Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Multimodala texter om myter

Vi har i klassen arbetat med myter ett tag. Vi har läst, berättat och tittat på filmer. Allt för att vi ska förstå vad en myt är och varför de har växt fram historiskt. Nu var det då dags för mina elever att själv skriva/hitta på myter. Som utgångspunkt för skrivandet använde vi genrepedagogik och eftersom vi tidigare tittat på formen för narrativa texter var detta ett lätt sätt för eleverna att hitta in i hur man kan skriva en egen myt. Vi har också tittat på olika teman för myter; t.ex. skapelsen, naturfenomen, hjältar, gudar osv… Jag ville också ur ett språkligt perspektiv kunna diskutera multimodala texter med mina elever. Hur läser vi en text, vad är en text och vad påverkar hur vi uppfattar en text? För att ge mina elever möjlighet att använda sig av olika uttryck i sina texter valde jag att låta dem skriva i Book Creator. Book Creator är en app där man kan blanda text, ljud och bild. Det går att skriva, rita, fotografera, importera bilder, spela in ljud, importera ljud osv…

Fortsätt läsa Multimodala texter om myter

Aktivera eleverna som resurser för varandra

Under årskurs tre har vi haft en skrivuppgift som går ut på att skriva berättelser om olika hus. I en pärm finns bilder på olika sorters hus: stora, små, fina, skumma, fallfärdiga osv. Till varje hus finns en ”berättelsestart” som inspiration och som barnen kan använda om de behöver hjälp att komma igång.

Bild: Pixabay.com

Fortsätt läsa Aktivera eleverna som resurser för varandra

Att göra det osynliga synligt

Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss som individer, våra relationer till andra människor och hela samhället. Normer är värderingar hos en själv som man kan ha reflekterat mer eller mindre kring att man faktiskt har. I alla sociala relationer i samhället finns det normer som utgör gränserna för hur vi förväntas och får vara. Eftersom normer skapas och förhandlas i mötet människor emellan är de också föränderliga och ser olika ut beroende på tid och plats. Vi anpassar oss till de flesta normer utan att tänka på det. Så länge ingen bryter mot normerna brukar de vara osynliga, inget man vanligtvis tänker på.

I Lgr 11 kan vi läsa under Normer och värden att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att ta del av vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling, varje elev ska kunna göra och uttrycka medvetna etiska ställnings taganden.                                          Hur kan då detta se ut när man praktiskt genomför det? Fortsätt läsa Att göra det osynliga synligt

Bedömning under en svensklektion

Dags för nulägesbedömning, halva terminen har gått och hur långt har eleverna nått? Vilka kunskapskrav har vi arbetat med och vilka har vi kvar? Det är en halv termin kvar av läsåret. Det blir tydligt när jag som svensklärare tittar på kunskapskraven att en del av dem arbetar vi ofta och regelbundet med medan andra kräver mer planering för att vi ska arbeta med och bedöma dem. En del, som kunskapskravet kring att läsa med flyt, kräver att man hinner lyssna på varje elev. Mina funderingar inför denna nulägesbedömning hamnade kring just detta kunskapskrav. Vi har under sex veckor denna termin arbetat med en bokcirkel som är mycket populär. I det arbetet har vi arbetat med kunskapskraven som handlar om läsförståelse. Jag har dock inte haft så stora möjligheter att lyssna på varje elevs läsning, vilket jag i och för sig ska tänka på när jag planerar nästa bokcirkel. Jag funderade nu på hur eleverna kunde arbeta med detta kunskapskrav och hur jag kunde bedöma det i vårt pågående arbetsområde om sagor, eftersom jag tycker det är viktigt att våra olika arbetsuppgifter ingår i ett sammanhang.

Fortsätt läsa Bedömning under en svensklektion

Matematik och samhällskunskap – synergieffekter med effektiv ränta

På introduktionsprogrammens individuella alternativ har vi, i matematiken, arbetat ett tag med bråk och procent. Detta upplevs av många elever som ganska abstrakt och lite luddigt, då det handlar om andelar och delar av olika helheter. Det handlar alltså mer om relationen mellan olika värden än om absoluta värden, vilket kräver en viss abstraktionsnivå hos elevens matematiska tänkande. När vi kommit så pass långt i undervisningen att det var dags att introducera begreppet effektiv ränta, ville jag hitta ett användbart exempel som låg nära elevernas vardag, något de verkligen kunde relatera till. Att hitta verkliga exempel med relevans ur elevernas vardag ökar motivationen och tålamodet hos eleverna och därmed sannolikheten att lyckas förstå hur detaljerna skapar ett samband. Fortsätt läsa Matematik och samhällskunskap – synergieffekter med effektiv ränta