Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller

teknik
Tecknet för “teknik” – ett blogginlägg till våren kommer att handla om varför vi använder tecken i klassen.

Vi har nu startat upp vårt första tekniktema för årskurs 3. Det är inte helt lätt att reda ut hur mycket teknik barnen ska ha i veckan. Ändå var Sverige ett av de första länderna i världen att införa teknik som ett obligatoriskt ämne i grundskolan (i och med Lgr 80). I vår timplan är teknikämnet inbakat i NO-ämnenas 120 minuter per vecka, trots att det är ett eget ämne, åtskilt i kursplanen. Det gör att teknik får en lite diffus roll.

Hur ofta och hur mycket teknik ska vi ha? Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram ett förslag på stadieindelad nationell timplan. CETIS (Centrum för tekniken i skolan) argumenterar för att minuterna delas lika mellan de tre NO-ämnena och teknik. Det lutar dock inte åt att teknikämnet på 1-3 får eget timplaneutrymme. (CETIS nyhetsbrev, nr.3 )
Hur jobbar vi då med teknik?
Fortsätt läsa Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller

BFL med digitala verktyg

I mitt förra inlägg skrev jag om att hitta ”nya” pedagogiska vägar nu när vi har tillgång till datorer varje dag i klassrummet. Som en del av detta har jag också funderat på och provat hur arbetet med BFL och de fem nyckelstrategierna (Att följa lärande, Dylan William 2013) kan förändras när man har tillgång till digitala verktyg. Går det att göra annorlunda, bättre och tydligare för eleverna och för mig? Fortsätt läsa BFL med digitala verktyg

Snabbkoll i klassrummet

För några år sedan, i samband med att jag varit och lyssnat på Dylan Wiliam i Borås, började jag fundera på hur jag snabbt och enkelt i klassrummet skulle kunna göra en utvärdering av lektionen, klassrumsklimatet eller kanske något annat jag ville få reda på. Eller kanske en hastig utfrågning kring om eleverna förstått vad vi gått igenom på lektionen. Allt detta utan att använda exit pass, vilket jag redan provat med framgång. Jag var sugen på lite omväxling. Jag tänkte att jag kanske kunde hitta en variant av detta utan att använda papper eller datorer. Fortsätt läsa Snabbkoll i klassrummet

Preflight checklist – ökat kollaborativt lärande

Sedan en tid tillbaka har mina elever ingått ett “skriv-utbyte” tillsammans med en annan skolklass i Skåne. Ett utbyte som har frambringat en väldig entusiasm, vidgat vår världsbild samt skapat ett klassrumsklimat med lärande i fokus. Utbytet är av enkel karaktär i form av brevskrivande i par. Ett arbetssätt som skapat lust och intresse för skrivande, i  synnerhet då det blev känt att texterna skulle läsas av en jämnårig ny publik. Det har även skapat samtal kring textgenrer och olika sätt att skriva. Breven blev snabbt väldigt viktiga för eleverna och resultatet av dem därefter.

Fortsätt läsa Preflight checklist – ökat kollaborativt lärande

Att läsa och förstå faktatexter

I skolan arbetar vi mycket med att utveckla våra elevers läsförståelse. Då arbetar vi oftast med skönlitterära texter, att läsa och arbeta med faktatexter får ofta en undanskymd plats i klassrummet. Kan du säga någon författare till en skönlitterär text? Säkert flera. Kan du säga några författare till faktatexter? Inte så många kanske. Jag har läst boken Att läsa fakta texter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning av Adrienne Gear och den har gett mig många aha-upplevelser angående de olika texterna vi använder oss av i skolan och i vardagen. Skärmklipp1I boken presenteras ett sätt att undervisa i läsförståelse som fokuserar på att eleverna ska vara uppmärksamma på sitt eget tänkande när de läser. Det ger dem en möjlighet att hitta mening i texterna de läser med hjälp av sina egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap.

Fortsätt läsa Att läsa och förstå faktatexter