För att utveckla vår undervisning behöver vi kritiskt reflektera över den och fundera över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Då finns det mycket forskning vi skulle kunna använda oss av men väldigt sällan diskuteras forskning bakom det vi gör i verksamheten. Jag saknar de pedagogiska och didaktiska diskussionerna väldigt mycket. Jag, och förmodligen många andra lärare, vill gärna hålla oss uppdaterade kring forskning. Skollagen säger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och på Skolverkets sida under rubriken ”Det här är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” kan man läsa ”Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen… Det betyder att verksamheten i förskola och skola inte ska stå i strid med vetenskap. Men vad forskningen säger behöver tolkas för att kunna användas på ett ändamålsenligt sätt i den egna verksamheten. Det är därför viktigt att värdera om och på vilket sätt forskningen är relevant för den egna barngruppen eller eleverna.” För att detta ska fungera behöver vi tillfällen då vi tar fram och diskuterar forskning.
Kategoriarkiv: Mind the gap
ULF-projektet – språk- och kunskapsutveckling
Sedan våren 2020 har jag varit delaktig i ULF-projektet som är ett didaktiskt nätverk för språk- och kunskapsutveckling i ämnesundervisningen. ULF står för Utveckling, Forskning och Lärande och är en nationell försöksverksamhet på uppdrag av regeringen fram till 2024. Projektet ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning.
Undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (5 § i Skollagen). Detta innebär att lärare och skolledare ska basera sin undervisning på forskning och systematiskt utforska, pröva sin egen verksamhet. Skolans skolutveckling måste genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt. Regeringen anser att detta sker i för liten utsträckning. Det finns också ett glapp mellan teori och praktik som gör att forskning inte alltid tillämpas i skolans. Därför finns behovet att utveckla samverkansmodeller mellan skola och akademi.
Det är en lite bakgrund till ULF-projektet, men vad är det då vi sysslar med?
Fortsätt läsa ULF-projektet – språk- och kunskapsutveckling
Koll på Alla elever
I början av terminen fick vi uppgift av skolledning att sätta upp personliga åtagande. Det är tre enkla frågor som får mig att se mig själv i spegeln och reflektera över min roll som lärare.
- Vad behöver jag göra i min undervisning / mitt arbete för att fler elever ska nå minst E nivå kommande läsår?
- Vad behöver jag göra för att utveckla / förbättra / bibehålla relationerna med eleverna?
- Vad behöver jag göra för att utveckla kommunikationen och samarbetet med mina kollegor så att fler elever kan lyckas?
Jag ser mig själv som en engagerad lärare där jag har stort fokus att få alla elever att lyckas, men när jag tittar på måluppfyllelsen på skolan, då räcker inte detta, jag måste göra något mer.
Ett av åtaganden som jag kom fram till är att jag ska skapa möjligheter för eleverna att få tätar återkopplingar om hur det går i skolan och hur de utvecklats. Fortsätt läsa Koll på Alla elever
En ko på isen – Tankar om TIMSS
Den 8 december 2020 blev jag uppringd av tidningen Ämnesläraren M som ges ut av Lärarförbundet. De vill ha min kommentar och tankar kring resultaten av TIMSS 2019 som hade publicerats bara några timmar tidigare. Reportern ville veta mina tankar kring Sveriges resultat och om resultaten är viktiga, hur det kommer sig att Sverige hamnar där vi är och vad som är viktigt för att Sverige ska klättra i resultatlistan. Mina tankar och svar kan du läsa här Matteprofilernas krav efter TIMSS-resultatet. Tanken som slår mig så här några veckor senare, när resultatet väl sjunkit in, är att det verkligen är en Ko på isen (motsatsen till det gamla ordspråket Det är ingen ko på isen – så länge stjärten är i land). Resultaten från TIMSS, när vi ser på matematik, är att det är relativt oförändrat sedan 2015, våra elevers kunskaper och förmågor ligger kvar på en konstant nivå, varken bättre eller sämre. Men kan vi verkligen sitta lugnt i båten och ro på åt samma håll? Nej, jag tror verkligen inte det. Nu är det tid att stanna upp, tänka om och göra rätt! Fortsätt läsa En ko på isen – Tankar om TIMSS
Problemlösning som engagerar
Tidigare under hösten skrev jag en krönika i tidningen Ämnesläraren M (Matematik – NO – Teknik) som Lärarförbundet ger ut. Krönikan handlar om mitt arbete med problemlösning i klassrummet, eller mer om bieffekterna som uppstår när eleverna arbetar med problemlösning. Krönikan kan ni läs här: “Problemlösning som engagerar precis alla”. Krönikan väckte mycket nyfikenhet och jag fick många frågor. Jag tänkte här förtydliga min krönika och mitt arbete i klassrummet med mina elever. Fortsätt läsa Problemlösning som engagerar