Kategoriarkiv: Årskurs F-3

Sugrör och tiotalsövergångar

För några år sedan skrev jag ett blogginlägg om långsiktiga mål och uthållighet. I det beskrev jag mitt arbete med att räkna skoldagarna från första skoldagen i åk 1, för att eleverna bland annat skulle få förståelse för antal, ordningstal, hundrarutan och positionssystemet.

Nu har vi snart gått 250 dagar i skolan och har tre hundrarutor under vår almanacka och vi fortsätter diskutera och laborera med våra sugrör. Jag ser och hör under elevernas arbete och diskussioner, att det nu ger resultat.

Fortsätt läsa Sugrör och tiotalsövergångar

”Alltså, jag är inte rasist men…”

Utvecklingsarbete: Att motverka rasism i skolan Del 2

På Baraskolan är vi nu i full gång med vårt utvecklingsarbete kring normer och värden. I mitt förra blogginlägg beskriver jag syftet med vårt arbete. I denna del kommer jag berätta om hur vi tagit oss an utvecklingsarbetet såhär långt.

Baraskolan är en F-3 skola. Majoriteten av våra elever är också inskrivna på Baraskolans fritidshem. Vår strävan är att arbeta efter ett lärande hela dagen, från det att barnet lämnas på morgonen tills att hen hämtas på eftermiddag/kväll. I och med detta är det viktigt för oss att all personal, fritidspersonal, lärare, resurspersonal och förskoleklasslärare arbetar med detta utvecklingsarbete tillsammans och samtidigt. Då vi i vår personalgrupp är runt 40 personer valde vi att dela in oss i basgrupper för att kunna möjliggöra för djupare reflektioner och diskussioner. Basgrupperna kommer arbeta med tre olika ämnen inom ramen för normer och värden. De tre olika ämnena är rasism, genus och kroppsnormer men före vi går in i de olika ämnena har vi från augusti och fram till nu arbetat med grunden till samtliga ämnen nämligen värdegrunden. Fortsätt läsa ”Alltså, jag är inte rasist men…”

Att undervisa särskilt begåvade elever

Viktigt på riktigt blir ett än viktigare begrepp då vi möter våra särskilt begåvade elever i skolan. De om några elever har svårt att, eller t o m vägrar att, prestera för presterandets, skolans eller betygens skull. De vill lära sig på riktigt! Lättast fångar vi dem utifrån deras egna eller andras intresseområden och då de får tillfälle att engagera sig i riktiga uppgifter och verkliga problem, där kunskapskrav och kursmoment i olika ämnen bakats ihop till ett riktigt projekt. Ett projekt som allra helst riktas utåt, mot en publik eller mottagare utanför skolans väggar för att eleven ska känna meningsfullhet. Fragmentiserad och stegvis undervisning är ofta rena döden. De iakttar och lär sig utifrån helheten, bredden och djupet. Dessutom är de fullkomligt luststyrda. Att öva för övandets skull existerar inte utan dessa elever övar medan de gör – på riktigt. Fortsätt läsa Att undervisa särskilt begåvade elever

Barnen som vi alltför sällan förstår … 

Han spelade gärna brädspel men ville då ha flera figurer att gå runt med samtidigt. Läskoden knäckte han strax före han fyllde tre år men hade sedan inte behov av att visa att han kunde läsa. Samtidigt reflekterade han i flera led och kunde koppla ihop olika kunskaper för att se helheter. Han såg sammanhangen snabbt och idag, femton år senare beskriver han det som om han har flera kanaler öppna samtidigt. Nu, liksom då vid tre års ålder, var följdfrågorna många och förmågan att tänka i flera led i stort sett obegränsad.

“Vad är det?”
“Det är en fisk!”
“Var heter den?”
“Rocka!”
“Var bor den och vad äter den? Finns det nån som kan ta den? Kan den simma snabbt och var gömmer den sig ….?”   Fortsätt läsa Barnen som vi alltför sällan förstår … 

Bedömning på Roslätt – var är vi?

Bedömer vi lärare elevernas kunskaper i engelska på samma sätt? Menar vi samma sak när vi bedömer elevernas “läsflyt”? Vad är det som gör att fler elever i vissa klasser har “mer än godtagbara kunskaper”? Vilka elever ska vi egentligen “blåmarkera” (“når mer än godtagbara kunskaper”)? Ja, på Roslättsskolan är frågorna många och vi vill gärna tillsammans reda ut vad som egentligen gäller. Fortsätt läsa Bedömning på Roslätt – var är vi?