Helen Timperley är professor i pedagogik på pedagogiska fakulteten vid University of Auckland i Nya Zeeland.
Helen Timperley har ett perspektiv på professionellt lärande som är till för att motivera lärare vilket i sin tur ska ledda till stora förbättringar i elevers lärande, särskilt i traditionellt lågpresterande elevgrupper. Den största utmaningen är att alla lärare måste börja se det som en naturlig och vardaglig del av sitt arbete att ägna sig åt lärande och reflektion. Hur går det till?
Att få besöka lärarkollegor är mycket lärorikt. En sak jag har lärt mig efter ett sådant besök hos Hanna Claesson är att dela ett lektionsplaneringsdokumnet med eleverna. Jag ser det som en extra anpassning för eleverna. Fördelarna med att dela lektionsplaneringarna med eleverna är så klart många. Jag sorterar mitt i veckor, med det nyaste överst. Eftersom jag lägger in planeringen före lektionen kan eleverna gå in och läsa innan lektionen vad vi ska arbeta med. Då kan de som vill/behöver det förbereda sig innan lektionen. I början var det bara några få elever som var inne och läste innan lektionen, men efter hand märkte jag att fler och fler redan visste vad lektionen skulle handla om. Fortsätt läsa Får jag sämre omdöme på den här om jag får hjälp?
Jag är ny på jobbet, både i Svedala kommun och som förstelärare. Jag har tidigare tittat på denna förstelärarblogg när jag arbetat i andra kommuner så att själv vara författare här nu är både ärofyllt men samtidigt en stor utmaning. Innan jag kom till Svedala fick jag höra att Svedala kommun är en kommun som ligger långt fram i skol– och pedagogiska frågor och då är det klart att jag funderar över vad jag kan jag bidra med till denna blogg?
Många av mina elever som jag haft under åren som lärare har under månaderna april, maj varit med om en spännande observation i NO. Jag tar med grodrom till skolan. Vi behåller och tar hand om våra små djur och ser hur de utvecklas i några månader för att sedan släppa ut dem i sin naturliga miljö igen. Jag uppmanar mina elever att bli vetenskapsmän och studera och reflektera över vad de ser, ställa frågor och söka svar på sina frågor. Det är alltid ett stort engagemang bland mina elever och det språkas mycket kring vad som händer och sker i akvariet. I detta språkande kan alla elever vara med och utveckla sitt språk och sina kunskaper. Alla är engagerade, även de som inte talar så ofta eller befinner sig i svårigheter lyfts fram vid detta arbete.
Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I höstas var jag på en föreläsning av Agneta Isaksson“Begreppslig utveckling i de naturvetenskapliga ämnena”, där jag fick hämtat många idéer. I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala, som jag nu arbetar med i min undervisning. Fortsätt läsa Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena