Kategoriarkiv: Gymnasie

Samverkansinlärning (SI) Gymnasieelev till gymnasieelev på NFU

Denna vackra, varma junidag sitter jag i min ljuvliga trädgård och summerar dagen. Årskurs 3 har tagit studenten! Det är underbart att som lärare få uppleva ungdomarnas glädje över att vara framme i mål. Tre års gymnasiestudier har klarats av och många studietimmar har spenderats.

Att som nybliven gymnasieelev komma underfund med vad som krävs i den nya skolformen kan ibland vara lite besvärligt. Kanske går det lite tid innan den bärande tanken i framgångsrika gy-studier blivit vardagsrutin. Andra elever knäcker koden direkt och är väl förberedda med goda studiestrategier. I kursutvärdering i åk 1 har det i år framkommit att elever tycker att det var en märkbar tempoförändring i jämförelse med högstadiet och besvärligt med ”snäppet man hoppar från grundskolan till gymnasiet” . Att det kan upplevas så är väl ganska naturligt, anser jag. Eleven går från ett kunskapsstadium till ett högre så nog borde det märkas?!

Men vad kan då skolan göra för att stötta eleverna speciellt i kurser som anses som svåra? Vilken metod eller förhållningssätt utpekar forskningen som gynnsam?

Fortsätt läsa Samverkansinlärning (SI) Gymnasieelev till gymnasieelev på NFU

Kunskapande fortsätter efter provet

Två gånger per vecka denna termin har jag utöver lektionerna haft schemalagda supportpass. Elever har varit välkomna att komma och arbeta lite extra utöver lektionstiden i naturkunskap/biologi/kemi. Alla elever i dessa kurser har varit välkomna, så supporten var inte öronmärkt till enbart ”mina” elever.

Min ursprungliga tanke var att ge de elever som inte lyckat så bra på något moment möjlighet att “repetera och reparera”. Fortsätt läsa Kunskapande fortsätter efter provet

Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.

I våras tog jag över en klass som var halvvägs igenom kursen svenska 2. Eleverna går andra året på gymnasiet och i den här kursen ställs det krav på att de ska kunna skriva utredande text. Detta brukar vara en utmaning för många elever. Den utredande texten ska vara objektiv, saklig och språket precist. Ofta upplever elever texterna som tråkiga att läsa och svåra att skriva. Jag har ofta varit besviken på att våra bataljer med denna texttyp i klassrummet inte gett önskat resultat i elevernas slutprodukter. I år har jag arbetat medvetet gengrepedagogiskt och använt mig av lässtrategier för att tillsammans med eleverna hitta en väg in i det mer vetenskapliga skrivandet.

Fortsätt läsa Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2.

Relation för lärande

Det händer när jag startar ett nytt arbetsområde i en klass att jag är osäker på om alla elever kommer att klara målen för arbetsområdet. Det är säkert inget ovanligt. Våra klassrum är fyllda av individer med olika förutsättningar och de ska ta sig i mål samtidigt, oavsett förutsättningar. Jag menar att den pedagogiska relationen och den varaktiga kunskapen förutsätter varandra. Eleverna har lättare att nå målen för min undervisning om vi har lyckats skapa en förtroendefull relation till varandra. Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Kristianstad högskola och bedriver forskning kring relationell pedagogik. Han delar in relationell pedagogik i fyra nivåer, pedagogiska möten, pedagogiska tillvägagångssätt, pedagogisk rörelse och pedagogisk teori. Jag kommer att fokusera på de första två nivåerna i detta inlägg. Fortsätt läsa Relation för lärande

Pedagog och person, lärare och människa, elev och individ

Detta inlägg är inspirerat av Cornelia Falkentofts text ”Ett Inbjudande Klassrum – Att fånga Studieatmosfären” som handlar om hur vi som pedagoger påverkar klassrumsklimatet genom hur vi  bemöter våra elever. Min erfarenhet säger mig att relationen till eleverna är fundamentet för att undervisningen ska fungera. Utan en vettig relation är risken stor att undervisningen inte kommer att fungera för att småkonflikter med och mellan elever tenderar att ta väldigt mycket tid från den dyrbara undervisningen. Fortsätt läsa Pedagog och person, lärare och människa, elev och individ