Kategoriarkiv: Årskurs 7-9

Att förekomma eleverna redan i planeringen – inkludering

När man pratar om en inkluderande undervisning kan detta med största sannolikhet betyda olika saker för olika lärare. Att arbeta inkluderande kan dessutom ske på så många olika nivåer, vare sig det gäller på individnivå, gruppnivå eller rent organisatoriskt. I början av denna termin skulle en av mina årskurs 8 arbeta ämnesövergripande med hållbar energi i NO och svenska. Eftersom arbetet skulle genomföras i en klass med stora variationer kunskap-, motivation- och betygsmässigt blev det också en möjlighet för mig och min kollega att diskutera hur vi med inkluderande/anpassade insatser skulle – förhoppningsvis – få med alla elever ”på tåget”. Fortsätt läsa Att förekomma eleverna redan i planeringen – inkludering

Vårt, elevernas eller kan vi kanske skylla på samhället?

1962 genomförde dolda kameran ett nu klassiskt experiment baserat på tankarna kring Social conformity. Ett antal personer befinner sig i en hiss alla med ryggarna mot dörren. In kommer försökskaninen intet ont anande. Efter en stund har även denna person vänt sig så att den har ryggen mot dörren. Ologiskt beteende från den enskilde kan tyckas men fascinerande och inte utan sin förklaring.  

Social conformity kan beskrivas som en tendens att justera din attityd, dina värderingar och ditt beteende tillsammans med andra. Frågan är om det på detta sätt går att medvetet skapa en kultur eller åtminstone ett hållbart gemensamt förhållningssätt? Det är så vi gör här. På Klågerupskolan arbetar vi sedan några år tillbaka med vårt gemensamma utvecklingsarbete med fokus på elevernas egna ansvar. När vi började vårt utvecklingsarbete bestämde vi oss för att först titta närmare på hur vi lärare själva förhåller oss till vår undervisning. Vad gör vi gemensamt och vad kan vi bli bättre på? Vi utgick initialt från Etienne Wengers teori om  Communities of practise som kortfattat går ut på hur en grupp människor som delar samma intresseområde kontinuerligt kan utveckla sin prestation mot samma mål. Vi landade i något så grundläggande som ansvar. Hur hjälper vi till att skapa en större ansvarskänsla hos våra elever? Hur lyfter vi denna känsla och främst hur behåller vi den? Det har varit viktigt under vårt utvecklingsarbete att gå lugnt och metodiskt fram, att arbetet utgår från ett gemensamt upplevt behov och att det vi gör ska kännas logiskt. Vems fel är det egentligen om vi skulle misslyckas då? Om vi går för fort fram och tappar fokus?  Vårt, elevernas eller kan vi kanske skylla på samhället.? Fortsätt läsa Vårt, elevernas eller kan vi kanske skylla på samhället?

Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?

Alla har vi ibland eleven som står inför en uppgift och som utan att först ha gjort ett försök själv uttalar ”Jag kan inte”, ”Jag förstår inte” eller kanske ”Jag vill inte”.  Eleven som vägrar att ge sig i kast med en uppgift utan att ha gjort minsta ansats till ett eget försök.

foto: Bengt Christensson

Eleven som väljer det givna nederlaget att inte ens ge uppgiften en chans. Detta istället för att prova och då förhoppningsvis nå framgång.  Det fall jag vill beskriva handlar om rent logiskt tänkande. Tänkande som i princip inte kräver några förkunskaper. Jag ska berätta om en åter-kommande situation i undervisningen där jag tror att många förskolebarn snabbt skulle kunna experimentera sig fram till en lösning men där en och annan 10 – 11 åring hellre avsäger sig uppgiften än att riskera att misslyckas. Hur tänker eleven?

Fortsätt läsa Logiskt tänkande – hur svårt kan det vara?

Olika är normen! Att skapa en inkluderande lärmiljö.

Vårterminens första arbetsdag ägnade vi på Röda skolan åt ett av våra utvecklingsmål. Eleverna hade studiedag och vi kunde i lugn och ro ägna oss åt våra lärmiljöer. Vi vill skapa en inkluderande  lärmiljö där många av de särskilda anpassningar vi gör ska vara en naturlig del av vår lärmiljö. Vi vill arbeta efter tanken att det som är nödvändigt för några, är bra för alla och skadar ingen.

Fortsätt läsa Olika är normen! Att skapa en inkluderande lärmiljö.

Ön – naturvetenskap på liv och död

Under en båtfärd drabbas vi av en tropisk storm. Fartyget går under i vågorna men vi spolas upp på land och räddas mirakulöst. Platsen bär spår av människor i form av en övergiven forskningsstation. Vi har inget vatten, ingen mat och ingen möjlighet till kommunikation. Nu gäller det att överleva. Välkomna till Ön… Fortsätt läsa Ön – naturvetenskap på liv och död