Kategoriarkiv: SO

Arbete med källkritik i årskurs 3

Varje dag lämnar eleverna in sina telefoner i vårt lilla mobilhotell. Från början innehöll det endast några enstaka telefoner men efter årsskiftet var det fullbelagt. Innan skolan började stod eleverna i grupper utanför klassrummet och mobilerna var i fokus. En ökad tillgång till nätet och sociala medier är något tioåringar behöver hjälp att hantera. Vi märkte att det hände saker i deras relationer, på fritiden och under kvällar och helger. Det förekom missuppfattningar mellan eleverna i sociala medier som sedan skapade rykten. 

Fortsätt läsa Arbete med källkritik i årskurs 3

Reflektioner från ett digitalt klassrum

Så kom då dagen då den digitala kompetensen på fullt allvar sattes på prov. Dagen då vi inte längre kunde förhala vårt arbete med och i digitala plattformar. Dagen då coronavirusets utbredning ledde till att gymnasie-, vuxen- och högskoleutbildningar stängde de fysiska dörrarna för eleverna, samtidigt som de digitala dörrarna öppnades på vid gavel.

Foto: Pixabay.se

Fortsätt läsa Reflektioner från ett digitalt klassrum

Självkänsla, krabbmentalitet och det artonde ämnet

Inom mig – Självkänsla är den grundläggande uppfattning vi har om oss själva. Den är djupt rotad inom oss. Den bild vi har av oss själva styr hur vi bland annat tacklar kommande utmaningar.

Jag med andra – När krabbor ska kokas i en gryta försöker de såklart att fly. Om en krabba är på väg att lyckas ta sig ur grytan drar de andra krabborna ner den. Fenomenet som kommer från Filippinerna kallas för krabbmentalitet och kan liknas med ett beteende som ibland kan förekomma med individer i grupp. Tro inte du är bättre än någon annan. Här får ingen avvika från normen. Känner ni igen det? Den svenska jantelagen i annan förklädnad.

Kombinera dessa två företeelser och du som lärare har en utmaning som sträcker sig långt förbi en mätning av kunskap som ska bedömas. Om jag har råd att under en kort period bortse från det centrala innehållet och kunskapskraven i mina ämnen kan jag då medvetet skapa högre motivation och mer ansvarstagande elever? Åtminstone under en kort period? Fortsätt läsa Självkänsla, krabbmentalitet och det artonde ämnet

Högläsning för läslust och ny kunskap

Detta läsår undervisar jag årskurs 4 i svenska och So. Eftersom jag märkte hur tiden för högläsning minskade successivt förra året när jag hade årskurs 6, och det bekymrade mig, var det viktigt för mig när jag planerade höstterminen att lägga upp undervisningen så att det finns mycket tid för högläsning. Jag vet efter många år som lärare att högläsning är ett mycket uppskattat sätt att få eleverna att njuta av böcker, få egen läslust, få ny kunskap och upptäcka hur man egentligen gör när man läser. Eleverna tycker nästan alltid att jag slutar läsa för tidigt, oavsett hur länge jag har läst, och detta har naturligtvis också med att göra hur jag läser högt. En högläsare behöver bjuda på sig själv och läsa med rätt intonation, olika röster och tonlägen och använda kroppsspråk. Jag tycker också att det är viktigt att använda högläsning på olika sätt. Ibland är den bara till för att vara avkopplande njutning, andra gånger vill jag få eleverna att förstå hur vi gör när vi läser och ibland kan vi använda det vi läser i vårt arbetsområde som vi arbetar med i So.

Fortsätt läsa Högläsning för läslust och ny kunskap

Silence, please!

Under min tid på lärarutbildningen fick vi studenter ofta höra att ett tyst klassrum inte var något eftersträvansvärt. Ett klassrum där det pratades associerades däremot med många positivt laddade resonemang: Ett klassrum där eleverna fick prata signalerade att läraren hade en positiv elevsyn, att hen såg sina elever som kommunikativa varelser som var aktiva i sitt lärande, att kunskap var något som varje elev konstruerade, att alla ämnen var kommunikationsämnen, att det var ett flerstämmigt klassrum, och pratet beskrevs som ett kreativt surr. Man skulle möblera klassrummen så att det uppmuntrade till prat elever emellan (t.ex. så att de satt vända mot varann i smågrupper). Ett tyst klassrum associerades tvärtom med negativa resonemang: en auktoritär ledarstil, förmedlingspedagogik, gammaldags värderingar och metoder, en negativ syn på eleverna som passiva mottagare av information, och så vidare. Den bilden hade jag med mig ut de första åren av min lärarbana, men sedan dess har åren gått och jag har gjort mig egna erfarenheter och idag delar jag den inte längre.

Fortsätt läsa Silence, please!