Nu när terminen är slut är det dags att göra bokslut och se över vad som fungerat bra, mindre bra och därefter ta avstamp i det inför planeringen av nästa termin. Detta gäller såväl elevernas individuella utveckling som olika metodiska val. I åk 8 har vi arbetat med revolutionernas tid och eleverna har vid två olika tillfällen fått visa sina kunskaper och förmågor genom muntliga prov, något som jag upplevde som mycket framgångsrikt. I det här blogginlägget delar jag med mig av upplägget och mina tankar om framgångsfaktorerna.
Kategoriarkiv: Inkludering
Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
– tillgänglighet, lärmiljöer och att anpassa undervisningen till eleverna i gruppen
– trygghet, samhörighet och att skapa en positiv atmosfär
– elevinflytande och delaktighet
– att skapa motivation
– bemötande, respekt och förtroendefulla relationer
Tillsammans är vi dubbelt så bra!
Vid avstämningen i oktober månad då alla omdömena skulle sättas fick vi i arbetslaget en tydlig bild av var våra elever befinner sig i sin kunskapsutveckling. Vi såg i vilka ämnen det finns flest behov av utveckling och började kartlägga vilka kunskaper som ännu inte utvecklats inom olika områden i olika ämnen. Vi behövde resursoptimera, där vi såg över hur våra resurser kunde användas på bästa möjliga sätt. I denna planering behövde vi även ta i beaktning att vår resurs skulle delas mellan två årskurser samt anpassa oss efter ledningen på skolans direktiv.
Enligt prövad erfarenhet och forskning som sammanställts av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) i boken Olika är normen så har det påvisats modeller med två lärare i klassrummet som en stor framgångsfaktor. Detta är något som vi i arbetslaget tidigare har erfarenheter av och sett stor framgång av.
Reflektion över pojkars och flickors påverkan på elevgruppen
Språkintroduktionsdelen av introduktionsprogrammen har ända sedan start varit dominerad av pojkar. De flesta åren har det faktiskt bara varit pojkar i klassen. Denna hösten har verkligen stuckit ut på det sättet att vi fått in flera flickor i gruppen. Just nu består gruppen av sex flickor och åtta pojkar. Av dessa åtta pojkar har fyra en studieplan som innebär att de praktiserar halva dagarna och läser på SFI halva dagarna. De är med andra ord aldrig närvarande i den övriga gruppens undervisning. Av de elever som följer den ordinarie studieplanen för Språkintro är det alltså för närvarande sex flickor och fyra pojkar. Detta påverkar gruppen mycket. Flickornas närvaro bidrar till en betydligt mer harmonisk grupp. Fortsätt läsa Reflektion över pojkars och flickors påverkan på elevgruppen
Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela klassen?
På min skola har vi börjat arbeta med inkluderande lärmiljöer. I samband med detta har jag bl.a. läst ”Olika är Normen” och även tittat på programmen ”Superungar” på SVT. Det har fått mig att återigen tänka på hur vi bäst möter barn i särskilda behov.
För ca 10 år sedan arbetade vi mycket med lärstilar på skolan. Lärstilar har ju sedan dess, åtminstone hos oss, både fallit lite i glömska och även kommit att ses som ett mindre lyckat alternativ. Jag kan hålla med om att vissa delar av metoderna kring just lärstilar kanske inte är bästa vägen att gå, men när det gäller hur man tänker kring just anpassningar känner jag att det gett mig ett förhållningssätt som underlättar för de elever jag har. Jag tänker att det dels är ganska självklart att skapa förutsättningar för att mina elever oavsett vilka hinder de har ska ges redskap som underlättar för dem, och också att om dessa redskap hjälper några ska de också finnas tillgängliga för alla. Dels för att man inte behöver ha en diagnos för att ha behov, men också för att det blir mindre utpekande om alla har tillgång. Fortsätt läsa Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela klassen?
Passa in!?
“Vi ska ta över, vi ska ta över världen, och vi ska aldrig skada varandra mer, vi ska slåss mot Goliat!“sjunger ensemblen i slutet av vår nya skapande skola-föreställning “Passa in!?” Vad symboliserar Goliat? Vad är det de ska kämpa emot?
Vi rullar tillbaka från början och får möta ett gäng elever som går på en helt vanlig skola i en helt vanlig svensk småstad med helt vanliga tankar om livet men som SKRIKER efter att få bli sedda, hörda, älskade, kramade och bemötta med respekt! Föreställningen handlar liksom vår föregående musikal “13” om tiden i livet i gränslandet mellan att vara barn och ungdom på väg mot vuxenlivet och alla de funderingar som kan finnas i ett tonårshuvud: Hur ska man “Passa in!?