Kategoriarkiv: Årskurs F-3

Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela gruppen? Del 2

I min förra blogg skrev jag om att vi på skolan arbetar med inkluderande lärmiljöer. I det arbetet läser vi nu om NPF i regi av SPSM. Det har fått mig att fundera. Förra gången skrev jag mest om fysiska anpassningar, men när vi nu läser om perception, minne, kognition osv…, har jag tänkt efter vad vi gör mer än att anpassa fysiskt. Elever med NPF är ju en ganska spretig grupp med skiftande behov, men min grundtanke är den samma som innan – är det bra för några enskilda ska det finnas tillgängligt för alla (i den mån det är möjligt). Fortsätt läsa Att göra anpassningar för en enskild elev eller för hela gruppen? Del 2

Hur lär vi ut matematik på bästa sätt?

Hur bör jag som matematiklärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? Den här frågan är ständigt aktuell och det går olika trender i hur man lär ut på bästa sätt.

Jag har relativt nyligen läst TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study), som är en internationell studie som genomförs i mer än 60 länder vart fjärde år. I studien mäts fjärde- och åttondeklassers kunskaper i matematik. Deras studie visar att man ska lägga mer tid på att eleverna ska lära sig saker utantill, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag. Jag har under många år försökt koppla mina matematiklektioner till vardagen. Denna studie och annan forskning har fått mig att fundera och delvis förändra min undervisning. I den här bloggen kan du läsa mer om hur jag förändrat den.

Fortsätt läsa Hur lär vi ut matematik på bästa sätt?

Varierad undervisning med EPA

Varierad undervisning med aktiva elever i årskurs 1 med KL-strukturen EPA

Ny läsläxa

Under veckan som gått har vi startat upp ny läsläxa och för att skapa intresse och nyfikenhet för läxboken ville jag få barnen att fundera och reflektera över vad de tror att den kommer handla om. Då jag ville få barnen att synliggöra sina tankar om boken för sig själv och varandra, satte jag upp målen tala, lyssna, samtala för lektionen och för att variera undervisningen tog jag hjälp av KL-strukturen EPA.

KL står för Kooperativt Lärande. Det är ett elevaktivt arbetssätt där undervisningen organiseras så det skapas möjligheter till positivt samarbete och lärande mellan elever. Fortsätt läsa Varierad undervisning med EPA

Det finns inga mirakelformer i skolan – Det finns bara tid att förändra ditt eget förhållningssätt

Att ständigt vara tillgänglig, på tårna, närvarande och nära eleverna är en stor del av min lärarroll. Men för att orka och kunna bidra med mitt bästa ”lärar-jag” behöver jag vara otroligt noga med var jag lägger min energi. Ett viktigt steg i detta är att fokusera på det som jag faktiskt kan påverka och därmed sluta att tänka på sådant som jag inte kan påverka. Det har givit mig otroligt mycket mer tid till det jag faktiskt är bra på – Att undervisa i klassrummet.  Det har även givit mig mer tid till relationsskapande arbete med eleverna, bemötande och förhållningssätt kring elever som utmanar skolan samt energi att klara av en dag i skolans värld.

För det är lätt att ”fastna” i vårt yrke. Känsla av att inte räcka till, känsla av att fråntas sitt huvudsakliga uppdrag är inte helt ovanlig för en lärare. Jag undervisar i stora elevgrupper och har ofta känslan av att det inte finns tid för alla mina elever.  Finns det inga mirakelformer i skolan? Jag tror faktiskt inte det. Men hur lyckas man då? Nedan ska jag försöka förklara hur jag tänker. Fortsätt läsa Det finns inga mirakelformer i skolan – Det finns bara tid att förändra ditt eget förhållningssätt

Vikten av att läsa och samtala – i skolans alla ämnen

Att vi i skolan läser tillsammans med våra elever för att skapa en hållbar läsutveckling kan kännas som en självklarhet, men är det egentligen det? Är inte den krassa verkligheten att det idag finns så många fler kanaler att inhämta kunskap genom, att boken, oavsett om det är läroboken, en faktatext eller en skönlitterär bok, får stå tillbaka i klassrummet och inte längre används lika mycket som tidigare? En verklighet som också innebär att vi inte längre läser lika mycket tillsammans med våra elever som vi tidigare gjort trots att det enligt skolverket inom alla skolans ämne ska finnas en strävan att eleverna ska kunna läsa med förståelse på djupet.

Enligt Mary Ingemansson, grundskollärare, lärarutbildare och lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap, är den läsning som behövs för att fungera i dagens samhälle, den noggranna läsningen som också benämns som närläsning eller djupläsning. En läsning som innebär att läsaren kan omformulera textens innehåll med egna ord och på så sätt integrera det lästa som en ny erfarenhet. En läsning som bör ske i skolans alla ämnen, och inte enbart under svensklektionerna, om vi vill vända den nedåtgående trenden och skapa förutsättningar för en hållbar läsutveckling för alla våra elever.   Fortsätt läsa Vikten av att läsa och samtala – i skolans alla ämnen