Kategoriarkiv: Klågerupskolan

En F-9-skola i Klågerup, kommunens tredje största ort.

Min avhandling är färdig

I januari 2015 startade forskarskolan CSiS – Communicate Science in School och jag påbörjade ett nytt liv som forskande lärare. Så här skrev jag i bloggen för fyra år sedan:

”Möjligheterna verkar oändliga samtidigt som man måste hitta sin egen nisch. Det gäller att vara realist, kunna begränsa, hitta litteratur, förankra i tidigare forskning mm. Projektet skall ge ny kunskap, vara relevant, viktigt och användbart. Sedan måste projektet vara genomförbart både tidsmässigt och praktiskt. Sist men inte minst måste det vara ett projekt som jag själv med oförminskad entusiasm och glädje kan ägna mig åt i fyra år. Det blir inte lättare av att för varje artikel, bok eller rapport man läser får man nya idéer, det finns så mycket spännande man kan göra. Som ni märker är detta en fantastisk situation att befinna sig i, alla problem (hittills i alla fall) är angenäma problem.”

Med facit i hand kan jag konstatera att möjligheterna var oändliga men jag fann min egen nisch, både till innehåll och metod. Min forskning har gett ny kunskap som förhoppningsvis kan vara användbar, jag har försökt att skriva på ett sätt som innebär att avhandlingen kan nå ut även utanför forskarvärlden. Jag har känt glädje i mitt arbete även om alla problem under vägen inte kändes angenäma, i alla fall inte just då. Fortsätt läsa Min avhandling är färdig

I en skog av hinder eller i möjligheternas rike?

foto: Bengt Christensson

Rubriken illustrerar frågan som jag högst spontant slängde ut till mina högstadieelever vid lektionsstart för några veckor sedan. Jag syftade på klassrumssituationen och jag gjorde det i mening att skapa eftertanke.  Jag ville att de skulle spegla några av sina egna personlighetsdrag. Efter lite betänketid gick jag laget runt för att höra hur de såg på sig själva. Det var en ganska brokig bild som växte fram i elevgruppen men jag märkte att jag hade satt igång den tanke-verksamhet som jag önskade när jag ställde frågan.

Fortsätt läsa I en skog av hinder eller i möjligheternas rike?

Väck läslusten

För att öva läsflyt och skapa läsintresse samt väcka läslust hos barnen, har vi nu under flera veckor haft parläsning varje morgon. Vi har det med jämna mellanrum och förra omgången läste vi klassiska sagor och folksagor. Den här gången tog jag hjälp av skolbiblioteket och lånade en mängd skönlitterära titlar i två exemplar av varje. Det gick fint och vi fyllde en hel hylla i klassrummet. Böckerna presenterade jag bara kort, för att väcka nyfikenhet. Jag lånade medvetet flera titlar som ingick i serier, för att jag av erfarenhet vet att när någon fastnar för en bok vill de sedan gärna läsa flera av just den typen av böcker.

Läsmorgon

Vi har fasta läskamrater/läspar och alla sitter på bestämda platser. Paren väljer själva en bok som intresserar dem, bland alla böcker vi lånat in till klassen och oftast väljer de en passande nivå. Några kan behöva lite ledning eller ha tips om vad som kan passa just dem. Vi läser 15 minuter per dag och en kvarts läsning om dagen är en välinvesterad tid anser jag, då läsandet är en så stor del av skolans arbete. Kan vi även väcka barnens inre motivation och läslust så har de vunnit så mycket på det.

Fortsätt läsa Väck läslusten

Jag vill inte, om avvärjningsbeteende

-Jag kan inte skriva på datorn. Knapparna känns helt konstiga!!! Frustrationen i rösten är tydlig.  

När möjligheten ges att göra uppgiften på papper är det bordet det är fel på. Det vickar, blir inte snyggt. Hjälper inte att det viks en pappersbit som läggs under det vickande benet.

-Om jag råkar knuffa på bordet åker pappersbiten bort, då vickar bordet ändå. Jag kan inte sitta vid det här bordet, måste ha ett annat bord!

Då är det ytan på det nya bordet som stör. Den är liksom halare än den andra, armarna glider konstigt då, det går helt enkelt inte att skriva.

Hela situationen skriker av avvärjningsbeteende. Det är inte datorns knappar, vickande bord eller hala bordsskivor som är problemet och därför inte heller lösningen. Är det uppgiften som är för svår, otydlig eller ointressant? Varför försöker eleven med näbbar och klor fly uppgiften till varje pris? Det tar energi från både eleven och mig. Det hade gått snabbare att börja skriva istället för att kämpa emot. Fortsätt läsa Jag vill inte, om avvärjningsbeteende

Bland popcornhjärnor och snabba impulser

När jag hörde ordet popcornhjärna första gången tyckte jag först att det lät ganska gulligt. Nu hotar jag min egen dotter när hon sitter med både datorn och mobiltelefonen framför sig samtidigt. “Akta dig så du inte får en popcornhjärna.” Hennes svar är träffande. “Men pappa… Du gör ju likadant”. Det är bara att inse att det ligger något i det hon säger. Är vi alla fångade, stor som liten, i de snabba impulsernas och verklighetsflyktens grepp? Fenomenet och dess negativa konsekvenser har vi förmodligen alla varit medvetna om under lång tid. I skolans värld handlar det om ungdomar som har svårt att koncentrera sig under en längre tid eftersom de är så vana vid att snabbt skifta fokus. Efter att ha läst hjärnforskaren Torkil Klintbergs debattinlägg, Skolan digitaliseras i blindo (Svenska Dagbladet 23.02.2019) funderar jag på om det överhuvudtaget finns någon mening med att försöka nå mina elever i den snabbt växande digitaliserade värld som våra ungdomar befinner sig i. Särskilt inte just nu när vi i media bombarderas av domedagsprofesitilknande debattinlägg och artiklar kring hur skadligt det kan vara för våra ungdomar som utsätter sig för för mycket skärmtid. Forskningen konstaterar riskerna men effekterna vet vi för lite om.

Fortsätt läsa Bland popcornhjärnor och snabba impulser