För de allra flesta av oss ser dagens klassrum annorlunda ut än det som mötte oss för bara några år sedan och påståendet att alla lärare är språklärare har nog sällan varit så aktuellt som det är idag. För att lyckas med att ge våra elever, oavsett språklig bakgrund, goda ämneskunskaper, en djupare förståelse, ett kritiskt tänkande och dessutom en god behärskning av det svenska språket måste kunskap och språk ges möjlighet att utvecklas tillsammans i våra klassrum. Fortsätt läsa I Gibbons fotspår – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Kategoriarkiv: Vuxenutbildning
Vägen mot kollegialt lärande
2014 påbörjades arbetet mot ökat kollegialt lärande på NFU, med syftet att öka samsynen på hur vi ska bedöma elevernas arbete. En förväntad spin-off–effekt var att detta dessutom skulle generera en större öppenhet i kollegiet, med en kultur där vi lättare skulle kunna dra lärdom av varandras erfarenheter och tankar. Fortsätt läsa Vägen mot kollegialt lärande
En skeptiker på BETT
Världens största mässa för utbildning och teknologi. Min första tanke var; vad gör jag här? För mig var det överväldigande och inte odelat positivt att kliva ut på mässgolvet på Excel arena i London. I ryggen hade jag en föreläsning där Skolverket presenterade sitt arbete med den nya nationella it-strategin för den svenska skolan. Denna ska sjösättas 2018 och innebär att digitalisering skrivs fram i våra styrdokument, läroplan, ämnesplaner och vissa examensmål. På Skolverkets föreläsning fick vi bland annat ta del av de nya skrivningarna i läroplanens första del – undervisningen ska ge eleverna förutsättning att:
- Förstå hur digitalisering påverkar individer och samhälle.
- Använda och förstå digital teknik
- Förhålla sig till medier och information på ett ansvarsfullt och kritiskt sätt
- Lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
Hjälp, jag måste förändra min undervisning!
Den här terminen undervisar jag en grupp elever i kursen svenska som andraspråk 1 på komvux. Eleverna har några gemensamma nämnare: de studerar svenska som andraspråk och att de läser en yrkesutbildning på den kommunala vuxenutbildningen. I övrigt går det mesta isär, skolbakgrund, modersmål, ålder, tid i Sverige, studievana och svenskkunskaper. Jag tror de flesta andraspråkslärare (och säkert andra lärare också) känner igen situationen. Jag har funderat mycket på hur jag på bästa vis kan undervisa en grupp elever med skiftande behov utan att individanpassa ihjäl mig. Det går ju inte att komma till varje lektion med 15 individuella planeringar, en för varje elev. Jag behöver helt enkelt tänka om, tänka nytt och förändra min undervisning. Det är svårt och jag inser att jag behöver göra det stegvis. Ett steg i taget.
Är alla ämnen språkämnen?
Elevers språkliga behärskning varierar. Det är ingen nyhet. Vi är många som på daglig basis kämpar med att möta de olika nivåerna av språklig förmåga i våra klassrum. De senaste åren har även antalet flerspråkiga elever i den svenska skolan ökat men jag tror det är viktigt att förstå att ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt gynnar alla elever, oavsett modersmål och språklig nivå. Det är alltså inte enbart en fråga för svenskläraren.