med syfte att uppnå någon form av bättre samsyn. Som förstelärare förväntas vi i Svedala kommun arbeta med öppna klassrum. Det som händer där inne får gärna andra ta del av. Bloggandet är en del av denna öppenhet. Vad skulle hända om jag bjöd in samtliga föräldrar i min åtta in i mitt klassrum så de fick ta del av min undervisning? Hur ska de alla få plats? Tänk om de tycker jag är en dålig lärare? Det har jag aldrig provat tidigare så det klarar jag helt säkert. 

Nja… Jag kan ju inte släppa in 60 personer i ett klassrum så jag bestämde mig för att bjuda in både föräldrar och elever en kväll på föräldramöte i matsalen på skolan. Mitt huvudsyfte var att visa föräldrarna hur deras barn fungerar i skolan. Hjälpa föräldrarna se det jag ser och inte bara det som förmedlas under ett utvecklingssamtal. Jag har under en lång period arbetat med att motivera mina elever i åttan då det just i denna grupp finns en good enough-känsla som är på tok för låg. Många elever underpresterar och alla mina försök att motivera har bara lett till tillfälliga framgångar. Utanför boxen är ju kanske inte direkt mitt mellannamn men svåra utmaningar kräver extrema lösningar.  Fortsätt läsa Fågelholkar och en kvällslektion i samsyn

Vi behöver göra något åt ljudnivån!

När vi har våra KL-träffar på F-3, återkommer vi ständigt till ljudnivån. Vi ser att eleverna är aktiva, engagerade, delaktiga i innehållet osv, men ljudnivån stiger. Givetvis måste det få låta, samarbete och utökat talutrymme hörs, men flera upplever att eleverna idag är mer högljudda än tidigare. Vad det kan bero på kan vi bara spekulera kring, men vi måste förhålla oss till den grupp vi har och arbeta utifrån det på olika sätt.

Om inte eleverna vet vad de ska göra, hur, varför och hur länge, så blir det lätt rörigt och högljutt. Det kan vi nog alla vara överens om. Ett första steg är att ha en struktur, som eleverna är trygga med och göra arbetsgång och information tillgänglig för alla.
Fortsätt läsa Vi behöver göra något åt ljudnivån!

Jag måste räcka upp handen mer

Både min mamma och pappa lyssnar uppmärksamt när min chef berättar om vad jag behöver utveckla i min yrkesprofession. De nickar båda samstämmigt och mamma tillägger stundtals spontana “Ja, det är vår Magnus det!”. Jag sitter mest och lyssnar. Väntar på att de pratat färdigt om mig så jag kan säga mina inövade repliker som gör att de är nöjda och vi kan lämna denna märkliga situation. När vi lämnat mötet vänder sig pappa om och tar bryskt till orda: “ Vi får väl se om det blir någon löneförhöjning för dig i år min son.” Fortsätt läsa Jag måste räcka upp handen mer

Ibland är det i pauserna det händer.

Jag upplever att vi lärare är duktiga på att planera och strukturera lektioner så att de ska bli så effektiva som möjligt. Ibland upplever jag att det planerade och alla krav på både lärare och elever är den största hindret för lusten. När allt snurrar på utan pauser hinner man inte bli nyfiken och utforska själv. Kanske är vi rädda för vad som händer om det blir pauser det skulle ju kunna bli kaos men det kan också bli utrymme för lust, kreativitet och utveckling.

Fortsätt läsa Ibland är det i pauserna det händer.

Att komma överens

Som ett led i vårt arbetslags utvecklingsarbete fördjupar vi oss just nu i kooperativt lärande genom att vi läser ett kapitel i taget diskuterar och testar övningar till nästa gång. Det kan tyckas självklart:  ”Första förutsättningen för att eleverna ska kunna praktisera ett önskvärt socialt beteende är att de vet vad det är vi begär av dem. Icke önskvärt socialt beteende i och utanför skolan uppstår sällan ur medvetna beslut hos eleverna att verka frånstötande gentemot omgivningen… har de inte utvecklat en repertoar med önskvärda beteenden, som de kan hämta förebilder från. Det gensvar sådana elever får från lärarna kan då komma att handla om vad de inte får göra. Men en del elever har liten erfarenhet av vad det då är de ska göra istället.” Kooperativt lärande Samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning av Spencer Kagan & Jette Stenlev. Jag har både hört och läst det förr och håller helt med, men sen då?  Fortsätt läsa Att komma överens