Kategoriarkiv: Moderna språk

Ett språkval-flera språkval

Jag erkänner… Jag hoppade av tyskan i åttan. Utan att gå in i för många detaljer så hamnade jag i en undervisningsgrupp med en brokig skara tonåringar som inte var nämnvärt studiemotiverade.  Ibland har jag funderat över all den undervisningstid som kanske gick till spillo där jag satt med likasinnade och gjorde så lite som möjligt. Gruppen satte tonen och minsta motståndets lag rådde. Men då var jag elev… Nu är jag en av lärarna på skolan som ansvarar för undervisningen i denna grupp. Inte ska vi väl slappa här inte…

Idag erbjuds, för de som väljer bort sitt moderna språk: svenska, engelska, modersmål, förstärkt undervisning i svenska som andraspråk eller teckenspråk. Det finns en vilja och en ambition att elever väljer ett modernt språk och fördelarna är många. Inte minst en ökad chans att plussa på poängen inför gymnasievalet. Det har länge förekommit en debatt om att ändra eller avskaffa språkvalet till fördel för de moderna språken. Dels lyfts vikten av att lära sig ett tredje språk fram men även det faktum att många elever hoppar av att läsa spanska, tyska eller franska allt för lätt. Vad skulle hända med våra elever om språkvalet endast bestod av ett val mellan franska, tyska och spanska? Skulle behovet av extrastöd för de elever som idag finns i våra Sv/En-grupper försvinna? Hur, var och när skulle dessa elever få extra stöttning utifrån sina behov. Moderna språk är det enda ämne som är frivilligt i skolan och kan väljas bort. Det är denna undervisningsgrupp jag vill belysa i denna blogg. Hur kan undervisningen se ut i dessa ämnen där grupperna ökar allteftersom eleverna hoppar av sina moderna språk och eleverna inte sällan befinner sig på vitt skilda nivåer kunskapsmässigt? En grupp med elever med olika utmaningar undervisas utifrån deras individuella behov i olika ämnen, svenska och engelska eller kanske båda. Två språkval i ett språkval. 

På vår skola är vi två lärare som undervisar åk 6-9 i SvEn. Båda är lärare i svenska och engelska. Vi undervisar två grupper var med de elever som vi har i ordinarie undervisning. Skolan är tvåparallellig och lärarna i både svenska och engelska arbetar med samma arbetsområde i varje årskurs. Fördelen med detta upplägg är att det är lättare att motivera eleverna i Sv/En-grupperna då det som händer i undervisningen i den lilla gruppen står i direkt relation till det som händer i helklass. Jag har detta år ansvar för åk 6 och åk 8 och min kollega Anna Palm undervisar i åk 7 och 9. Gruppernas storlek varierar men ingen grupp överskrider just nu tio personer. Eleverna i dessa grupper är alla elever som på något sätt behöver stärka sina förmågor i antingen engelska, svenska eller båda. Borde det inte spreta mer? Varför har vi inte elever som ligger betydligt högre kunskapsmässigt som strävar efter t ex betyget A i denna grupp? Svaret är enkelt. De vill inte. 

Initialt är det ytterst sällan som elever väljer bort moderna språk när de väljer språk inför årskurs 6 på vår skola. Jag har därför just nu två tomma positioner i mitt schema i väntan på att någon elev väljer bort sitt språkval. Det tar tid innan mina kolleger och jag ställs inför det faktum att en elev tycker det nya språket blir för svårt. Det ska ta tid. Parallellt kanske eleven kämpar med sin engelska eller svenska. Det är ett stort och viktigt beslut som föräldrar och barn står inför. Ska jag byta? Vad betyder det för mig? Var hamnar jag, vad vinner jag på det och vad förlorar jag? I dialog med föräldrar och elev resonerar vi kring hur vi undervisar i denna grupp.

Hur vi lärare får undervisningen att fungera i dessa grupper finns det kanske inte en universallösning på men det finns metoder som fungerar mer framgångsrikt än andra. Prio ett för mig är att gruppen fungerar. Därför håller jag hårt i undervisningen som under lång tid innebär ett gemensamt upplägg. Har vi engelska så har vi engelska gemensamt och detsamma gäller för svenskan. Individuella upplägg är möjliga men fungerar betydligt bättre när eleven är mogen för det och har ett visst mått av självständighet under lektionen. Allt eftersom eleverna blir äldre individanpassar jag mer och skräddarsyr uppläggen därefter. Det är även viktigt att inte pusha eleverna för hårt i denna grupp. Eleverna har svårt att nå målen av olika anledningar och det tar tid att hitta rätt. Både när det gäller relationsbygget samt de metoder som fungerar bäst för just dessa elever. Jag har ju trots allt massvis med lektioner med dem under ett år och en förmåga trillar inte på plats från en dag till en annan. För att jag och mina elever ska trivas och fungera och att ett lärande ska ske behövs struktur, engagemang och rätt förutsättningar för att lyckas. Går det att skapa en hållbar kultur där lärandet står i fokus om förutsättningarna varit annorlunda? Fritt val med 25 elever i klassrummet, alla på olika nivåer kunskapsmässigt och en undervisning på individnivå med två ämnen samtidigt. Jag överlåter den frågan till andra att fundera över. 

