Kategoriarkiv: Samhällskunskap

Att skapa motivation – ett klassrumsexempel

Vi har under hösten fokuserat på motivation hos våra elever, vad motivation är och hur vi skapar den hos eleverna. Vi har genom litteratur och föreläsningar tittat på hur hjärnan fungerar och vad som når framgång. Men hur ser det ut i klassrummet? Jag tänkte här ge ett exempel på hur jag gjorde för att öka motivationen hos mina elever.

Fortsätt läsa Att skapa motivation – ett klassrumsexempel

Motivation? Anti-plugg? Stress?

-Jag vill inte och jag tänker inte göra det! -Jag orkar inte! -Vet du inte att på det här programmet så kan vi inte läsa teoretiska saker? Detta är några av de kommentarer jag ibland har mött från elever. Jag har funderat en del på vad det beror på att elever säger så.

I ett av mina tidigare inlägg så diskuterade jag hur vår hjärna fungerade och att vi trots digital teknik och utveckling fortfarande har en hjärna som är anpassad för savannen. När vi ställs inför någon form av intryck så har hjärnan tre sätt att hantera det om intrycket bedöms som ett hot; fly, slåss eller ”spela död”.  Hjärnan vill dessutom helst hushålla med sin energi och inte ”slösa” den på ”onödiga” saker, därför är vi mer villiga att välja alternativet ”spela död”. Här tror jag att en del av förklaringen till elevers inställning att jag vill inte-attityd kommer in. Vi lärare översätter det gärna till att eleven har en bristande motivation och/eller inte vill lära sig. Men kan det vara så att elevens reaktion beror på att hen inte förstår vad hen ska göra? Eller att upplägget känns främmande och osäkert, otydliga förväntningar från lärare/skola eller något annat? Fortsätt läsa Motivation? Anti-plugg? Stress?

Demokratiresan

När detta läsår började ville jag förändra mitt fokus i undervisningen i samhällskunskap på introduktionsprogrammen. Jag har tidigare utgått ifrån kapitelindelningen i det läromedel jag använder och låtit det vara ramverket, eftersom det är en enkel struktur att följa. Jag har jobbat mycket med de ord och begrepp som ingår och fokuserat mycket på de olika områdena, som just avgränsade områden. Detta har jag gjort för att det skulle kännas överskådligt och hanterbart för eleverna. Detta året har jag låtit begreppet demokrati stå som ramverk och utifrån detta följt läromedlet. Varje lektion har direkt knutits till begreppet demokrati och alla diskussioner har också haft demokrati som en tydlig utgångspunkt. Detta innebär att demokratibegreppet har legat som en väl synlig röd tråd genom hela undervisningen. Inte bara synlig för mig, utan tydliggjord för eleverna vid varje tillfälle för att de ska förstå syftet med kursen. Fortsätt läsa Demokratiresan

Tysta elever

I varje klassrum sitter de där, de tysta eleverna. De som inte känner att de vågar kan eller vill säga något i klassrummet. De som känner att klassrummet är en så pass otrygg plats att de inte kan säga något eller saknar självförtroendet för att göra en muntlig redovisning. Hur gör vi för att säkerställa att de tar till sig av undervisningen?

Fortsätt läsa Tysta elever

Crash course i demokrati

Ibland tar mina SO-lektioner oväntade vändningar. Elevernas associationsbanor kan för mig vara svåra att förstå, men de gör att frågor som till synes faller utanför det område som jag planerat för emellanåt kommer upp. Ibland sväller frågorna och börjar leva sitt eget liv innan jag hunnit leda tillbaka elevernas tankar till den box jag planerat för. Detta gjorde att en lektion som var tänkt att handla om arbetsmarknaden och arbetsmarknadens parter i stället blev en lektion och diskussion som tog oss från koranbränning i Malmö via Paris 1789 till Ryssland under Putin och jag är säker på att inlärningsfrekvensen var högre i klassen än den hade varit om jag hållit mig till ursprungsplanen. Fortsätt läsa Crash course i demokrati