Kategoriarkiv: Årskurs 4-6

Högläsning och textsamtal grunden i att träna läsförståelse

Att läsa och förstå en text kräver mycket av eleven. Läsförståelse innebär inte endast att avkoda texten utan man måste även behärska förmågan att tolka och förstå en läst text, utläsa budskap, tema och motiv samt reflektera över avsändare och sammanhang verket har tillkommit i. Denna djupare läsförståelse är inget som sker automatiskt vid läsning utan något man som lärare medvetet  måste planera för och där högläsning och textsamtal utgör grunden. 

Fortsätt läsa Högläsning och textsamtal grunden i att träna läsförståelse

Arbetsområdet som gick fel

Till skillnad från mycket annat bloggande där framgångar i undervisningen beskrivs vill jag nu berätta om motsatsen. Ett arbetsområde där det gick ordentligt fel och där själva grundbulten och kärnan i arbetsområdet fallerade. I efterhand kan jag vara kritisk men i den stund elevuppgiften presenterades kände mig nöjd både över upplägget och hur eleverna skulle kunna ta sig an görandet!

foto: Bengt Christensson

I så 7 har vi i slöjden ett arbetsområde som i sin helhet bygger på återbruk. Eleverna plockar med sig material hemifrån som är på väg att kastas. Detta material bearbetas sedan för att till slut bilda nya föremål. Helen (textilläraren) och jag värnar verkligen om detta arbetsområde.  Även om inte läroplanen hade styrt oss hit hade vi ändå haft återbrukstema med eleverna. I takt med att larmrapporterna Fortsätt läsa Arbetsområdet som gick fel

Klara…färdiga…öva!

Pennan i handen…klara… färdiga… öva! 20 minuter och minst 20 tal att räkna. 20 tal på arbetsblad så inget bläddrande behövs, vässad penna och sudd inget annat framme på bänken. Tystnad. Bara göra inget att fatta. Så lågt talområde att inte räknandet ska ta fokus från befästandet av metoden. På tavlan räknar Time-timern ner mot noll. Fortsätt läsa Klara…färdiga…öva!

Att undervisa särskilt begåvade elever

Viktigt på riktigt blir ett än viktigare begrepp då vi möter våra särskilt begåvade elever i skolan. De om några elever har svårt att, eller t o m vägrar att, prestera för presterandets, skolans eller betygens skull. De vill lära sig på riktigt! Lättast fångar vi dem utifrån deras egna eller andras intresseområden och då de får tillfälle att engagera sig i riktiga uppgifter och verkliga problem, där kunskapskrav och kursmoment i olika ämnen bakats ihop till ett riktigt projekt. Ett projekt som allra helst riktas utåt, mot en publik eller mottagare utanför skolans väggar för att eleven ska känna meningsfullhet. Fragmentiserad och stegvis undervisning är ofta rena döden. De iakttar och lär sig utifrån helheten, bredden och djupet. Dessutom är de fullkomligt luststyrda. Att öva för övandets skull existerar inte utan dessa elever övar medan de gör – på riktigt. Fortsätt läsa Att undervisa särskilt begåvade elever

Barnen som vi alltför sällan förstår … 

Han spelade gärna brädspel men ville då ha flera figurer att gå runt med samtidigt. Läskoden knäckte han strax före han fyllde tre år men hade sedan inte behov av att visa att han kunde läsa. Samtidigt reflekterade han i flera led och kunde koppla ihop olika kunskaper för att se helheter. Han såg sammanhangen snabbt och idag, femton år senare beskriver han det som om han har flera kanaler öppna samtidigt. Nu, liksom då vid tre års ålder, var följdfrågorna många och förmågan att tänka i flera led i stort sett obegränsad.

“Vad är det?”
“Det är en fisk!”
“Var heter den?”
“Rocka!”
“Var bor den och vad äter den? Finns det nån som kan ta den? Kan den simma snabbt och var gömmer den sig ….?”   Fortsätt läsa Barnen som vi alltför sällan förstår …