När höstterminen drog i gång efter den rekordvarma sommaren kände jag att det var omöjligt att undervisa NO utan att ordentligt behandla klimatfrågan. Eleverna kände likadant och när vi diskuterade sommarlovet ur ett naturvetenskapligt perspektiv var värmen, torkan och bränderna det som väckte flest frågor. Det hela mynnade ut i ett klimatår där vi jobbat med alla de naturvetenskapliga aspekter som krävs för att till fullo förstå vad som håller på att hända runt omkring oss. Fortsätt läsa Klimatåret
Kategoriarkiv: Årskurs 7-9
Programmering 2.0
Så här i slutet av vårterminen avslutar jag kursen vid Malmö Universitet ’Programmering med matematikdidaktisk inriktning’. Det är nu dags att knyta ihop säcken och reflektera över hur jag kan använda utbildningen för att fördjupa kunskaperna i programmering tillsammans med eleverna. Jag har tidigare skrivit om det Datalogiska tänkandet (Programmering 1.0) som flera forskare, Linda Mannila, Anna Åkerfeldt mfl lyfter fram som är en av nycklarna till att lyckas med programmering i skolan. Men hur genomför vi en bra programmeringsundervisning? Ja, det finns faktiskt några didaktiska knep som du kan använda dig av. Fortsätt läsa Programmering 2.0
Matematik och hjärnan
Jag funderar ständigt på hur jag ska undervisa i matematik för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Jag är nyfiken på nya rön och ny forskning kring ämnet. När jag var på SETT-mässan i Stockholm för några veckor sedan gick jag på många föreläsningar med olika teman. Det gemensamma var att alla föreläsare, oavsett huvudämne på föreläsningen, tog upp något om hur hjärnan fungerar och hur man ska försöka anpassa sin undervisning till hjärnan.
Jag blev nyfiken och började fundera på hur jag kan använda kunskaper om hur hjärnan fungerar för att hjälpa mina elever att bli bättre i matematik. Detta resulterade i att jag kom över boken Hjärnan i matematikundervisningen, skriven av läraren Craig Barton. I den här bloggen kommer jag att beskriva innehållet och budskapet i boken samt reflektera över hur det påverkat min undervisning.
Why history? del 2
Varför ska vi läsa historia? Varför ska vi läsa om minoriteter? Varför ska vi läsa om demokratins historia? EU?
En elevutvärdering fick mig att fundera över hur vi lärare får elever 
att inse syftet med undervisningen. En femtedel av eleverna själva trodde att om vi ändrade på och blev tydligare och noggrannare med att förklara varför lektionsinnehållet är viktigt så skulle de lyckas bättre. Läs Why Jag bestämde mig därför för att påminna mig själv om att synliggöra detta så ofta jag fick tillfälle under terminen. I maj fick eleverna svara på samma frågor som de svarat på i januari och sedan jämföra sina svar och analysera om de såg någon kvalitetsskillnad, underförstått om de såg sin egen progression. Fortsätt läsa Why history? del 2
I en skog av hinder eller i möjligheternas rike?
Rubriken illustrerar frågan som jag högst spontant slängde ut till mina högstadieelever vid lektionsstart för några veckor sedan. Jag syftade på klassrumssituationen och jag gjorde det i mening att skapa eftertanke. Jag ville att de skulle spegla några av sina egna personlighetsdrag. Efter lite betänketid gick jag laget runt för att höra hur de såg på sig själva. Det var en ganska brokig bild som växte fram i elevgruppen men jag märkte att jag hade satt igång den tanke-verksamhet som jag önskade när jag ställde frågan.
Fortsätt läsa I en skog av hinder eller i möjligheternas rike?