Bilder som minnesstöd

Snapchat, Instagram och andra bildbaserade nätverk används flitigt bland barn och ungdomar. Kommunikation sker med bilder och det krävs att man kan berätta i bilder och att kunna tolka bilder. Varje gång vi ser en bild sker det en ögonblicklig reaktion i hjärnan. Vad gör dessa bilder med oss?

Att använda bilder som stöd för undervisning har vi arbetat med under en längre tid på olika sätt i mitt arbetslag och jag upplever att det är ett stöd för många elever. Framför allt som en stödstruktur när det är många nya begrepp och nytt innehåll. Det finns många bildbanker och två av dem är https://widgitonline.com/ och http://bildstod.se/ som vi har prövat.

Terminen startade med fysik och rymden. Om rymdens uppkomst fick eleverna information från olika medier filmer, texter från böcker och texter på Clio Online. Vi sorterade olika små texter i tidsordning och skapade på så sätt ett händelseförlopp. Därefter fick eleverna ett A3 som var indelat i rutor. Uppgiften var att rita bilder och skriva små bildtexter till varje bild och därefter lära sig det.  Eleverna var mycket aktiva och använde sina egna referenser till att skapa sina bilder. Jag upplevde att de fick en förståelse och kunde hänga upp sin kunskap på sina bilder och på så sätt kunna återberätta universums uppbyggnad och utveckling. Deras egna bilder blev ett kognitivt stöd. Bilderna bygger upp och kompletterar språket och nya begrepp sätts i ett sammanhang.  De fick till sist med hjälp av sina bilder berätta för varandra och jämföra sina bilder och diskutera vad man kunde förändrat och justerat för att fördjupa sina kunskaper om universums uppbyggnad.

Alla elever kunde sedan berätta för mig hur universum skapades och byggdes upp.  En fråga som dyker upp i mitt huvud är om kunskapen består eller om den bara var tillfällig? Har bilderna hjälpt att skapa motorvägar i hjärnans axon eller kvarstår de små djurstigarna, där hjärnan måste slösa energi för att komma ihåg? Kan bilderna vara till ett stöd för att kunna friska upp sitt minne, så eleverna kan återberätta igen?  Dessa frågor får jag helt enkelt undersöka.

Minnesmästaren Mattias Ribbing, officiell svenska mästare i minne säger att man kan träna upp att använda minnet på ett helt nytt sätt. Ett sätt som går fortare och är mer effektivt som dessutom gör att man kan lita på att det man lär sitter kvar. Att snabbt ta in stora mängder ny information är en ovärderlig förmåga och genom att hitta effektiva sätt kan våra elever behärska sin inlärningsförmåga.  Vi måste lära våra elever att tänka i olika händelseförlopp och i bilder. Att visa hur man kan använda hjärnan på bästa sätt med hjälp av aktivt tänkande. Hjärnan behöver motion för att utvecklas och det får den genom att vara aktiv, det finns inga genvägar bara hårt och smart arbete. ”Use it or lose it”, några väl valda ord för hur vår hjärna fungerar.

Tänk som Sveriges minnesmästare, Mattias Ribbing:

Lär dig Sveriges 10 största sjöar snabbt och enkelt.

  1. Läs den första meningen nedan och se den som en stillbild i huvudet. Bestäm dig direkt, sitt inte och fundera.
  2. Läs namnet på sjön som står efter meningen samtidigt som du föreställer dig bilden.
  3. Gå vidare till nästa mening och gör en ny bild som är helt fristående från den förra. Bilden ska bara föreställa det som står i meningen. Föremålet som även fanns i den förra bilden får gärna vara i en ny position.
  4. Gör likadant med alla meningarna.
  5. Titta bort från skärmen. Ta fram penna och papper. Testa dig själv genom att gå igenom bild för bild i huvudet och samtidigt skiva ner namnen på sjöarna.

 

I sjön badar två vänner som håller om varandra- Vänern

På vännernas axlar sitter en vätte Vättern

Vätten, som kallas för ”Målaren”, håller en pensel mot en målning på ett staffli-Mälaren

På det övre högra hörnet av målningen hänger en hjälmHjälmaren

I hjälmen sitter en stor sumobrottare- Storsjön

Den stora sumobrottaren bär på en Silja Line- färja Siljan

På färjan står ett torn täckt med träsk-slam – Torneträsk

Genom tornet sticker två vanliga horn ut- Hornavan

På hornens udd sitter ett gotländskt djur(get)- Uddjaure

Djuret bolmar på en cigarr – Bolmen

 

Funkade det för dig? Detta sätt funkar säkert för många och varför inte berätta det för våra elever? Ge dem ett smörgåsbord av olika metoder, så att de kan hitta sitt sätt som de sedan kan förfina och modellera om till sitt eget.

Glöm dock inte bort att mellan 2-6 % saknar förmågan att kunna se inre bilder. De kan inte visualisera och har inget bildminne, det kallas afantasi. För dessa elever måste vi hitta andra vägar till stödstrukturer.

Vad gör då bilder med oss?

Det hjälper oss att hänga upp nya begrepp, ny kunskap och att förstå världen lite bättre. En bild säger mer än tusen ord, heter det ju!

Att diskutera:

  1. Hur arbetar du med bildstöd?
  2. Vilka vinster/ fallgropar ser du med bildstöd?
Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *