Blodstänk i klassrummet

Som lärare måste man emellanåt vara modig. Att utmana eleverna med uppgifter som är ansvarfulla och förpliktigar kan vara ett sätt att låta eleverna överraska med fantastiska prestationer. Har skoluppgifter riktiga mottagare tas uppdraget seriöst och deltagande elever växer med ansvaret som åläggs dem. Samtidigt kan saker gå fel, vilket kan få konsekvenser som inte går att rätta till. Med bara en chans att göra rätt så, puh, det kan göra vem som helst nervös. Läraren måste vara modig och ta risken att det inte blir perfekt. Ofta blir det bra! Känner du eleverna väl, litar på dem, har tro att de klarar av att ta stort ansvar, ja då presterar många bra och bättre. Bli handledare, stå lite vid sidan av istället för att hela tiden hålla båda händerna på rodret. Ryck in där det behövs och känn av varje individs kapacitet, väg nuläget mot lagom mycket utmaning och så en stor dos av tro-på, stöttning och pepp – då fungerar det.

Samarbete över årskurser eller skolformer är ett sätt att nå andra mottagare än kurs-/klasskamrater. Träna och visa ledarskap för obekanta personer ja,då får man vara extra på tårna. Endast ett tillfälle ges, något öva-på-innan finns inte.

I naturvetenskaplig specialisering arbetar vi på NFU med genteknik, dess tillämpningar och konsekvenser i samhället. I åk 2 planerar elever några egna projekt. Eleverna Selma och Josefins intresse för kriminalteknik passade perfekt för samverkan med grundskolans elever som var i slutfasen av kunskapsområdet genetik/genteknik. Jag erbjöd Josefin och Selma att planera och genomföra laborationer i kriminalteknik för högstadiet. Det skulle utmynna i CSI-aktiviteter på NFU för 20 inbjudna åk 9-elever från Naverlönnskolan. Det var då det blev blodstänk i klassrummet…

Upplägget

NA-eleverna planerade i samråd med mig vilka laborationer som kunde var lämpliga att göra. Boken Kriminalteknik i skolan av Olsson et al (2014, Jure Förlag) ger bra tips på laborationer. Det beskrivs hur brottsplatsundersökningar görs, metoder för spårsäkring och hur kriminaltekniska analyser går till.

Josefin och Selma valde ut några områden med inspiration av bland annat nämnda bok. Laborationer planerades och testades. Det fick göras korrigeringar och eleverna var duktiga i att justera så att allt skulle fungera på den tid vi hade till förfogande för de gästande niorna. Säkerhetsaspekter beaktades. Riskbedömning genomfördes. Material testades. Det blev mycken tid i labbet för tjejerna som kom och förberedde långt utöver sin lektionstid – här var det fullt engagemang!

Vi besökte  Naverlönnskolan och presenterades upplägget med inbjudan till max 20 elever från två åk 9. Klasserna arbetade med genteknikens möjligheter och risker.

När det var dags för aktiviteterna på gymnasiet var laborationsmaterial förberett och utplacerat i klassrummet. Gästande elever fick ett brottsfall att lösa med hjälp av undersökningar och information från labb.stationerna.

Knivmord

Brottsfallet att lösa handlade om ett mordoffer: kvinna funnen knivhuggen i sitt hem. Material från spårsplatsen fanns nu att undersöka.

  • Blont hårstrå, funnet på golvet.
  • Polyesterfiber, funnet på mordvapnet
  • Kökskniv, mordvapnet
  • Fingeravtryck funnet på mordvapnet och andra fingeravtryck från platser i offrets hem.
  • Tre misstänkta personers med koppling till mordoffret: Albert Crick, Rosalind Watson och Isaac Curie

Kriminalteknik

Station 1 Fingeravtryck

  • Hur avläser man ett fingeravtryck?
  • Vilka mönstertyper förekommer och hur kategoriseras dessa?
  • Hur ser dina egna fingeravtryck ut? Undersökning och jämförselser.
  • Demonstration av två metoder för att säkra och framkalla fingeravtryck ( jodånga och med silverjoner).

Station 2 Blodstänksanalys

  • Hur ser mönster från bloddroppar ut när de faller från olika höjd?
  • Vad är det för skillnad på droppmönstret från stillastående och från rörliga objekt?
  • Vad kan man utläsa  av en blodstänksanalys?

Här undersöktes stänkmönster på lodrätt fallande droppar. Eftersom vi inte hade åderlåtit någon person innan användes fuskblod – vanlig silad blåbärssoppa eller utspädd ketchup fungerar!

Station 2 Hår- och fiberanalys med hjälp av mikroskopering

  • Vad är det för skillnad mellan fiber och hår – en undersökning i mikroskop
  • Polyester, silke, bomull, ull och hårtyper undersöktes och studerades.

Diskussionshörna

För att få en bra logistik fanns en diskussionshörna med frågeställning kring DNA-analys och etiska ställningstaganden:

  • ”Idag kan man kartlägga allas DNA för att se vilka genetiska sjukdomar personer har eller har tendens att utveckla. Skulle det vara okej för arbetsgivare att begära kartläggning av arbetstagares DNA? ”
  • ”DNA har länge varit en väldigt intressant och viktig del av naturvetenskapen. Hur skulle det ha påverkat oss om vi inte haft kunskap om DNA och dess struktur? ”

Det var full aktivitet i klassrummet och självklart löste eleverna vem mördaren var!

Att diskutera:

  • Vad har ni för erfarenhet av undervisning där eleverna får ta stort  ansvar?
  • Vilka erfarenheter har ni av samverkan mellan skolår och mellan skolor?

Länkar:

http://nfc.polisen.se Nationellt forensiskt centrum  http://kriminalteknik.nu webbtidningen  Kriminalteknik

instagram @nationelltforensisktcentrum

http://school.chem.umu.se/Experiment/76 Framkalla fingeravtryck med jodånga

http://school.chem.umu.se/Experiment/P184 Kriminalteknik, fingeravtryck med silverjoner

 

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *