Skolverkets rekommendationer är att läs- och skrivinlärningen ska varieras med många olika metoder för vi lär på olika sätt. John Hattie syftar också till detta, att bäst effekt uppnås när läraren använder sig av kombinationen, ordförståelse, phonics och förståelseinriktade metoder, alltså en ” balanserad syn på läsinlärning”
Fortsätt läsa Bokstavsskogen – ett kreativt sätt att arbeta med bokstavsinlärning
Tanken att arbeta digitalt utan papper är något som jag funderat på en tid. Möjligheterna har funnits länge då eleverna har haft Chromebooks sedan en tid tillbaka. Med hjälp av ny input av en kunnigare kollega på området så arbetar jag nu på ett annorlunda sätt i mitt klassrum och även om jag inte är helt har kommit ifrån att använda mig av papper så har jag åtminstone reducerat mängden.
Många av mina elever har följt melodifestivalen med stort intresse. Några av dem var i Malmö när deltävlingen sändes därifrån och jag hör lite nynnande som påminner starkt om Bada nakna på Sergelstorg eller If I were sorry från eleverna lite då och då. Hur kan jag som pedagog fånga upp detta intresse och använda det för att utveckla dem i sin kunskapsutveckling? Jag och min nya kollega, Christine Stenström, satte oss ner och funderade. Vi fastnade för minimellofigurer. Vi bjöd in våra elever till att göra en egen minimellofigur och därefter använda den i vår svenskundervisning. Jag ska här beskriva hur vi tillsammans med eleverna har arbetat med dessa figurer för att inkludera alla elever i svenskundervisningen.
I mitt tidigare blogginlägg Språkutvecklande arbete i förskoleklassen beskrev jag hur jag arbetar med Bornholmsmodellens första del, att höra ljud. Andra steget i Bornholmsmodellen handlar om att barnen ska upptäcka och förstå vad ord och meningar är. I den första övningen utgick vi från en bild som vi använt i temarbetet och utifrån bilden skapade vi meningar. Vi pratade om vad en mening är, en mening berättar något och talar om vem eller vad den berättar om. Därefter sa jag en mening och barnen fick lägga lika många stenar framför sig som det fanns ord i meningen. Vi pekade tillsammans på stenarna och upprepade samtidigt meningen. Ett utav barnen lade sina stenar på en rad med stora mellanrum. Jag bad barnet berätta varför stenarna låg med mellanrum. “Jo, för när man skriver har man mellanrum mellan orden”.
I mitt klassrum och i nästan alla klassrum finns det elever med olika kognitiva, fysiska eller emotionella svårigheter. När jag planerar min undervisning tänker jag ofta på hur jag ska förebygga misslyckande för eleverna i så stor utsträckning som möjligt. Jag brukar lägga fokus på vad är det är som fungerar i mitt klassrum och varför det fungerar? Vi har under vårterminen arbetat med inkludering på Marbäcksskolan. Vad är inkludering och vad är en inkluderande uppgift?
Inkludering handlar om att undervisningen ska planeras med alla elever i centrum. Orsaker till elevers svårigheter ska sökas i undervisningssituationer och inte hos eleverna själva.
Hur ska jag då planera mina lektioner och uppgifter så att alla elever inkluderas och lyckas?