När jag började arbeta i min klass, märkte jag att eleverna tyckte det var svårt att skriva. Eleverna hade precis börjat uttrycka sig i skrift och många gånger upplevde jag att eleverna inte riktigt vågade skriva för att de var rädda för att ” göra fel”. Frågan för mig blev därför ”Hur kan jag väcka deras lust att skriva berättande texter?”
Efter ett färgsprakande studiebesök i en Londonskola i januari började jag fundera lite mer över den fysiska skolmiljön och hur den kan påverka både trivsel och prestation och ställde mig frågan – Hur ser det ut i ditt klassrum egentligen, Mattias?
Hur ser det ut i ditt klassrum?
Är det trivsamt och inspirerande?
Funktionellt?
Anpassat för de som tillbringar hela sina arbetsdagar där?
Känns det välkomnande?
Är det estetiskt tilltalande men ändå fritt från onödig distraktion?
Väcker det uppmärksamhet för lärandet?
Är det ändamålsenligt ljussatt?
Har det en akustik som gör arbetsmiljön dräglig?
Finns det ergonomiska möbler?
Harmonierar färgerna?
Finns det utrymme för såväl enskilt arbete som grupparbete?
Vår undervisning ska enligt skollagen grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Michael Hallidays systemisk funktionella grammatik (SFG) är en teori om språk och ett av genrepedagogikens tre ben. De andra två är Lev Vygotskys tankar om lärande i ett sociokulturellt perspektiv och en pedagogisk modell nämligen Joan Rotherys och Jim Martins skolgenrer och cykel för undervisning och lärande eller i dagligt tal cirkelmodellen. I det här blogginlägget ska ni få insyn i Hallidays teorier om språk, genom några konkreta exempel på hur jag tillämpar den funktionella grammatiken. Fortsätt läsa Systemisk funktionell grammatik→
Det här inlägget är är ett gemensamt projekt skrivet av två av förstelärarna på Spångholmsskolan i Bara.
Några dagar i vecka 3 representerade vi, Annica Eld och Mattias Dahlberg, vår skola under BETT-mässan i London. Eftersom vi under en av dagarna hamnade i samma arbetsgrupp och delade upplevelsen tänker vi göra gemensam sak i ett inlägg.
Det handlar om Pop up school – att våga sätta igång något nytt, från grunden. Fortsätt läsa Pop up school – Don´t try, do→
Mina elever har kommit igång att skriva både på Ipad och för hand men jag upplever inte att de har någon tydlig röd tråd i sitt skrivande. Vi har arbetat med hur en berättelse är uppbyggd vid flera tillfällen och gett varandra stjärnor och tips för att komma vidare, men det verkade inte som alla var riktigt med på tåget.
Jag funderade mycket över hur jag skulle få med alla. Då hittade jag Sagomattan på SVT. Ett program som riktar sig till våra yngre elever och som på ett enkelt sätt går igenom hur en saga är uppbyggd. Jag lät eleverna titta på ett avsnitt och alla var helt med på noterna. Vi kan skriva en saga! Får vi det? Ja, vi gör en tillsammans! Sagt och gjort vi skrev en saga tillsammans, men alla var inte helt nöjda. Alla elever ville inte skriva en saga utan ville hellre skriva om ett mysterium eller något som är mer spännande. Går det? Kan vi använda oss av sagomattans struktur för att skriva andra typer av berättelser?