Ibland är det som om alla stjärnor står rätt. Alla elever är peppade på uppgiften, alla förstår, alla arbetar inspirerat och flitigt, fullständig arbetsro råder, alla upplever att de kan, alla lär sig och alla utvecklas. Vid sådana tillfällen kan det vara värdefullt att inte bara skylla på stjärnorna, utan att ta en stund till att reflektera över vad det egentligen var som gjorde att det blev så lyckat, att alla lyckades. Det hade varit skönt om det fanns ett kort och enkelt svar, men ofta är resultatet produkten av många faktorer.
Kategoriarkiv: Svenska
Vet du om att du kan förändra mitt liv?
Av Ulrika Janér
-Det tar bara 10 minuter om dagen.
-Om du läser för mig så kommer jag att kunna 50 000 ord när jag är 17 år.
-Om du inte läser för mig så kommer jag bara att kunna 15 000 ord.
-Fatta vilken skillnad!
Så börjar filmen som biblioteken i Göteborg har gjort. Den lilla flickan i filmen berättar om att man vid högläsning till exempel får ett större ordförråd, kan hitta låtsaskompisar, men bäst av allt – får vara tillsammans med den som läser. Tanken med filmen är att lyfta fram högläsningens fördelar och inspirera till högläsning.
Denna film har visats flitigt på Roslättsskolans info-tv, på föräldramöten och i klasserna och har varit en del av arbetet med vårt SKA-mål:
- Vi ska i juni 2023 fått kunskap om och skapat en samsyn gällande högläsningens betydelse för språkutvecklingen.
Var står vi och vart går vi? – Om skrivundervisning
När man lyssnar på den nationella skoldebatten handlar den ofta om vad vi borde göra mer av. För några år sedan var det till exempelvis en het debatt om att det behövdes mer katederundervisning i svenska klassrum. Då och då blossar också läxdebatten upp, där olika debattörer pläderar för fler eller färre läxor. Det problematiska med den här debatten är att vi har ett skolsystem där undervisningen är väldigt oreglerad. Läraren har ett stort frirum att välja metoder (och faktiskt också innehåll, till viss del) själv. Det innebär förstås att det kan se väldigt olika ut från klassrum till klassrum och från lektion till lektion. Det blir då svårt att prata om vad vi behöver göra mer av. En del kanske redan gör jättemycket av just det, medan andra aldrig gör det. Det är viktigt att definiera ett nuläge innan vi börjar dra slutsatser om i vilken riktning vi behöver förflytta oss. Så bör vi lärare också resonera kring vår egen undervisning.
Fortsätt läsa Var står vi och vart går vi? – Om skrivundervisning
Kreativt och textnära – om att skapa engagerade diskussioner kring det lästa
Jag har genom åren haft många skiftande visioner om skolan och om min undervisning, men en av de som stått sig är den om mitt klassrum som en plats dit 25 barn eller ungdomar går varje dag för att läsa tillsammans. Väldigt många av våra barn läser inte på fritiden och då tycker jag att det är en vacker tanke att det finns en plats dit de går och får uppleva läsning, se och höra en erfaren läsare modellera hur man läser, hur man kan använda sig av olika strategier för att förstå det man läser och hur man kan reflektera över det lästa och göra det meningsfullt för sig själv. Att det finns en plats där de själva får möjlighet att läsa och tillsammans med andra roas, förfasas och engageras av berättelser och faktatexter och samtala med varandra utifrån dessa.
Fortsätt läsa Kreativt och textnära – om att skapa engagerade diskussioner kring det lästa
Återberätta och skriva tillsammans
Vi har nu genomfört de nationella proven i årskurs 3. När jag läste elevernas berättande texter såg jag att flera elever skrev långa meningar som hade behövt lite fler punkter eller kanske ett kommatecken. Här behövde vi stanna upp och vi tog högläsningsboken till hjälp. Vi läser om forntiden och jag högläser Älgpojken av Cecilia Sundh. Mellan de nationella proven har vi fått en röd tråd i högläsningen och arbetet med texten. Fortsätt läsa Återberätta och skriva tillsammans