Kategoriarkiv: Årskurs F-3

Vi behöver göra något åt ljudnivån!

När vi har våra KL-träffar på F-3, återkommer vi ständigt till ljudnivån. Vi ser att eleverna är aktiva, engagerade, delaktiga i innehållet osv, men ljudnivån stiger. Givetvis måste det få låta, samarbete och utökat talutrymme hörs, men flera upplever att eleverna idag är mer högljudda än tidigare. Vad det kan bero på kan vi bara spekulera kring, men vi måste förhålla oss till den grupp vi har och arbeta utifrån det på olika sätt.

Om inte eleverna vet vad de ska göra, hur, varför och hur länge, så blir det lätt rörigt och högljutt. Det kan vi nog alla vara överens om. Ett första steg är att ha en struktur, som eleverna är trygga med och göra arbetsgång och information tillgänglig för alla.
Fortsätt läsa Vi behöver göra något åt ljudnivån!

Att använda och utvärdera digitala verktyg

Jag har bytt skola, men behållit mitt uppdrag och ska även på Roslättskolan där jag nu är anställd, arbeta med digitalisering. Jag har funderat ganska mycket på digitala verktyg och hur man väljer dem under tiden jag arbetat med digitalisering både på min ”gamla” och nya skola. Med digitala verktyg menar jag datorn/surfplattan och all programvara som finns tillgänglig både i och utanför datorn/surfplattan, men även tillbehör som kameror, programmeringsverktyg, interaktiva tavlor, projektorer osv… Fortsätt läsa Att använda och utvärdera digitala verktyg

Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Vi träffas en gång i veckan, hon och jag.  Vi läser tillsammans, samtalar och diskuterar på engelska. Hon, en tjej på tio år och elev i en femteklass. Jag, en lite äldre tjej och högstadielärare i engelska. Vid ett annat tillfälle träffar hon, tjej på tio år, en av våra elever i nian för att diskutera allt mellan himmel och jord, på engelska, och vid ett tredje tillfälle befinner hon sig i sitt klassrum med sin klass men med uppgifter som passar henne och hennes språkliga nivå.

Hon, en tjej  på tio, men lika duktig på engelska som niondeklassarna eller kanske t o m duktigare, är ett av de barn som går under benämningen särskilt begåvade.  Ungefär fem procent av alla barn  bedöms vara särbegåvade  eller särskilt begåvade, vilket är ungefär lika många som får diagnosen adhd.  Skillnaden är bara den att barn med adhd ser vi dagligen i skolan, men hur ofta ser vi eller rättare sagt lägger vi märke till den kategori av barn som kallas för särskilt begåvade i våra klassrum eller korridorer? Betydligt färre, om än någon, och då inte för att de inte finns utan för att vi inte har lärt oss att identifiera och upptäcka dem. Fortsätt läsa Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Matematiska begrepp på olika sätt

I undervisningen i matematik ställs vi ofta inför utmaningen att lära ut nya ord och begrepp. För att engagera eleverna och skapa en god begreppsförståelse behöver vi variera undervisningen och skapa många tillfällen till att diskutera matematik och få prova sina tankar.  I arbetet med språkutvecklande undervisning i matematikämnet har jag bl a hämtat inspiration från boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons och Kooperativt lärande.  I denna blogg har jag sammanställt ett antal metoder som jag själv stött på och provat, men först en snabbtitt på vad som menas med ett begrepp och vad som står i kursplanen för åk 1-3. Fortsätt läsa Matematiska begrepp på olika sätt

Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö

Ett klassrum är ett rum för lärande. I rummet sker kunskapsutveckling men det ska också vara ett rum för trygghet och lugn, ett rum som står för tydlighet och som är anpassat för aktiviteterna som erbjuds. Klassrummet ska vara ett rum för inspiration och för interaktion där man kan samspela och samarbeta. 

    Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö. 

I klassrummet möts undervisning, värdegrund och attityder. I detta rum spenderar många elever mer tid under vardagarna än de gör hemma och det behöver därför vara anpassat därefter, tillgängligt för alla. Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö.  Fortsätt läsa Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö