Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Läslogg, studieteknik, SO och en novis

Under de senaste lektionerna så har vi lärt oss om SO. Det har varit roligt. Vi har använt oss av drive som ett forum och har frågat varandra om jordens inre. Har gjort ett prov om jordens inre till Magnus som han var tvungen att göra.                                                                                                  (elev)

Jag är lärare i svenska och engelska och i sanning finns så ofantligt mycket eleverna lär sig i skolan som jag inte har en aning om. Kanske är elever mer allmänbildade än vi vuxna. Åtminstone under en period i livet. Alla ska kunna så mycket som möjligt inom alla områden. Denna kunskap kan naturligtvis förmedlas på många olika sätt men elevens läsförmåga är på gott och ont en bärande del av elevernas kunskapsinhämtning i skolan. Frågan är hur mycket vi lärare förstår kring elevernas förståelse när de möter nya arbetsområden. Har vi råd att göra antaganden och generalisera för att starta på samma ställe eller måste vi stanna upp och förstå var varje enskild elev befinner sig innan vi börjar? Med några få lektioner i veckan och ett massivt centralt innehåll… Hur går ekvationen ihop? Fortsätt läsa Läslogg, studieteknik, SO och en novis

Time Timern skapar trygghet och arbetsro

”Hur mycket tid är det kvar?”

Den frågan får vi ofta. Det är alltid viktigt att hålla koll på sin arbetstid. I våra fackföreningstidningar skrivs det mycket om det och det är viktigt för barnen också, men av andra anledningar kanske. Våra tidsbegrepp är ofta för abstrakta och i årskurs 1 kan många barn inte klockan än, eller har inte så god tidsuppfattning.

I mitt första blogginlägg för terminen vill jag slå ett slag för ”Time Timern”.

Förra läsåret i årskurs 1 hade jag en elev som ofta ställde den här frågan. Hen blev orolig på eftermiddagen och undrade när dagen var slut. För att göra eftermiddagslektionens längd mer begriplig och tydlig köpte jag en ”Time Timer” och satte framme vid tavlan.

Fortsätt läsa Time Timern skapar trygghet och arbetsro

Demokrati på riktigt och svåra ämnen

– När demokratins värden krockar

Vi närmar oss slutet på partidebatterna för årskurs 9 i kommunhuset. Debattfrågorna har läraren/jag valt ut utifrån de samhällsfrågor de valt att skriva om i sina partiprogram och där ståndpunkten är motsatt gentemot kamraters. Det har varit två timmar fyllda av engagemang, argumentation och ställningstagande i samhällsfrågor där eleverna visat mycket goda kunskaper och stor förmåga att se saker ur olika perspektiv. Vi har publik också, ordförande från tre olika partier i kommunen och grundskolechefen. Vi har nu kommit till den sista frågan som jag medvetet valt att lägga sist. Nervöst tittar jag på klockan och upptäcker att vi har tid kvar. Frågan som ska debatteras är invandring och integration, en fråga som i den här klassen väcker mycket känslor.  Jag funderar över om jag som lärare kommer reda ut detta? Och för en sekund ställer jag mig frågan: ”Varför tog jag inte den enkla vägen med lärobok, penna och svara på frågor…” Fortsätt läsa Demokrati på riktigt och svåra ämnen

Ett utvecklingsarbete med delaktighet

När vi förra hösten skulle starta upp ett nytt utvecklingsarbete på Marbäcksskolan tog vi i utvecklingsgruppen fasta på vad Helen Timperley säger:

”En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. Alla skolor har en gränslös mängd tänkbara utvecklingsområden som man skulle kunna arbeta med. Men att behålla fokus, att vara uthållig, är ett av de viktigaste men också kraftfullaste sätten att arbeta på.”

Helen Timperley är en stark förespråkare för att överge synen på professionsutveckling som något som varje lärare själv väljer utifrån intresse och ansvar. I stället bör det önskade utfallet, dvs. att eleverna ska förbättra sina resultat, vara utgångspunkten för lärarnas professionella lärande. När lärare och rektorer tillsammans funderar över hur de ska utveckla sin praktik kan detta inte styras av vilka färdigheter man vill ska förändras hos läraren. Utvecklingsinsatsen måste styras av att den antas leda till förbättringar i elevernas lärande och utveckling. (Skolverkets skrift ”Forskning i klassrummet”, s26)

Fortsätt läsa Ett utvecklingsarbete med delaktighet

Detta läsår ska mina elever lära sig att bli mer ”resilenta”.

Det finns ingen riktigt bra översättning för det engelska adjektivet ”resilient”. Alla möjliga varianter dyker upp ”elastisk, spänstig, motståndskraftig, ihärdig, belastningsbar” m.fl. och alla dessa begrepp tillsammans kommer nog ganska nära ”resilient”, av mig försvenskat till resilent. Fortsätt läsa Detta läsår ska mina elever lära sig att bli mer ”resilenta”.