Kategoriarkiv: SO

Högläsning för läslust och ny kunskap

Detta läsår undervisar jag årskurs 4 i svenska och So. Eftersom jag märkte hur tiden för högläsning minskade successivt förra året när jag hade årskurs 6, och det bekymrade mig, var det viktigt för mig när jag planerade höstterminen att lägga upp undervisningen så att det finns mycket tid för högläsning. Jag vet efter många år som lärare att högläsning är ett mycket uppskattat sätt att få eleverna att njuta av böcker, få egen läslust, få ny kunskap och upptäcka hur man egentligen gör när man läser. Eleverna tycker nästan alltid att jag slutar läsa för tidigt, oavsett hur länge jag har läst, och detta har naturligtvis också med att göra hur jag läser högt. En högläsare behöver bjuda på sig själv och läsa med rätt intonation, olika röster och tonlägen och använda kroppsspråk. Jag tycker också att det är viktigt att använda högläsning på olika sätt. Ibland är den bara till för att vara avkopplande njutning, andra gånger vill jag få eleverna att förstå hur vi gör när vi läser och ibland kan vi använda det vi läser i vårt arbetsområde som vi arbetar med i So.

Fortsätt läsa Högläsning för läslust och ny kunskap

Silence, please!

Under min tid på lärarutbildningen fick vi studenter ofta höra att ett tyst klassrum inte var något eftersträvansvärt. Ett klassrum där det pratades associerades däremot med många positivt laddade resonemang: Ett klassrum där eleverna fick prata signalerade att läraren hade en positiv elevsyn, att hen såg sina elever som kommunikativa varelser som var aktiva i sitt lärande, att kunskap var något som varje elev konstruerade, att alla ämnen var kommunikationsämnen, att det var ett flerstämmigt klassrum, och pratet beskrevs som ett kreativt surr. Man skulle möblera klassrummen så att det uppmuntrade till prat elever emellan (t.ex. så att de satt vända mot varann i smågrupper). Ett tyst klassrum associerades tvärtom med negativa resonemang: en auktoritär ledarstil, förmedlingspedagogik, gammaldags värderingar och metoder, en negativ syn på eleverna som passiva mottagare av information, och så vidare. Den bilden hade jag med mig ut de första åren av min lärarbana, men sedan dess har åren gått och jag har gjort mig egna erfarenheter och idag delar jag den inte längre.

Fortsätt läsa Silence, please!

Hållbar utveckling- en tillbakablick

Nu är det dags att knyta ihop säcken efter vårterminens tema ”Mitt hållbara liv”, som vi arbetat med i åk 5 på Naverlönnskolan.  Blev det som vi tänkt oss? Vad tar vi med oss? Vad kan vi förbättra?  Har eleverna utvecklat ett mer hållbart liv som de kan ta med sig i framtiden?

Som utgångspunkt har vi utgått ifrån elevernas vardagsliv, rört oss ut i vår närmiljö, för att sedan zoomat ut till en nationell och global vy. Det har vi gjort utifrån det sociala, det ekologiska och det ekonomiska perspektivet och arbetat ämnesövergripande i många ämnen för att skapa en helhet.

Andreas Schleicher som är högste chef för OECD:s utbildningskontor sa i en intervju att skolan står inför stora utmaningar, då utbildningen ska kopplas till vårt nuvarande och framtida samhälle. Skolan ska även spegla ett modernt arbetsliv där det kommer finnas yrken som ännu inte är uppfunna. Jobben kommer bli mer komplexa och det kommer kräva att skolan matchar arbetsmarknadens krav. Vad måste vi då som lärare tänka på för att kunna tillgodose detta? Fortsätt läsa Hållbar utveckling- en tillbakablick

Berätta mer och Lilla aktuellt skola

Att använda sig av nyheter i undervisningen har alltid varit lockande för mig även med de yngre barnen. Idag arbetar jag som klasslärare i en årskurs 3 och vi har varje fredag sedan vi gick i ettan tittat på Lilla aktuellt skola som går på Barnkanalen. Genom åren har vi provat olika sätt att arbeta med programmets innehåll, allt ifrån traditionell handuppräckning där eleverna har fått berätta om programmets innehåll, till arbete i smågrupper med diskussionsfrågor. Eleverna har visat stort intresse kring de olika nyheter som programmet tagit upp och har alltid varit sugna på att dela med sig av sina tankar och kunskaper kring de olika ämnena. Fortsätt läsa Berätta mer och Lilla aktuellt skola

Why history? del 2

Varför ska vi läsa historia? Varför ska vi läsa om minoriteter? Varför ska vi läsa om demokratins historia? EU?

En elevutvärdering fick mig att fundera över hur vi lärare får elever att inse syftet med undervisningen. En femtedel av eleverna själva trodde att om vi ändrade på och blev tydligare och noggrannare med att förklara varför lektionsinnehållet är viktigt så skulle de lyckas bättre. Läs Why Jag bestämde mig därför för att påminna mig själv om att synliggöra detta så ofta jag fick tillfälle under terminen. I maj fick eleverna svara på samma frågor som de svarat på i januari och sedan jämföra sina svar och analysera om de såg någon kvalitetsskillnad, underförstått om de såg sin egen progression. Fortsätt läsa Why history? del 2