Kategoriarkiv: Engelska

Ett språkval-flera språkval

Jag erkänner… Jag hoppade av tyskan i åttan. Utan att gå in i för många detaljer så hamnade jag i en undervisningsgrupp med en brokig skara tonåringar som inte var nämnvärt studiemotiverade.  Ibland har jag funderat över all den undervisningstid som kanske gick till spillo där jag satt med likasinnade och gjorde så lite som möjligt. Gruppen satte tonen och minsta motståndets lag rådde. Men då var jag elev… Nu är jag en av lärarna på skolan som ansvarar för undervisningen i denna grupp. Inte ska vi väl slappa här inte…

Idag erbjuds, för de som väljer bort sitt moderna språk: svenska, engelska, modersmål, förstärkt undervisning i svenska som andraspråk eller teckenspråk. Det finns en vilja och en ambition att elever väljer ett modernt språk och fördelarna är många. Inte minst en ökad chans att plussa på poängen inför gymnasievalet. Det har länge förekommit en debatt om att ändra eller avskaffa språkvalet till fördel för de moderna språken. Dels lyfts vikten av att lära sig ett tredje språk fram men även det faktum att många elever hoppar av att läsa spanska, tyska eller franska allt för lätt. Vad skulle hända med våra elever om språkvalet endast bestod av ett val mellan franska, tyska och spanska? Skulle behovet av extrastöd för de elever som idag finns i våra Sv/En-grupper försvinna? Hur, var och när skulle dessa elever få extra stöttning utifrån sina behov. Moderna språk är det enda ämne som är frivilligt i skolan och kan väljas bort. Det är denna undervisningsgrupp jag vill belysa i denna blogg. Hur kan undervisningen se ut i dessa ämnen där grupperna ökar allteftersom eleverna hoppar av sina moderna språk och eleverna inte sällan befinner sig på vitt skilda nivåer kunskapsmässigt? En grupp med elever med olika utmaningar undervisas utifrån deras individuella behov i olika ämnen, svenska och engelska eller kanske båda. Två språkval i ett språkval. 

På vår skola är vi två lärare som undervisar åk 6-9 i SvEn. Båda är lärare i svenska och engelska. Vi undervisar två grupper var med de elever som vi har i ordinarie undervisning. Skolan är tvåparallellig och lärarna i både svenska och engelska arbetar med samma arbetsområde i varje årskurs. Fördelen med detta upplägg är att det är lättare att motivera eleverna i Sv/En-grupperna då det som händer i undervisningen i den lilla gruppen står i direkt relation till det som händer i helklass. Jag har detta år ansvar för åk 6 och åk 8 och min kollega Anna Palm undervisar i åk 7 och 9. Gruppernas storlek varierar men ingen grupp överskrider just nu tio personer. Eleverna i dessa grupper är alla elever som på något sätt behöver stärka sina förmågor i antingen engelska, svenska eller båda. Borde det inte spreta mer? Varför har vi inte elever som ligger betydligt högre kunskapsmässigt som strävar efter t ex betyget A i denna grupp? Svaret är enkelt. De vill inte. 

Initialt är det ytterst sällan som elever väljer bort moderna språk när de väljer språk inför årskurs 6 på vår skola. Jag har därför just nu två tomma positioner i mitt schema i väntan på att någon elev väljer bort sitt språkval. Det tar tid innan mina kolleger och jag ställs inför det faktum att en elev tycker det nya språket blir för svårt. Det ska ta tid. Parallellt kanske eleven kämpar med sin engelska eller svenska. Det är ett stort och viktigt beslut som föräldrar och barn står inför. Ska jag byta? Vad betyder det för mig? Var hamnar jag, vad vinner jag på det och vad förlorar jag? I dialog med föräldrar och elev resonerar vi kring hur vi undervisar i denna grupp.

Hur vi lärare får undervisningen att fungera i dessa grupper finns det kanske inte en universallösning på men det finns metoder som fungerar mer framgångsrikt än andra. Prio ett för mig är att gruppen fungerar. Därför håller jag hårt i undervisningen som under lång tid innebär ett gemensamt upplägg. Har vi engelska så har vi engelska gemensamt och detsamma gäller för svenskan. Individuella upplägg är möjliga men fungerar betydligt bättre när eleven är mogen för det och har ett visst mått av självständighet under lektionen. Allt eftersom eleverna blir äldre individanpassar jag mer och skräddarsyr uppläggen därefter. Det är även viktigt att inte pusha eleverna för hårt i denna grupp. Eleverna har svårt att nå målen av olika anledningar och det tar tid att hitta rätt. Både när det gäller relationsbygget samt de metoder som fungerar bäst för just dessa elever. Jag har ju trots allt massvis med lektioner med dem under ett år och en förmåga trillar inte på plats från en dag till en annan. För att jag och mina elever ska trivas och fungera och att ett lärande ska ske behövs struktur, engagemang och rätt förutsättningar för att lyckas. Går det att skapa en hållbar kultur där lärandet står i fokus om förutsättningarna varit annorlunda? Fritt val med 25 elever i klassrummet, alla på olika nivåer kunskapsmässigt och en undervisning på individnivå med två ämnen samtidigt. Jag överlåter den frågan till andra att fundera över. 

