Kategoriarkiv: Årskurs F-3

Digitalisering gör undervisningen tillgänglig för alla

Så fantastiskt det är med digitaliseringen. Skolan blir genast mer tillgänglig. Under mina första år som lärare var vi noga med att förse elever med dyslexi med datorer så att de kunde få stöd med t ex stavning och uppläsning av text. Avundsjukan i klassrummet var stor, alla ville arbeta på dator. Efter ett tag var det inte lika spännande och då ville många dyslektiker inte använda sin dator, de kände sig utpekade. Jag var frustrerad, jag märkte ju hur IT blev ett stöd i läsning, skrivning, finmotorik och motivation. Idag arbetar jag i Svedala kommun som använder sig av Chromebooks till alla elever i årskurs 4-9. Jag undervisar i årskurs 5 och upplever tack vare våra Chromebooks tillgänglighet och inkludering.  Alla elever har tillgång till samma hjälpmedel och ingen känner sig utpekad för att man skriver på dator.

Fortsätt läsa Digitalisering gör undervisningen tillgänglig för alla

Tre steg framåt för ett bättre ledarskap i klassrummet

Vilka framgångsfaktorerna är för ett gott ledarskap i klassrummet har det skrivits en hel del om. För ett kort tag sedan läste jag om en norsk studie där forskarna hade filmat och närstuderat 100 lärare i deras klassrum. Syftet var att få syn på vad särskilt framgångsrika gör som är bra och detta utifrån tre kategorier: Emotionellt stöd, Klassrumsorganisation, samt Inlärningsstöd. När jag läste artikeln började jag fundera på om jag kunde använda forskningsresultaten för att utveckla mitt eget ledarskap i klassrummet. Hur bär man sig åt för att som enskild lärare utnyttja skolforskning för att vässa sin egen yrkesutövning egentligen?

Fortsätt läsa Tre steg framåt för ett bättre ledarskap i klassrummet

Matematiska resonemang

I kursplanen för matematik i grundskolan står att eleverna ska utveckla sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang om tillvägagångssätt, rimlighet och om hur begrepp relaterar till varandra och hur vi lärare ska bedöma hur väl eleverna kan det.

Vad menas det då med att eleverna kan resonera?

TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell studie som genomförs i mer än 60 länder vart fjärde år. I studien mäts fjärde- och åttondeklassers kunskaper i matematik. På grund av studiens omfattning får den ofta mycket uppmärksamhet och genomslag i hur undervisningen utformas i många länder. Det är intressant att se hur man i den studien bedömer resonemangsförmågan. Det görs enligt nedanstående kriterier.

Eleven ska:

  • analysera situationer och göra meningsfulla slutsatser utifrån given information
  • generalisera påståenden och förhållanden utifrån specifika exempel
  • göra kopplingar mellan olika kunskaper och matematiska idéer
  • motivera, förklara och bevisa påståenden
  • lösa uppgifter som inte är rutinuppgifter

Hur arbetar jag för att eleverna ska utveckla sin resonemangsförmåga?

Fortsätt läsa Matematiska resonemang

”Skrivglädje-hyllan” väcker lust och inspiration

Skrivglädje

Vi talar ofta om läslust och i vår klass har vi också infört uttrycket skrivglädje. Vi arbetar med cirkelmodellen och skriver gemensamt och i par, för att lära oss strukturerna för de olika texttyperna och det har lett till skrivglädje, vilja och kunskap att skriva enskilt. Vi har våra textstöd uppsatta i klassrummet och barnen använder sig av dem  när de skriver.

I början av terminen fyllde jag en bokhylla i klassrummet med inspirationsmaterial till skrivande och hyllan fick namnet ”Skrivglädje”. Jag ville väcka barnens lust och inspirera dem att ta för sig och skriva egna texter som angår dem. Det här gör vi ett pass i veckan och på elevens val, då en del barn har som mål att öva eller fördjupa sig i en viss texttyp.

Jag lät allt material stå framme i några veckor, för att göra eleverna nyfikna. Många var där och kikade, bläddrade bland bilderna, drog ut lådor, provade stiftpennorna mm. De frågade när vi skulle börja använda materialet och om jag kunde berätta hur det skulle användas. De tog till och med upp det på klassrådet. När det var dags var alla förväntansfulla. Att bygga upp en spänning väcker nyfikenhet och lust.
Fortsätt läsa ”Skrivglädje-hyllan” väcker lust och inspiration

Att arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier!

Under hösten har #MeToo- kampanjen gjort att ett stort fokus har riktats mot sexuella trakasserier överallt i vårt samhälle och även i skolan. Att vi i skolan ska arbeta mot trakasserier är ju självklart! Redan i andra stycket i vår läroplan står ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön…   …eller för annan kränkande behandling”. Det har dessutom från flera håll kommit önskemål om att det förebyggande arbetet ska börjas tidigt. I en artikel jag läste för ett antal år sedan uttryckte en psykolog från RFSU synpunkten att ”Om vi inte börjar arbeta med barnen tidigt, redan i ettan eller tvåan, så är det försent”. Det är dock inte så lätt att hitta material som är riktat mot så här pass unga elever.  Jag har läst Rädda Barnens ”Stopp! Min Kropp!” och även ”Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan” från RFSU. Av en kollega fick jag dessutom boken ”Vilda säger nej!” av Marie Bosson Rydell och Eva-Marie Wadman. Med det som underlag och med en del tankar och värderingsövningar jag använt tidigare startade jag upp terminens arbete mot sexuella trakasserier. När jag skriver terminens menar jag inte att man bara kan arbeta med detta under en avgränsad tid och sedan inte alls. Men om man någon gång per termin aktualiserar det så har man ett underlag som man kan använda som en slags referens när man diskuterar dessa frågor med sina elever i vardagen.

Fortsätt läsa Att arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier!