Kategoriarkiv: Ledarskap

Ledarskap, skolkultur, kommunikation och utveckling.
– ledarskap i klassrummet
– skolutveckling, kompetensutveckling, teachmeets, kollegialt lärande, matematiklyft etc
– lektionsobservationer, auskultation, videofilmning av undervisning et c

En skola skapar sig profil – från vision till verklighet

Vi stod där med en nybyggd skola, nyanlagd skolgård, ny utrustning och nya läromedel.  Framför oss hade vi uppgiften att bygga de mjuka värdena med våra elever typ ansvar, gemenskap, tillit, självförtroende, harmoni, trygghet, traditioner, m.m.

Till våra traditioner ville vi ha en värdig avslutning på såväl höst- som vårtermin. Även luciafirande kändes som ett måste. Där låg ribban inledningsvis, en nivå som snart kom att stiga när vi efterhand nådde nya delmål.

foto: Bengt Christensson

En bit in på första terminen ville eleverna ha ett event, en möjlighet att sjunga, spela och uppträda för resten av skolan. Vi riggade en enkel scen i den nybyggda idrottshallen. Som spotlights fungerade två vanliga läslampor som placerades på golvet alldeles nedanför scenen. Ljudet spreds från en liten gitarrförstärkare. Eleverna gjorde bra ifrån sig på scenen men det mesta runtomkring i form av utrustning saknades. Där börjar historien om våra event som – med elevernas hjälp – sedan skulle utvecklas till betydligt större format.

 

Fortsätt läsa En skola skapar sig profil – från vision till verklighet

Fördela ordet och begränsa samtalen

Jag undervisar nu återigen i en årskurs ett och alla vi som någon gång gjort det vet hur mycket barn i den åldern har att berätta och även visa för delen. Det finns mängder av saker att berätta och man skulle kunna lägga i princip hur mycket tid som helst på att lyssna på eleverna.

När jag var ny i yrket gjorde jag just det, ägnade mycket tid åt att låta alla berätta och jag hade svårt att avbryta eleverna. De blev ju så besvikna om de inte fick berätta! Jag tyckte också det var jobbigt när eleverna med tårar i ögonen kom fram och sa – Men varför tog du inte mig? Jag ville också berätta! Eller när de suckade djupt då jag sa att nu hinner vi inte fler så ta ner era händer.

Att lyssna, fördela ordet och låta alla elever komma till tals är en av lärarens uppgifter. Men att ta till vara på lektionstiden och hålla fokus på ämnet är också en lärares uppgift. På ett bra och respektfullt sätt gäller det att hitta en balans däremellan. Det är också ur en demokratisk synvinkel viktigt att vara medveten om vilka som alltid pratar och vilka som sällan gör det. Vad sägs? Och hur lyssnar man till varandra?
Jag har med åren kommit fram till olika sätt att fördela ordet och begränsa samtalen och tänkte här dela med mig av några av mina tillvägagångssätt. Fortsätt läsa Fördela ordet och begränsa samtalen

Olika är normen! Att skapa en inkluderande lärmiljö.

Vårterminens första arbetsdag ägnade vi på Röda skolan åt ett av våra utvecklingsmål. Eleverna hade studiedag och vi kunde i lugn och ro ägna oss åt våra lärmiljöer. Vi vill skapa en inkluderande  lärmiljö där många av de särskilda anpassningar vi gör ska vara en naturlig del av vår lärmiljö. Vi vill arbeta efter tanken att det som är nödvändigt för några, är bra för alla och skadar ingen.

Fortsätt läsa Olika är normen! Att skapa en inkluderande lärmiljö.

Lågaffektivt bemötande – Vilse i klassrummet

Vid arbete med barn är det lätt att köra i diket, lätt att göra fel och det är alldeles för lätt att känna sig misslyckad. Misslyckad över en arbetssituation, ett undervisningsmoment, ett bemötande, en klass/elev, ett kollegium, alla goda intentioner om att lyckas till trots.  Men min känsla av misslyckande är troligtvis inte i närheten av hur en elev kan känna sig. I synnerhet inte i jämförelse med de elever som ofrivilligt utmanar skolan med krävande och problemskapande beteende. De som aldrig känner att de lyckas, de som föräldrar kan arbeta för att få bort, de som ingen vill leka med.  I vardagen som lärare att det lätt att hamna vilse, vilse i arbetet.  För att hamna på rätt väg har Ross W. Greene och Bo Heljskov Elvén blivit mina vägvisare. Deras arbete och böcker vägleder mig i en vardag där mycket kan gå och går fel, såväl för mig, mina kollegor och våra elever. Utifrån deras forskning och böcker försöker jag skapa en plats där jag och mina elever faktiskt kan lyckas, utifrån ett kognitivt, humanistiskt förhållningssätt.

Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – Vilse i klassrummet

Lågaffektivt bemötande – När och varför

Att vissa elever i skolan kräver ett extra bra bemötande för att inte hamna i bråk och/eller problemskapande beteende är inget nytt. Men varför kan “vissa” elever lättare och på ett mer adekvat sätt hantera alla de sociala, inlärningsmässiga och beteendemässiga krav som ställs på dem i skolan? – Jo, enligt forskningen för att de kan. De har de färdigheter som krävs för att göra det.

Kids who can behave, will behave. (Greene)

Barn som kan uppföra sig gör det. Det är en grundläggande människosyn som forskare menar bör ta bort elaka motiv, negativ vilja och mycket annat ödeläggande ur våra relationer med elever som har ett problemskapande beteende. Det är också ett grundläggande fundament i mitt arbete som lärare och en stående utgångspunkt i detta likväl som i övriga av mina tidigare inlägg (läs här) där jag framhåller utvalda delar av  Bo Heljskov Elvéns och Ross W. Greenes tankar och studier kring barn som bråkar och/eller har ett utmanande beteende i skolan. Betänkt “utvalda delar” för vidare förståelse, helhetsgrepp och kunskap hänvisar jag dock till deras hela studier och litteratur vilka jag refererar till i slutet av detta inlägg.

Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – När och varför