Kategoriarkiv: Årskurs 7-9

Why history? del 2

Varför ska vi läsa historia? Varför ska vi läsa om minoriteter? Varför ska vi läsa om demokratins historia? EU?

En elevutvärdering fick mig att fundera över hur vi lärare får elever att inse syftet med undervisningen. En femtedel av eleverna själva trodde att om vi ändrade på och blev tydligare och noggrannare med att förklara varför lektionsinnehållet är viktigt så skulle de lyckas bättre. Läs Why Jag bestämde mig därför för att påminna mig själv om att synliggöra detta så ofta jag fick tillfälle under terminen. I maj fick eleverna svara på samma frågor som de svarat på i januari och sedan jämföra sina svar och analysera om de såg någon kvalitetsskillnad, underförstått om de såg sin egen progression. Fortsätt läsa Why history? del 2

I en skog av hinder eller i möjligheternas rike?

foto: Bengt Christensson

Rubriken illustrerar frågan som jag högst spontant slängde ut till mina högstadieelever vid lektionsstart för några veckor sedan. Jag syftade på klassrumssituationen och jag gjorde det i mening att skapa eftertanke.  Jag ville att de skulle spegla några av sina egna personlighetsdrag. Efter lite betänketid gick jag laget runt för att höra hur de såg på sig själva. Det var en ganska brokig bild som växte fram i elevgruppen men jag märkte att jag hade satt igång den tanke-verksamhet som jag önskade när jag ställde frågan.

Fortsätt läsa I en skog av hinder eller i möjligheternas rike?

En undervisning anpassad för alla, del 2

De senaste veckorna har jag varit handledare åt studenter och då blivit påmind om vilken stor del av vårt yrke som bör ägnas åt reflektion. Frågor som handlar om varför vissa aktiviteter blir så bra och vad det är som gör att vissa fungerar sämre. Vi får då inte glömma att det är vi lärare som påverkar detta. Ska vi anpassa undervisningen så att så många som möjligt kan delta måste vi våga reflektera över vad vi själva som lärare gör och våga förändra vår undervisning.

Fortsätt läsa En undervisning anpassad för alla, del 2

En resa till Förintelsens minnesplatser

Just hemkommen från Polen och en utbildningsresa i Historiografi, Förintelsens minnesplatser, sitter jag här i min soffa, alldeles uppfylld av det jag varit  med om, känt och därmed lärt mig. Det har varit fyra dagar fyllda av möten med olika människors livsöden på olika platser, platser som är minnesplatser, påminnelseplatser, begravningsplatser och brottsplatser:Treblinka, Warszawas getto med den judiska begravningsplatsen, Janusz Korczak barnhem och Umschlagplatz, Majdanek samt byarna Brok och Izbica.

Hur kan man genom dessa platser, där det moderna samhället gjort sitt intrång, där tomhet och ödslighet råder och där få artefakter finns, lära sig om och förstå offrens situation under Förintelsen? Under Förintelsen mördades mer än 6 miljoner judar. Bakom siffran, 6 miljoner, döljer sig människor med olika liv, erfarenheter, känslor, tankar och slutligen död. Hur kan man göra för att eleverna i undervisningen om Förintelsen, genom en exkursionsresa eller i klassrummet, får syn på dessa människor? Och….hur kan dessa platser få oss och eleverna att förstå vad som gjorde helt vanliga människor till bestialiska mördare?

Fortsätt läsa En resa till Förintelsens minnesplatser

programmering 1.0

Just nu går jag utbildningen  ’Programmering med matematikdidaktisk inriktning’ på Malmö Universitet. Det är helt klart en utmanade utbildning, där jag vid ett flertal tillfällen är helt borta när det gäller att programmera. Det känns som jag är helt vilse och programmeringen är som ’grekiska’ för mig. Jag förstår känslan som eleverna ibland har i klassrummet, när helt nytt kunskapsinnehåll presenteras, där de verkligen sitter som frågetecken. Men jag trivs bra med utmaningar och programmeringen kan ju inte vara det mest svåra att lära sig.

Men jag har funderat mycket kring det här att eleverna ska lära sig programmering i skolan. Vad är syftet? Är syftet att vi ska utbilda våra elever att bli programmerare? Fortsätt läsa programmering 1.0