Kategoriarkiv: Matematik

”Ska alla bli programmerare nu eller?”

Den här frågan ställde vi oss i kollegiet, när programmering skulle införas i kursplanerna. Jag tyckte att det skulle bli spännande, men visste inte mycket om programmering. Vi funderade i arbetslaget på vad vi kunde om Scratch, Code, appar, Bee-botar, Makey Makey mm. Vi testade olika program med eleverna och gjorde enkla övningar, där de programmerade varandra att utföra olika uppgifter. Vi gjorde nog som många andra. Vi började i VAD vi skulle göra, men vi visste inte riktigt varför.
Fortsätt läsa ”Ska alla bli programmerare nu eller?”

GeoGebra – undersökande arbetssätt i matematik

Under sista delen av höstterminen har vi arbetat med geometri i matematiken åk 7. Arbetat har varit praktiskt och teoretiskt. Lektionerna har varit varvade med genomgångar, praktiska övningar och arbete i matteboken.  Men jag vill även få med den digitala delen och visa på olika digitala verktyg som vi kan använda för att lösa och undersöka geometriska problem. Vi valde att använda GeoGebra. Fortsätt läsa GeoGebra – undersökande arbetssätt i matematik

Tabellträning på olika sätt

Om jag väcker dig mitt i natten ska du kunna svara på 7×9!

Många med mig har nog fått det inpräntat att så väl ska man kunna sina multiplikationstabeller, till och med i sömnen. Och det finns vissa fördelar med att kunna sina tabeller mycket bra precis som  Guri A. Nortvedt vid Oslo universitet påvisar i sin artikel ”Understanding and solving multistep arithmetic word problems”.  I sin artikel beskriver hon att det finns tre faktorer som påverkar svårigheter med samspelet mellan läsandet, räknefärdigheten och arbetet med problem. En av dem var att eleverna inte mindes nödvändig sifferfakta, så som multiplikationstabeller. Därför är det viktigt att vi ger tillfällen för att träna multiplikationstabellerna effektivt så att eleverna kan utveckla sina förmågor avseende taluppfattning, att koppla dessa numeriska färdigheter till sina egna strategier. Fortsätt läsa Tabellträning på olika sätt

Matematiska resonemang

I kursplanen för matematik i grundskolan står att eleverna ska utveckla sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang om tillvägagångssätt, rimlighet och om hur begrepp relaterar till varandra och hur vi lärare ska bedöma hur väl eleverna kan det.

Vad menas det då med att eleverna kan resonera?

TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell studie som genomförs i mer än 60 länder vart fjärde år. I studien mäts fjärde- och åttondeklassers kunskaper i matematik. På grund av studiens omfattning får den ofta mycket uppmärksamhet och genomslag i hur undervisningen utformas i många länder. Det är intressant att se hur man i den studien bedömer resonemangsförmågan. Det görs enligt nedanstående kriterier.

Eleven ska:

  • analysera situationer och göra meningsfulla slutsatser utifrån given information
  • generalisera påståenden och förhållanden utifrån specifika exempel
  • göra kopplingar mellan olika kunskaper och matematiska idéer
  • motivera, förklara och bevisa påståenden
  • lösa uppgifter som inte är rutinuppgifter

Hur arbetar jag för att eleverna ska utveckla sin resonemangsförmåga?

Fortsätt läsa Matematiska resonemang

Bekväm med begrepp

Det finns i grundskolan ett flertal ämnen där begreppen intar en särställning för att eleven ska kunna tillgodogöra sig kunskaperna. Eleven möts av en sal, en lärare, ett ämne där förståelse för ämnets speciella ord är en förutsättning för lärande. Eleven förväntas här använda sig av ord som vanligtvis inte dyker upp vare sig i andra ämnen eller i vardagsspråket.

foto: Bengt Christensson

Vid utvecklingssamtal möts jag ofta av att eleven vill bli säkrare på begreppen i ett eller flera ämnen, kanske NO, kanske SO, ibland matte eller slöjd. Det blir svårare att kommunicera ämnet om inte båda parter behärskar begreppen. Både i mötet lärare – elev men också elev – elev.  Begreppen utgör ibland en förutsättning för elevens förståelse av ämnet. Men hur jobbar vi pedagoger för att komma förbi begreppsinlärning som ett hinder istället för som språngbräda till vidare kunskaper?

Fortsätt läsa Bekväm med begrepp