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni på er skola kring valet av moderna språk i allmänhet och valet av Sv/En i synnerhet?
  • Hur ser samarbetet ut mellan undervisande lärare i Sv/En-gruppen och ordinarie betygsättande lärare?
  • Vad krävs på er skolan för att eleverna ska lyckas i detta språkval?

Varför ska jag lära mig detta? (fyll i valfritt ämne och område)

Jag sätter mig på en bänk med en papperskorg framför mig. Eleverna lämnar plikttroget in sina glosförhör. En del verkar misstänksamma, en del elever ler men de sätter sig igen och väntar på nästa instruktion. Jag river sönder glosförhören i mikroskopiska bitar och kastar de i papperskorgen. Varför gjorde jag så? Är han dum i huvudet?

Givet att resonemanget nedan inte går att applicera på samtliga områden och ämnen i skolan på ett liknande sätt. Varje ämne är unikt och bär med sig sina utmaningar. Att motivera eleverna kring varför vi undervisar det vi undervisar och hur man kan ha nytta av den kunskapen är däremot nödvändigt och ytterst respektfullt att förklara för eleverna. Det vi känner att vi har nytta av anstränger vi oss förhoppningsvis också att lära oss.

Fortsätt läsa Varför ska jag lära mig detta? (fyll i valfritt ämne och område)

Checklistan – Kan det vara en väg mot större ansvar hos eleverna?

Det är många gånger jag ställt mig frågan vad som ska till för att mina elever ska ta mer ansvar. I samband med ett filmprojekt där eleverna i grupper skulle filmatisera en del av en bok vi läste togs förmågan att ta ansvar till helt nya nivåer. I andra fall har det blivit platt fall. När jag och några kollegor planerade upp för lovskolan under föregående termin upplevde vi att det var många faktorer som gjorde att eleverna inte fick sitt arbete gjort och därav inte hade förutsättningarna för att kunna ta sitt ansvar. En del i detta var att eleverna hade svårt att själva strukturera sin tid utifrån det arbete som skulle göras. Genom att skapa en checklista för respektive pass under lovskolan tog vi som pedagoger kontroll över innehållet och kunde begränsa stoffet så att uppgifterna kunde genomföras inom de tidsramar som fanns tillgänglig. Utöver detta gav checklistan en viss känsla av lycka då eleverna med sin ”tick box” rent konkret kunde se hur uppgifterna sakta men säkert betades av. Om det funkar på lovskolan, hur skulle det då funka i den ordinarie undervisningen? Det är just detta denna blogg ska handla om… Fortsätt läsa Checklistan – Kan det vara en väg mot större ansvar hos eleverna?

1597-1957-2018

1597 gavs William Shakespeares Romeo och Julia ut för första gången. 1957 hade musikalen West Side Story med musik och text av Leonard Bernstein och Stephen Sondheim premiär (filmen kom 1961). 2018 landar den ultimata kärleksberättelsen i mitt klassrum.

Det är så sjukt kul att börja planeringen av ett nytt arbetsområde. Så många pusselbitar behöver länkas samman för att behållningen hos mina elever ska bli så stor som möjligt. Jag har i planeringen möjligheter att förutse alla tänkbara fallgropar och hinder. Pjäsen Romeo och Julia är svårförståelig i originalversionen och förmodligen för gammal i sin helhet för att träffa eleverna mitt i prick. Filmen West Side Story är för tidstypisk och om vi ser filmen kommer den förmodligen att uppfattas som töntig och föråldrad. Jag börjar med något så grundläggande som kärleken istället… Fortsätt läsa 1597-1957-2018

Från New York till Bara

Vilka frågor ställer vi för att få personer vi samtalar med att öppna upp sig? Och hur får vi våra elever att faktiskt förstå vikten av att lyssna och ställa följdfrågor? För mina åttor blev mötet med Brandon Stanton, grundare av Humans of New York, en tankeställare. Hur lyckas han? Hur är det faktiskt möjligt för en främling att få flanörer på New Yorks gator att dela med sig av såväl sorg som glädje?

Inspirerade av Brandon Stantons fotografier och de människor som han porträtterade kom idén från eleverna själva. Kan inte vi också? Självklart var mitt svar. Vi började med att lyssna till Stantons egen berättelse om hur resan till den numera vitt spridda facebooksidan och bloggen Humans of New York började och hur han någonstans längs med resan blev medveten om att det egentligen inte var fotografiet som var det viktiga utan samtalet. Men hur lyckas han då få människor att prata med honom? A total stranger. Några studiotalks och en eftermiddag tillsammans med honom på New Yorks gator hjälpte oss att se hur han faktiskt gjorde. Tell a Different Story: Brandon Stanton och An Afternoon with Brandon Stanton fick eleverna att reflektera över vilken typ av frågor som faktiskt får oss att prata, vikten av att också lyssna till svaren, på riktigt, och att ställa följdfrågor. Fortsätt läsa Från New York till Bara