Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Att stämma upp i klassrummet

I början av förra terminen märkte jag av allt tydligare att en klass i engelska oftast stämdes upp av ett fåtal elever och medan dessa elever fick visa på sin muntliga förmåga om och om igen, satt många andra elever tysta utan minsta ansats att ta ton, oavsett om det var i mindre grupp eller i helklass. Efter att ha sonderat terrängen i klassen visade sig att anledningen till detta berodde på flera faktorer. Man var rädd för att säga fel, att språket inte räckte till, att man jämförde sig med andra elever eller en oro över hur andra elever skulle reagera. Det fanns alltså en viss otrygghet utifrån såväl ett individperspektiv, som ett klassperspektiv. Något behövdes göras! Fortsätt läsa Att stämma upp i klassrummet

Förstår eleverna målet med undervisningen?

Det är viktigt att alla vet vad undervisningen ska resultera till. Därför startar jag med att sätta upp mål för lärandet för arbetspassen. Jag upplever att de allra flesta eleverna verkar ha hjälp av målen men efter att jag läst Hattie nya bok Framgångsrik undervisning i matematik funderar jag om alla verkligen förstår hur de ska arbeta för att komma närmare målet. Har eleverna möjlighet att själv se om de utvecklas mot målet? Enligt Hattie är det en viktig förutsättning för lärandet. När vi utvärderar i slutet av lektionen vad utvärderar eleverna då, målet eller sitt lärande mot målet? Jag tror inte alla mina elever utvärderar hur de har närmat sig målet och utvecklat sitt lärande. Hur ska jag stötta dem för att nå dit?  Dessa frågor kretsade i mitt huvud när jag började vårterminen.

Fortsätt läsa Förstår eleverna målet med undervisningen?

Differentierad undervisning med ord och begrepp som utgångspunkt

 – istället för individanpassningar

Grunden för att inkludering ska lyckas är att se svårigheter som uppstår i lärande som en relation mellan elevens förutsättningar och det pedagogiska sammanhang eleven möter. På måndagar möts jag av  102 elever.  Individer med olika förutsättningar. Differentiering av aktiviteter; tempo, nivå, omfång, metod,  intresse ger elever möjlighet till delaktighet och gemenskap. Fortsätt läsa Differentierad undervisning med ord och begrepp som utgångspunkt

Bilder som förtydligar instruktioner

På Spångholmsskolan jobbar jag i en särskild undervisningsgrupp. Flera av mina elever har behov av att jag konkretiserar undervisningen mer än jag gjort i tidigare grupper och att det finns en struktur med tydlighet, som stegvis visar vad eleverna ska göra och kan förvänta sig. Flera av eleverna i min grupp har svårt med läsningen och därför är bildstödet ett bra komplement till skrivna instruktioner. Jag brukar använda laminerade små symboler på whiteboardtavlan.

Fortsätt läsa Bilder som förtydligar instruktioner

High Flyers Del 2 Kuverten

Alla känner vi nog ibland en frustration i slutet av ett arbetsområde över att vi inte riktigt nådde fram. Det blev inte riktigt som vi tänkt oss och när slutbedömningen ska göras sitter man där och inser att det inte riktigt går att bedöma efter förmågorna som man tänkt sig. Nöjda elever, men frustrerad pedagog. Jag tycker att det är roligt att undervisa i teknik och upplever alltid under tiden att eleverna gillar det och att de är engagerade i uppgifterna och gärna hade fortsatt ett tag till. Ändå har jag en frustration över att jag inte kommit dit jag skulle/ville. De praktiska tar överhanden. Fortsätt läsa High Flyers Del 2 Kuverten