Kategoriarkiv: Ålderskategori

Klassrummet som den tredje pedagogen

Efter ett färgsprakande studiebesök i en Londonskola i januari började jag fundera lite mer över den fysiska skolmiljön och hur den kan påverka både trivsel och prestation och ställde mig frågan – Hur ser det ut i ditt klassrum egentligen, Mattias?


Hur ser det ut i ditt klassrum?

  • Är det trivsamt och inspirerande?
  • Funktionellt?
  • Anpassat för de som tillbringar hela sina arbetsdagar där?
  • Känns det välkomnande?
  • Är det estetiskt tilltalande men ändå fritt från onödig distraktion?
  • Väcker det uppmärksamhet för lärandet?
  • Är det ändamålsenligt ljussatt?
  • Har det en akustik som gör arbetsmiljön dräglig?
  • Finns det ergonomiska möbler?
  • Harmonierar färgerna?
  • Finns det utrymme för såväl enskilt arbete som grupparbete?

Fortsätt läsa Klassrummet som den tredje pedagogen

Systemisk funktionell grammatik

Genrepedagogikens tre ben

Vår undervisning ska enligt skollagen grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Michael Hallidays systemisk funktionella grammatik (SFG) är en teori om språk och ett av genrepedagogikens tre ben. De andra två är Lev Vygotskys tankar om lärande i ett sociokulturellt perspektiv och en pedagogisk modell nämligen Joan Rotherys och Jim Martins skolgenrer och cykel för undervisning och lärande eller i dagligt tal cirkelmodellen. I det här blogginlägget ska ni få insyn i Hallidays teorier om språk, genom några konkreta exempel på hur jag tillämpar den funktionella grammatiken.
Fortsätt läsa Systemisk funktionell grammatik

Föräldrars reaktion på elevens skolresultat

Svarvad skål
Svarvad skål, så9-elev
foto: Bengt Christensson

Jag har ibland undrat var slöjdprocessen slutar. I klassrummet? I hemmet? Eller kanske någon annanstans? Som pedagog har du kontroll över de olika delmoment som förväntas hända i klassrummet.  För slöjdens del oftast kedjan inspiration => idé => skiss => arbetsplan => praktiskt genomförande => utvärdering och uppföljning.  Men sen då?  Vad händer när elevens slöjdföremål kommer i händerna på någon förälder? Vad sägs och vad sägs inte?  Är det alls viktigt för eleven vad föräldrarna tycker? Fortsätt läsa Föräldrars reaktion på elevens skolresultat

En resa mot trivsel och lärande

I januari hade jag varit föräldraledig i ett år och även om jag fått signaler om att klassen jag skulle ha inte fungerade riktigt som man kunde önska, hade jag nog inte tagit dessa signaler på tillräckligt stort allvar. Min första dag på jobbet och mitt första möte med klassen blev därför lite av en chock. Det första som händer är förstås att känslorna bubblar upp: besvikelse, oro, vanmakt och ilska över elevernas dåliga beteende. Det är inget konstigt, det är att vara människa. Men att stanna kvar i det där svarta känslomolnet duger inte. När jag lugnat mig lite börjar det logiska tänkandet återvända. Jag har en utmaning framför mig som kommer att ställa höga krav på mitt ledarskap. Det första jag ska göra är en lista över mina mål, mina prioriteringar och över goda, konkreta strategier. Det är att vara pedagog.

Fortsätt läsa En resa mot trivsel och lärande

Vad kan Sapfo lära oss om kärlek?

Om struktur, återkoppling och utvärdering i min undervisning

I slutet av förra terminen provade jag en för mig ny strategi i en av mina klasser när vi skulle ta oss an en litteraturhistorisk epok. I kursen svenska 2 ska eleverna kunna diskutera stil, innehåll och bärande tankar utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp samt kunna se samband mellan skönlitterära verk och idéströmningar i samhället.

Fortsätt läsa Vad kan Sapfo lära oss om kärlek?