Kategoriarkiv: Klågerupskolan

En F-9-skola i Klågerup, kommunens tredje största ort.

En skola skapar sig profil – från vision till verklighet

Vi stod där med en nybyggd skola, nyanlagd skolgård, ny utrustning och nya läromedel.  Framför oss hade vi uppgiften att bygga de mjuka värdena med våra elever typ ansvar, gemenskap, tillit, självförtroende, harmoni, trygghet, traditioner, m.m.

Till våra traditioner ville vi ha en värdig avslutning på såväl höst- som vårtermin. Även luciafirande kändes som ett måste. Där låg ribban inledningsvis, en nivå som snart kom att stiga när vi efterhand nådde nya delmål.

foto: Bengt Christensson

En bit in på första terminen ville eleverna ha ett event, en möjlighet att sjunga, spela och uppträda för resten av skolan. Vi riggade en enkel scen i den nybyggda idrottshallen. Som spotlights fungerade två vanliga läslampor som placerades på golvet alldeles nedanför scenen. Ljudet spreds från en liten gitarrförstärkare. Eleverna gjorde bra ifrån sig på scenen men det mesta runtomkring i form av utrustning saknades. Där börjar historien om våra event som – med elevernas hjälp – sedan skulle utvecklas till betydligt större format.

 

Fortsätt läsa En skola skapar sig profil – från vision till verklighet

Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning

I flera år har jag haft ”stationsmatte” på fredagarna. Likt man i idrotten har stationsträning, med aktiviteter under en viss tid och sedan byter, arbetar vi så i matematik.

Ofta har det blivit på just fredagarna. Jag hade tidigare ingen samverkan den matematiklektionen och behövde en lektionsstruktur som passade för det, men också för att sammanfatta och befästa veckans arbete. Stationernas innehåll växlar alltså från gång till gång.
Fortsätt läsa Stationsmatte – ett sätt att differentiera din undervisning

Vårt, elevernas eller kan vi kanske skylla på samhället?

1962 genomförde dolda kameran ett nu klassiskt experiment baserat på tankarna kring Social conformity. Ett antal personer befinner sig i en hiss alla med ryggarna mot dörren. In kommer försökskaninen intet ont anande. Efter en stund har även denna person vänt sig så att den har ryggen mot dörren. Ologiskt beteende från den enskilde kan tyckas men fascinerande och inte utan sin förklaring.  

Social conformity kan beskrivas som en tendens att justera din attityd, dina värderingar och ditt beteende tillsammans med andra. Frågan är om det på detta sätt går att medvetet skapa en kultur eller åtminstone ett hållbart gemensamt förhållningssätt? Det är så vi gör här. På Klågerupskolan arbetar vi sedan några år tillbaka med vårt gemensamma utvecklingsarbete med fokus på elevernas egna ansvar. När vi började vårt utvecklingsarbete bestämde vi oss för att först titta närmare på hur vi lärare själva förhåller oss till vår undervisning. Vad gör vi gemensamt och vad kan vi bli bättre på? Vi utgick initialt från Etienne Wengers teori om  Communities of practise som kortfattat går ut på hur en grupp människor som delar samma intresseområde kontinuerligt kan utveckla sin prestation mot samma mål. Vi landade i något så grundläggande som ansvar. Hur hjälper vi till att skapa en större ansvarskänsla hos våra elever? Hur lyfter vi denna känsla och främst hur behåller vi den? Det har varit viktigt under vårt utvecklingsarbete att gå lugnt och metodiskt fram, att arbetet utgår från ett gemensamt upplevt behov och att det vi gör ska kännas logiskt. Vems fel är det egentligen om vi skulle misslyckas då? Om vi går för fort fram och tappar fokus?  Vårt, elevernas eller kan vi kanske skylla på samhället.? Fortsätt läsa Vårt, elevernas eller kan vi kanske skylla på samhället?

Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?

Alla har vi ibland eleven som står inför en uppgift och som utan att först ha gjort ett försök själv uttalar ”Jag kan inte”, ”Jag förstår inte” eller kanske ”Jag vill inte”.  Eleven som vägrar att ge sig i kast med en uppgift utan att ha gjort minsta ansats till ett eget försök.

foto: Bengt Christensson

Eleven som väljer det givna nederlaget att inte ens ge uppgiften en chans. Detta istället för att prova och då förhoppningsvis nå framgång.  Det fall jag vill beskriva handlar om rent logiskt tänkande. Tänkande som i princip inte kräver några förkunskaper. Jag ska berätta om en åter-kommande situation i undervisningen där jag tror att många förskolebarn snabbt skulle kunna experimentera sig fram till en lösning men där en och annan 10 – 11 åring hellre avsäger sig uppgiften än att riskera att misslyckas. Hur tänker eleven?

Fortsätt läsa Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?

Ön – naturvetenskap på liv och död

Under en båtfärd drabbas vi av en tropisk storm. Fartyget går under i vågorna men vi spolas upp på land och räddas mirakulöst. Platsen bär spår av människor i form av en övergiven forskningsstation. Vi har inget vatten, ingen mat och ingen möjlighet till kommunikation. Nu gäller det att överleva. Välkomna till Ön… Fortsätt läsa Ön – naturvetenskap på liv och död