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni på er skola kring valet av moderna språk i allmänhet och valet av Sv/En i synnerhet?
  • Hur ser samarbetet ut mellan undervisande lärare i Sv/En-gruppen och ordinarie betygsättande lärare?
  • Vad krävs på er skolan för att eleverna ska lyckas i detta språkval?

Ämnesövergripande temaarbete – lätt som en plätt!

I det här fallet får jag byta ut ”plätt” mot ”paella”. Mums!

Tyvärr kan jag inte ta åt mig äran som initiativtagare för detta eminenta samarbete, men skriva om det kan jag ju. Lärarna i spanska och hem-och konsumentkunskap på Svedalas nya Aggarpsskolan kläckte idén att kombinera uppdraget i åk 8 att laga vegetarisk paella med finessen att introducera tillagningsprocessen på spanska. Eleverna i franska och tyska frågade naturligtvis om detta även lät sig göras på deras valda språk och – vips – var projektet igång på flera fronter.

Målet var att genom att laga vegetarisk paella kunna bedöma eleverna i såväl hem- och konsumentkunskap som moderna språk. (Sen fanns det för mig ett mål till, se längre ner: Mitt syfte)

För språkundervisningen innebar detta (jag håller mig till tyska nu):

  • Att översätta receptet till tyska
    • Mål: att lära sig måttbegrepp som t.ex. ”1 EL Olivenöl” (EL står för matsked = Esslöffel) och glosor;
  • Att skriva manus runt tillagningen; vem säger vad och när?
    • Mål 1: att ta reda på hur olika ingredienser uttalas. Det kan vara knepigt att uttala t. ex. två vitlöksklyftor = zwei Knoblauchzehen
    • Mål 2: att nästan oundvikligt jobba med en hel del uppmaningsformer (Imperativ) på tyska: Ta…! / Använd…! / Rör om….! m.fl.
  • Att träna på manuset tills uttal och betoning var på plats, att säga rätt sak på rätt ställe;
  • Att spela in denna tillagning för senare visning enligt ”Gör ett matlagningsprogram på tyska”!

Fortsätt läsa Ämnesövergripande temaarbete – lätt som en plätt!

Från New York till Bara

Vilka frågor ställer vi för att få personer vi samtalar med att öppna upp sig? Och hur får vi våra elever att faktiskt förstå vikten av att lyssna och ställa följdfrågor? För mina åttor blev mötet med Brandon Stanton, grundare av Humans of New York, en tankeställare. Hur lyckas han? Hur är det faktiskt möjligt för en främling att få flanörer på New Yorks gator att dela med sig av såväl sorg som glädje?

Inspirerade av Brandon Stantons fotografier och de människor som han porträtterade kom idén från eleverna själva. Kan inte vi också? Självklart var mitt svar. Vi började med att lyssna till Stantons egen berättelse om hur resan till den numera vitt spridda facebooksidan och bloggen Humans of New York började och hur han någonstans längs med resan blev medveten om att det egentligen inte var fotografiet som var det viktiga utan samtalet. Men hur lyckas han då få människor att prata med honom? A total stranger. Några studiotalks och en eftermiddag tillsammans med honom på New Yorks gator hjälpte oss att se hur han faktiskt gjorde. Tell a Different Story: Brandon Stanton och An Afternoon with Brandon Stanton fick eleverna att reflektera över vilken typ av frågor som faktiskt får oss att prata, vikten av att också lyssna till svaren, på riktigt, och att ställa följdfrågor. Fortsätt läsa Från New York till Bara

Rolig undervisning – men hur?

Jag hade lite idétorka inför det här inlägget och frågade helt enkelt mina elever vad de tyckte kunde vara intressant. Av alla grupper jag har, råkade jag fråga elever i årskurs 6 i ämnet tyska. De kunde ha svarat allt möjligt (…som jag kanske hade valt bort som tema för ett inlägg 🙂 men turen ville att svaret blev: ”Skriv om varför det är så roligt med tyskan!”

Alla elever tycker nog inte så, men de finns alltså, och frågan är vad som entusiasmerar dem och hur jag rycker fler med mig, helst alla?

Fortsätt läsa Rolig undervisning – men hur?

Eine Erlebnisreise – en upplevelseresa

Dag 1

Vi är på väg – igen. 13 elever och två lärare fortsätter med Svedala kommuns internationaliseringsuppdrag och samarbetet med skolan ”Am Rugard” i Bergen på ön Rügen. Vi lever inte lyxliv, packningen består mest av luftmadrasser, kuddar och sovsäckar. Tillsammans med de tyska eleverna och lärarna ska vi intensivt umgås i tre dagar och nätter. Vi bor i den s.k. spegelsalen, vilket är en danslokal bredvid idrottshallen och inte Versailles, precis. Ändå tycker Lotta W Jonason och jag att det är värt besväret, ändå har vi aldrig svårt att hitta elever som vill följa med, tvärtom, listan är lång. De flesta eleverna får aldrig möjlighet att möta sitt moderna språkval på detta fantastiskt kommunikativa, interagerande sätt. Att i tre dygn pumpa sig med tyska språket, är en inlärningskick som heter duga.

Våra elever lägger genast märke till kulturella skillnader. Ibland förgäves har jag i klassrummet försökt implementera ”Sie-tilltalet” till vuxna, men en minut med det tyska gänget och våra elever hör att lärarna tituleras med Frau/Herr och efternamnet. Att lärarna nias är självklart. Fortsätt läsa Eine Erlebnisreise – en upplevelseresa