Ledarskapet i klassrummet är omdiskuterat och innebär ständiga utmaningar. Elever som avbryter lektionen, kommer sent eller inte dyker upp alls kan vara vardagen i vissa klassrum. Efter mitt senaste inlägg Chilla Johan, det är inte du som är upprörd gavs jag tips om att läsa Markus Samuelssons, universitetslektor i pedagogik, avhandling: Störande elever, korrigerande lärare. Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande pojkar och flickor i klassrummet (2008). En mycket läsvärd och minst sagt gedigen avhandling över 220 sidor. I avhandlingen redovisas skolforskning beträffande fostran, besvärande elevbeteende och ledarskap. Områden som jag har intresserat mig för, studerat och ägnat såväl tanketid som praktiskt arbete åt, i klassrummet, under stora delar av min tid som lärare. I detta inlägg försöker jag plocka ut delar som jag tycker är intressanta och tankeväckande, för mig som lärare i en kul, varierande och utmanande skolvardag. Fortsätt läsa Talking out of turn – Om besvärande elevbeteende i klassrummet
Kategoriarkiv: Inkludering
Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bemötande, respekt och förtroendefulla relationer
Cirkelmodell, stödmallar och checklistor del 2
Som jag skrev i min förra blogg så arbetade vi med ett sagotema i början av terminen. Vi arbetade då mycket med hur sagor är uppbyggda och använde olika stödstrukturer för att alla elever skulle lyckas. Samtidigt arbetade vi med Sveriges geografi på So-lektionerna. Jag har den stora fördelen att undervisa i både svenska och So i mina klasser. Det ger mig möjlighet att träna på olika slags texter och samtidigt skriva kring ett innehåll som vi arbetar med. Ett kunskapskrav i årskurs 6 är ju ”Eleven kan skriva olika slags texter”.
Fortsätt läsa Cirkelmodell, stödmallar och checklistor del 2
Att synliggöra normer, skapa medvetenhet och gå vidare till handling
Nästa steg i det kollegiala arbetet med våra SKA-mål på Baraskolan
Under nästa läsår, i det fortsatta SKA-arbete om inkluderande lärmiljöer, kommer Baraskolans personal, fördjupa sig i området normer och värden. Jag och min förstelärarkollega Maria Danielsson kommer tillsammans med specialpedagog Annika Holm och rektor Ann-Sofie Åkesson planera och driva det arbetet under våra lärarkonferenser. Vi har nu påbörjat förberedelser för arbetet och därmed börjat leta material för att läsa in oss på området. Fortsätt läsa Att synliggöra normer, skapa medvetenhet och gå vidare till handling
Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor
Efter jul påbörjade jag ett arbetsområde kring sagor i min årskurs 4. Varje gång jag planerar ett arbetsområde kring skrivande minns jag fortfarande när jag själv skulle skriva texter i skolan. Det enda man hade framför sig var berättelseboken med sina tomma sidor. Jag tyckte det var så svårt att komma igång och också att få ihop en läsvärd text. Att skriva texter var verkligen inte något jag såg fram emot. Jag blev aldrig bra på det heller för det var aldrig någon som lärde mig hur jag skulle kunna göra det bättre.
Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö
Ett klassrum är ett rum för lärande. I rummet sker kunskapsutveckling men det ska också vara ett rum för trygghet och lugn, ett rum som står för tydlighet och som är anpassat för aktiviteterna som erbjuds. Klassrummet ska vara ett rum för inspiration och för interaktion där man kan samspela och samarbeta.
Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö.
I klassrummet möts undervisning, värdegrund och attityder. I detta rum spenderar många elever mer tid under vardagarna än de gör hemma och det behöver därför vara anpassat därefter, tillgängligt för alla. Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö. Fortsätt läsa Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö