En F-3-skola i Bara, kommunens näst största ort.
I mitt förra blogginlägg skrev jag om hur jag arbetat med statistik och verktyget Google Formulär. Jag tänker fortsätta att dela med mig av ytterligare ett användningsområde för verktyget. Alltså blir det lite Google Formulär igen.
Den här gången använde jag Google Formulär för att utvärdera elevernas kunskaper inom området taluppfattning i matematik. Så här gjorde jag: Fortsätt läsa Utvärdera elevernas kunskaper med hjälp av Google Formulär
För att kontrollera att eleven har förstått innebörden av ett mattetal, t ex 3+4=7, kan ett sätt vara att be dem skriva en text och beskriva vad som matematiskt händer. T ex ”Jag har 3 kronor, du har 4 kronor, tillsammans har vi 7 kronor”. Aktiviteten benämns i matteböcker och matematiska sammanhang som, t ex räknesaga, räkneberättelse eller räknehändelse. Det kan verka enkelt att formulera ett mattetal i ord på detta sätt men det visar sig att detta ofta är problematiskt för barn. Fortsätt läsa Tanketavla i matematik
I mitt förra inlägg skrev jag om att hitta ”nya” pedagogiska vägar nu när vi har tillgång till datorer varje dag i klassrummet. Som en del av detta har jag också funderat på och provat hur arbetet med BFL och de fem nyckelstrategierna (Att följa lärande, Dylan William 2013) kan förändras när man har tillgång till digitala verktyg. Går det att göra annorlunda, bättre och tydligare för eleverna och för mig? Fortsätt läsa BFL med digitala verktyg
I vårt kollegiala arbete med mattelyftet läser vi just nu om Orkestrering av matematikundervisning med stöd av IKT. I texten kan man läsa följande “Att använda elevernas egna konstruktioner (Papert & Harel, 1991) som underlag i matematikundervisningen stimulerar till diskussioner och resonemang, där eleverna har en naturligt framträdande roll. Eleverna motiveras att bidra när de ser att deras arbete kommer till användning i klassrummet och integreras i undervisningen.” Fortsätt läsa Digitala verktyg + statistik = bra matematik
För några år sedan reflekterade kollegiet på skolan över vad begreppet läxor innebar. Vad syftet med läxor var, hur vi definierade läxor och vilken sorts läxor vi gav eleverna. Vilka förväntningar hade föräldrar på läxor och hur elever upplevde dem. Vi som arbetar i de lägre åldrarna i skolan möter barn som är väldigt nyfikna, motiverade och har höga förväntningar på vad skolan ska erbjuda dem. När vi möter dem i ettan är det många som blir besvikna på att de inte får läxa med sig hem efter första skoldagen. Att små barn redan förknippar skola med läxa säger en del om hur djupt rotade läxor är i vårt medvetande. Fortsätt läsa Meningsfulla läxor?