Kategoriarkiv: Årskurs F-3

En lärares bikt

Skolavslutningen är avklarad och eleverna har gått på sommarlov. Dags att utvärdera mig själv och min undervisning. När jag utvärderar mig själv har jag några principer jag försöker hålla i huvudet:

  1. Jag är orsaken till det som händer i min klass och på mina lektioner. Den dag jag börjar lägga ansvaret på faktorer runt omkring mig, ger jag upp min möjlighet att påverka och förändra.
  2. Fokus ska ligga på mina svagheter. Det är säkert bra att förädla det man är bra på också, men det är eleverna som får lida när jag är dålig. För dem kan det vara helt avgörande att jag får bukt med mina svagheter.
  3. Förändringsarbete är obehagligt. Det som gör ont att inse försöker vi ofta bortförklara eller skyla över. Därför krävs mod och elakhet. Ju elakare jag vågar vara mot mig själv, desto större är sannolikheten att jag verkligen kommer att få till stånd en förändring.

Den här bloggen handlar om lärare som lyfter fram det de är bra på. Saker de lyckats med och saker de gått i land med. Saker som andra skulle kunna ta efter. Gott så. Jag tycker själv det är inspirerande att läsa om undervisningsprojekt som fungerat bra och som skulle kunna utveckla även min undervisning. Men nu är det alltså dags att vända på steken och fokusera på det som inte lyckades.

Jag heter Joakim Nilsson och är förstelärare på Röda skolan. Här följer nu saker jag gjort riktigt dåligt under det gångna läsåret och som smärtar att behöva erkänna:

Fortsätt läsa En lärares bikt

Delaktighet i skolan

Så här i slutet av terminen vill man så klart göra avslut och stämma av arbetet med eleverna i skolan. Vi vill göra bra avslut med elever, föräldrar och kollegor. Vad som slår mig i år är att vi pratar mycket om delaktighet, hur eleverna varit delaktiga i skolan, undervisningen och i grupperna.

Vi har alla elever med speciella behov, elever med diagnoser, elever vi behöver fånga upp på olika sätt, elever som har massor i sin ‘ryggsäck’ som vi måste beakta och till och elever som inte är i skolan utan kanske på sjukhus. Alla elever ska få möjlighet att känna att de har möjlighet att tyckas i skolan, att de är delaktiga.  Men vad innebär det då att vara delaktig? Fortsätt läsa Delaktighet i skolan

Från fakta till fiktion – ett sätt att skapa skrivglädje

Vi deltar i läslyftet den här terminen och arbetar i  modulen Läsa och skriva i alla ämnen. När vi läste texten Berättande texter valde vi att planera för en lektion där vi skulle låta eleverna utgå från en faktatext som inspiration för att skriva en skönlitterär text.
Vi arbetade utifrån cirkelmodellens princip och började med att samla fakta. Vi läste om och såg på film om Glimmingehus och gjorde också ett studiebesök där. Hemma på skolan gjorde vi en mindmap med all fakta och vi hjälptes åt att sortera upp faktan inom olika områden. Därefter skrev alla en individuell text om besöket på Glimmingehus. Det här blev vår faktadel om Glimmingehus och således om medeltiden.  Fortsätt läsa Från fakta till fiktion – ett sätt att skapa skrivglädje

Programmera i Scratch

För ett tag sedan gick jag en workshop i att programmera i Scratch som hölls här i Svedala. Jag har sedan dess återvänt till Scratch regelbundet för att lära mig själv. När så regeringen i mars beslutade att förtydliga och förstärka läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan, kände jag att jag vill prova att använda det jag lärt i min klass.

Detta att programmera kommer att ligga i vårt uppdrag och jag vill hellre vara före än efter. Eftersom vi i mars höll på med Nationella prov fick starten vänta tills vi var färdiga med proven. Fortsätt läsa Programmera i Scratch

Hur stödjer vi elever med avkodningssvårigheter?

Under tre år har jag studerat till speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling. Nu närmar sig slutet och jag ska i detta blogginlägg beskriva några av de insikter jag och min studiekamrat och kollega Lena Pedersen har fått genom vårt examensarbete om intensivläsning.  Det har varit intressant att få möjlighet att fördjupa sig i läs- och skrivutvecklingen och försöka förstå hur vi i skolan med ganska små förändringar kan stötta de elever som stöter på svårigheter när de ska komma igång med sin läsning. I varje grupp av elever vi mött finns det ett antal barn som får problem med sin läsning. Det kan vara problem med ordavkodningen och/eller med läsförståelsen. I dagens samhälle är det viktigare än någonsin att kunna läsa. Läsningen ger inte bara tillträde till böckernas fantastiska värld utan det är även nyckeln till kunskap om världen och till att kunna förstå och förändra den i framtiden. En god läsförmåga är avgörande för elevernas fortsatta skolgång, yrkesval och liv. Samtidigt som kraven på en god läs- och skrivkompetens ökar visar internationella mätningar som PISA (Skolverket, 2013) och PIRLS (Skolverket, 2012) att läsförmågan under det senaste decenniet har försämrats hos svenska skolelever.

Fortsätt läsa Hur stödjer vi elever med avkodningssvårigheter?