Kategoriarkiv: Årskurs F-3

Att skapa inre bilder

Att få eleverna att använda inre bilder både när de läser och skriver är ett sätt att utveckla deras läs- och skrivförmåga. De behöver använda sina tankar och upplevelser för att förstå text och uttrycka sig så andra kan känna igen sig i deras texter. Mina elever har under en period fått arbeta med hur de kan använda språket för att skapa miljöbeskrivningar som gör att läsaren kan få egna inre bilder. Vi har arbetat efter en stödmall vi kallar sinnesschema där eleverna får stöd när de ska sätta ord på bilderna som de ser framför sig när de skriver. Det hjälper eleverna att tänka på att det inte bara är synintryck de kan använda när de beskriver en miljö. De får med schemat ett hjälpmedel som gör att de lättare använder alla sina fem sinnen.

Fortsätt läsa Att skapa inre bilder

Historiska begrepp i de tidiga skolåren

För de små barnen i skolan är det ofta så att de ”går i skolan” och gör ”skolsaker”. Att skilja på de olika skolämnena är inte alltid helt enkelt trots att vi i olika samtal och genomgångar berättar vilket skolämne vi nu ska jobba med och vad syftet med det är. När vuxna eller elever i högre årskurser hör begrepp som svenska, matematik, biologi, musik eller historia så har vi många erfarenheter att hämta ur och vet vad som menas och vad som förväntas av oss. Barn som befinner sig i de tidiga skolåren saknar dessa referensramar och därför behöver vi se till att de får många kopplingar till de olika begrepp som används i skolan. Fortsätt läsa Historiska begrepp i de tidiga skolåren

Att skapa läsintresse

Jag undervisar förskoleklassen i år och har förmånen att delta i Läslyftet tillsammans med alla förskollärarna i Svedala tätort. Vi arbetade under hösten med modulen som heter “Stimulera läsintresse” och tillsammans planerade vi och genomförde olika aktiviteter på våra skolor och jag ska berätta om några av dem. Inledningsvis genomförde vi en läsvaneundersökning där vi samtalade med våra sexåringar i syfte att kartlägga deras läserfarenhet och läsvanor. Vi utgick från frågor som vi tillsammans utarbetat.

  1. Är det någon som läser för dig hemma? Tycker du om det?
  2. Har du någon favoritbok?
  3. Brukar du gå till biblioteket?
  4. Hur gör man när man läser?
  5. Varför är det bra att lära sig läsa?

Vill du läsa mer om läsundersökningar kan du göra det i modulen Stimulera läsintresse. Där finns förslag till både intervjufrågor och enkäter riktade till barn i olika åldrar. Fortsätt läsa Att skapa läsintresse

Nya bedömningsstödet i taluppfattning för åk 1

Säkerligen har ni, precis som jag, tillsammans med kollegor många gånger diskuterat vad som är den lägsta godtagbara nivån för elever i årskurs 1. Detta eftersom kunskapskraven i de olika ämnena är kunskapskrav som stäcker sig upp till årskurs 3. Hur ska jag veta vad som är den lägsta godtagbara nivå i årskurs 1 i förhållande till kunskapskraven i årskurs 3? Därför har nu Skolverket tagit fram ett bedömningsstöd i årskurs 1-3 i matematik, taluppfattning samt bedömningsstöd i årskurs 1-3 i läs- och skrivutveckling. Bedömningsstödet blir obligatoriskt från 1 juli 2016. Materialet som jag ska beskriva är framtaget för årskurs 1, för att stödja lärarnas bedömning och tidigt upptäcka om det finns elever med behov av extra anpassning, men också identifiera elever som behöver extra utmaning. Skolverket beskriver också att bedömningsstödet ska ge en ”likvärdig bedömning av elevers kunskapsutveckling i de tidigare skolåren” (Bedömningsstöd i taluppfattning, Skolverket, 2015). Alltså har lärare som arbetar i de lägre årskurserna nu tydliga riktlinjer för lägsta godtagbara nivå i matematik, taluppfattning samt läs- och skrivutveckling, i relation till kunskapskraven i årskurs 3.

Fortsätt läsa Nya bedömningsstödet i taluppfattning för åk 1

Det papperslösa klassrummet – del två

Mitt förra blogginlägg handlade om arbetet med det papperslösa klassrummet som jag och min kollega bedriver, där vi utgår från Google Classroom med uppgifter till eleverna. I och med detta arbete har jag valt att läsa in mig mer på ämnet och titta närmare på vad forskning och olika studier visar inom området där teknik möter skolans kunskapskrav. Jag fastnade snabbt för en modell som kallas för TPACK, Technological pedagogical and content knowledge. TPACK är en vidareutveckling av PCK.

Fortsätt läsa Det papperslösa klassrummet – del två