Kategoriarkiv: NO

Muntlig kommunikation som stöttning för att utveckla elevernas skrivna texter

Hur kan jag stötta mina elever så att de kan producera egna välutvecklade texter med  ett ämnesspecifikt språk . Genom att arbeta med olika muntliga kommunikativa övningar och experiment  stöttas eleverna innan sitt skrivande. Talet blir grunden för att lära tillsammans och utveckla lärandet.

Sekvensbilder och ämnesbegrepp

I detta blogginlägg kan du läsa om hur mina elever genom muntliga övningar utvecklar sitt lärande och hur  det  underlättar och höjer nivån på deras egna skrivna texter.

Fortsätt läsa Muntlig kommunikation som stöttning för att utveckla elevernas skrivna texter

Tre elever i klassen- vilken lyx!

Det är tacknämligt att ha en liten undervisningsgrupp, 3 st (!), när uppdraget är att gå i mål med hela högstadiets kemikurs på en undervisningstimme per vecka under ett läsår. Samtidigt som dessa andraspråkselever ska behärska kursen på, ett för dem, främmande språk.

Det åligger oss alla lärare att möjliggöra språkutveckling för samtliga våra elever. Detta blir särskilt påtagligt när eleverna har annat modersmål är svenska. I ”min” lilla kemigrupp ska eleverna ges möjlighet att nå grundläggande mål för högstadiet under läsåret. Men jag menar att det av rättviseskäl ska skapas utrymme för eleverna att även nå kvalitetsbetyg. Två av de tre eleverna har nyligen sökt till teknisk/naturvetenskaplig linje i gymnasiet – så det gäller att vi ligger i! Allt ska falla på plats.

Som en av eleverna uttryckte det när vi sågs efter ett ledighetsuppehåll: ”Kristin, vi jobba med vår full fart framåt nu? Lära mycket!”

I boken Greppa språket, ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet står att läsa att det tar 1-2 år för flerspråkiga elever att lära sig vardagens språk, ”ytflyt”. Däremot tar det 6 – 8 år för andraspråkselever att tillägna sig ett skolspråk med ämnesspecifikt ordförråd och med förmåga att föra väl underbyggda resonemang (Skolverket 2016).

Fortsätt läsa Tre elever i klassen- vilken lyx!

Konferens – vänligt intresse och knivskarp kritik

When scientists read, they do inquiry (Philips, Norris 2009)

En viktig del av forskningsarbetet är att åka på konferens. I veckan var det dags, på hemmaplan i Lund, när forskarskolorna i Sverige samlades under rubriken ”Konferens inom naturvetenskapens och teknikens didaktik”. En konferens ger en chansen att få del av det senaste  samtidigt som man kan knyta värdefulla kontakter och vidga sitt nätverk.  Det här blogginlägget är tänkt att ge en liten bild av aktuell forskning inom området, filtrerad genom mina högst personliga intryck. Fortsätt läsa Konferens – vänligt intresse och knivskarp kritik

Skriva i Wikipedia istället för att ha prov – är det görligt?

I kursen naturvetenskaplig specialisering har vi arbetat med en fördjupning inom ämnesområdet genteknik och stamceller. Parallellt med teoripass, övningar och kunskapsinhämtning om medicinsk forskning lästes boken Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot (2012). Klassen fick uppgift att prova på att bli skribenter på Wikipedia som avslutning på ämnesområdet. Det ersatte ett vanligt, skriftligt prov och det blev väl så bra om inte bättre menar jag.

Boken som tar tag i dig

Men först måste jag  nämna lite om Den odödliga Henrietta Lacks. Boken berör varje läsare på många plan vågar jag påstå. Den beskriver hur den svarta, fattiga Henrietta Lacks 1951 diagnosticerades med livmodertappcancer. Som patient på John Hopkinssjukhuset i Baltimore blev hon på intet sätt tillfrågad för godkännande av vävnadsprovtagning. Det var före lagar om informerat samtycke och visar på 1950-talets brist på etik vad gäller rätten till ditt eget genom (gener), celler eller vävnad – speciellt om du tillhörde  fel samhällsklass eller hade felaktig hudfärg eller plånbok. Fortsätt läsa Skriva i Wikipedia istället för att ha prov – är det görligt?

Öka och stärka elevernas uthållighet

I mitt förra blogginlägg skrev jag om fokus på lärandet. Nu har vi arbetat ett tag med förhållningssätten som jag beskrev i den bloggen. Vi märkte snabbt att majoriteten av eleverna brister i sin uthållighet. De ger upp alldeles för lätt, de tror inte riktigt på sin egen förmåga och de flesta saknar tålamod och strategier när det blir svårt. Jag tror att detta är ett generellt mönster bland merparten av eleverna i skolan, vilket kommer fram i diskussioner med andra lärarlag på skolan. För en tid sedan kom jag över boken ‘Uppmuntra lärande’ av James Nottinghamn och den beskriver problematiken som vi själva identifierat hos våra elever. I det här blogginlägget ska jag fokusera på olika metoder och strategier för att uppmuntra och utmana eleverna att bli mer uthålliga i sitt lärande.

  1. Beröm rätt saker
  2. Hjälp-strategier i klassrummet
  3. Våga göra fel.
  4. Elevnära och intresseväckande lektioner

Fortsätt läsa Öka och stärka elevernas uthållighet