Kategoriarkiv: Aggarpsskolan

En 4-9-skola i Svedala tätort.

Lågaffektivt bemötande – En proffesionell metod

Den senaste tiden har olika former av kritik riktats mot Lågaffektivt bemötande (LAB). En proffesionell metod för bemötande och hantering av elever som utmanar skolan med ett problemskapande beteende. Kritiken har varit skarp och tagit en stor del av

skoldebatten, såväl på sociala medier, i tv och tidningsreportage men likväl i konferesenslokaler, kollegiala samtal och arbetsrum.  Det hänvisas till hårdare tag, kännbara konsekvenser och ”låt-gå-pedagogik”. Man förespråkar auktoritära metoder som straff och konsekvenser, metoder som vi vet ökar våldet och minskar elevernas möjligheter att nå målen. Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – En proffesionell metod

Högläsning för läslust och ny kunskap

Detta läsår undervisar jag årskurs 4 i svenska och So. Eftersom jag märkte hur tiden för högläsning minskade successivt förra året när jag hade årskurs 6, och det bekymrade mig, var det viktigt för mig när jag planerade höstterminen att lägga upp undervisningen så att det finns mycket tid för högläsning. Jag vet efter många år som lärare att högläsning är ett mycket uppskattat sätt att få eleverna att njuta av böcker, få egen läslust, få ny kunskap och upptäcka hur man egentligen gör när man läser. Eleverna tycker nästan alltid att jag slutar läsa för tidigt, oavsett hur länge jag har läst, och detta har naturligtvis också med att göra hur jag läser högt. En högläsare behöver bjuda på sig själv och läsa med rätt intonation, olika röster och tonlägen och använda kroppsspråk. Jag tycker också att det är viktigt att använda högläsning på olika sätt. Ibland är den bara till för att vara avkopplande njutning, andra gånger vill jag få eleverna att förstå hur vi gör när vi läser och ibland kan vi använda det vi läser i vårt arbetsområde som vi arbetar med i So.

Fortsätt läsa Högläsning för läslust och ny kunskap

Prata matematik

Alltför ofta domineras matematikundervisning av utantillinlärning och arbete med rutinuppgifter i matematikböcker. Om undervisning till störst del görs på detta sätt kommer elever ha svårt att utveckla andra viktiga förmågor i matematik såsom problemlösning, resonemang och begreppsförståelse. Hur lägger jag upp undervisningen så att mina elever tränar och utvecklar dessa viktiga förmågor?  

Fortsätt läsa Prata matematik

Feedback och effektiv återkoppling

I det senaste avsnittet av UR:s lärarprogram Lärlabbet, sändes den 16/10 i SVT1, behandlas feedback och effektiv återkoppling i undervisningen. Två områden som jag vill ska genomsyra den undervisning jag önskar bedriva. Men att ge bra återkoppling och feedback är både svårt och tidskrävande. I detta inlägg beskriver jag mitt arbete kring feedback/återkoppling men tar även hjälp av  vad forskning visar är bra feedback/återkoppling samt vad det är som gör den effektiv.

Från: SVT Lärlabbet

Men först och främst vill jag delge ett par ”regler” som jag försöker använda mig av vid all form av återkoppling och feedback.

  • Feedback/återkoppling ska generera tänket och inte vara svaret rätt eller fel.
  • Identifiera styrkor och svagheter och visa eleven adekvata sätt att jobba med sina utvecklingsområden.
  • Visa att du tror på eleverna och deras förmåga.
  • Ge minst en positiv förstärkning och en önskan om ändring.

Fortsätt läsa Feedback och effektiv återkoppling

Silence, please!

Under min tid på lärarutbildningen fick vi studenter ofta höra att ett tyst klassrum inte var något eftersträvansvärt. Ett klassrum där det pratades associerades däremot med många positivt laddade resonemang: Ett klassrum där eleverna fick prata signalerade att läraren hade en positiv elevsyn, att hen såg sina elever som kommunikativa varelser som var aktiva i sitt lärande, att kunskap var något som varje elev konstruerade, att alla ämnen var kommunikationsämnen, att det var ett flerstämmigt klassrum, och pratet beskrevs som ett kreativt surr. Man skulle möblera klassrummen så att det uppmuntrade till prat elever emellan (t.ex. så att de satt vända mot varann i smågrupper). Ett tyst klassrum associerades tvärtom med negativa resonemang: en auktoritär ledarstil, förmedlingspedagogik, gammaldags värderingar och metoder, en negativ syn på eleverna som passiva mottagare av information, och så vidare. Den bilden hade jag med mig ut de första åren av min lärarbana, men sedan dess har åren gått och jag har gjort mig egna erfarenheter och idag delar jag den inte längre.

Fortsätt läsa Silence, please!