Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Språkutvecklande matematik

På Marbäcksskolan arbetar vi just nu med ett utvecklingsarbete för att stärka elevernas språkliga kompetens i alla ämnen. Mina erfarenheter är att det matematiska samtalet i klassrummet är grundläggande för att undervisningen ska vara effektiv, tillgänglig och för att eleverna ska få en matematisk grundläggande förståelse.

Här är några exempel på hur vi har arbetat med olika språkutvecklande aktiviteter. Övningarna är bland annat hämtade från Pauline Gibbons bok ”Stärk språket Stärk lärandet. I denna blogg beskriver jag ett par aktiviteter som vi har arbetat med i matematiken.

  • Diskutera begrepp
  • Progressiv brainstorming
  • Samtalsgrupper
  • Hemgrupper / expertgrupper

Fortsätt läsa Språkutvecklande matematik

Skriva faktatexter, steg för steg – och låta det ta tid!

Vårt sista stora arbetsområde i svenska i årskurs 4 är faktatexter. Vi har under läsåret arbetat mycket med att skriva och läsa berättande texter så nu är det dags att fördjupa oss i hur faktatexter är uppbyggda. Min uppfattning är att många av oss lärare gärna har lite bråttom. Då känner man ibland efter ett arbetsområde att kvaliteten inte blev så bra som man hoppades när man började arbeta med området eller att man inte fick med sig alla. Denna gång ska vi ta det lugnt och bygga upp vår kunskap kring faktatexter stegvis. Jag ska modellera och de ska få träna parvis på varje moment. Jag använder mig av cirkelmodellen när vi skriver och är inspirerad av Adrienne Gears bok ”Att läsa faktatexter” Jag kommer att använda en del av hennes uppgifter. Dessa finns att hämta på Natur & Kulturs hemsida.

Fortsätt läsa Skriva faktatexter, steg för steg – och låta det ta tid!

BFL i årskurs 1 – en bra idé?

För några år sedan var jag väldigt inspirerad av Dylan Wiliam och av BFL. Min professionella utveckling kretsade mycket kring de 5 nyckelstrategierna och hur mina elever skulle kunna bli mer medvetna om hur de presterade i förhållande till kunskapskraven och som en effekt av detta kunna reglera sitt eget lärande. I höstas var det dags att ta emot en ny etta och mitt fokus flyttades till andra saker: ledarskapet i klassrummet och den tidiga läs- och skrivinlärningen. Ett par månader in på läsåret började tankarna dock återvända och jag ställdes inför en ny utmaning: BFL med 7-åringar som knappt kan läsa och skriva, hur funkar det egentligen?

Fortsätt läsa BFL i årskurs 1 – en bra idé?

Ger elevledda utvecklingssamtal högre måluppfyllelse?

Vid två tillfällen per år bjuder skolan in föräldrar till trepartssamtal/ utvecklingssamtal, där elevernas individuella utveckling diskuteras. Samtalet ska informera om elevens nuläge, vart hen ska och hur vi ska göra för att nå nästa mål. Detta upprättas i en IUP (individuell utvecklingsplan). Vi känner att elevernas IUP riskerar bli ett dokument som plockas fram två gånger per år och vi har på vår skola, vid några tillfällen diskuterat hur vi kan göra för att hålla IUPn levande och använda den i ett formativt syfte under terminen. Försök med målböcker har gjorts varav några känner att det fungerat/fungerar bra, medan andra, inklusive mig själv, inte känt att det fungerat så som önskat. Vi har organiserat gemensamma utvecklingssamtalsperioder om ca 4-5 veckor där vi plockat bort mycket av det kollegiala arbetet vi gör under eftermiddagar, för att frigöra tid för utvecklingssamtal. Dessa veckor upplever en del i personalen på skolan som en lång period då det blir svårt att få tid till det kollegiala arbetet. Detta medför att det blir avbrott i våra gemensamma lektionsplaneringar och utvärderingar av lektioner, vilket påverkar undervisningen då mycket av vårt arbete på skolan bygger på detta arbetssätt. Det händer också att dessa perioder förlängs p g a sjukfrånvaro eller att tider behöver bokas om av andra anledningar.

Fortsätt läsa Ger elevledda utvecklingssamtal högre måluppfyllelse?

Ärtpåsar skapar studiero!

Att studiero är viktigt för inlärning och måluppfyllelse vet vi. Hur man skapar studiero är däremot inte alltid så lätt. Vad vi menar med studiero skiljer sig också från pedagog till pedagog, från elev till elev och från aktivitet till aktivitet. På mina lektioner ser studieron helt annorlunda ut om vi tex arbetar med problemlösning i grupp jämfört med om vi färdighetstränar individuellt. Jag tror att det är viktigt att varje lärare hittar sina knep och verktyg för att skapa rutiner som ger arbetsro. Rutiner och knep som passar för deras undervisningssätt. Mitt senaste knep heter ärtpåsar!


Fortsätt läsa Ärtpåsar skapar studiero!