Att skriva laborationsrapporter i de högre stadierna kan vara en utmaning för elever. Vardagligt språkbruk ska successivt växlas över till en mer akademisk stil där korrekta ämnesspecifika begrepp används och förklaras och de behöver träning och tid att vänja sig vid den naturvetenskapliga språkformen. Jag har lagt märke till att svårigheten för gymnasieelever inte alltid är den stegrade abstraktionsnivån i ämnet (särskilt i kemi) utan snarare ovanan att skriva formellt, koncist och just så ”torrt” som krävs.

När vi arbetar med laborationsrapporter underlättar våra mallar och övningar. Till elevens hjälp används:

• Mall och instruktion för laborationsrapport. Här ges även tips på vad som är viktigt att tänka på och exempel på vanliga fel som kan förekomma
• Bedömningsmall som läraren refererar till
• Checklista för bedömning av laborationsrapport. Den används både vid kamratrespons och enskilt arbete
• Övning: Finn felen och ge förslag på förbättringar (i fiktiv rapport)
• Exempel på bra laborationsrapporter

Textens struktur och disposition är pelare i laborationsrapporten. Det är som jag nämnt inte själva formalian som bereder gymnasieeleven besvär. Inte heller det kunskapsrelaterade språket är ett större bekymmer. Ämnesspecifika ord och begrepp tar elever till sig ganska snabbt. Däremot har elever ganska ofta svårt att få till ett bra flyt i diskussionsavsnittet. Denna del är när allt kommer omkring en av de viktigare delarna av rapporten. Här framgår om eleven på ett tydligt sätt kan förklara och resonera kring sina empiriska resultat och om eleven kan presentera sin analys om orsak och verkan.

Vad gör jag då för att elever ska undvika att stapla meningar på varandra utan att belysa sammanhang eller att de ger vaga förklaringar?

Jo, jag lägger fokus på att träna magiska sambandsord!

Nu vill jag på inget sätt krafsa i språklärares profession, utan stödjer mitt arbetssätt på forskning som visar att språklig medvetenhet hos ämneslärare som även kommenterar språkbruket påverkar studenternas skrivutveckling (Blåsjö, 2004; Blückert, 2010).

Jag utgår från en lista på sambandsord från Stockholms universitet

Här är ett utdrag från listan:

Sambandsorden

• “för framåt i texten
• signalerar jämförelse eller motsättning
• utvecklar och sammanfattar
• uttrycker allmänt samband”

1. Tillägg – ex. även, därtill, slutligen, tilläggas kan
2. Tid/ordningsföljd – ex. inledningsvis, omedelbart därefter, för det första
3. Jämförelse/motsättning – ex. likartat, på samma sätt som, i motsats till
4. Förtydligande/exemplifiering – ex. såsom, i synnerhet, här urskiljer sig
5. Orsak – på grund av, anledningen är, en förklaring till detta
6. Avsikt- ex. i syfte att, detta går ut på, för att
7. Följd/ slutsats-ex. som en följd av, slutsatsen blir, vilket leder till
8. Medgivande – ex. även om, förstås
9. Upprepning – ex. som nämnts, med andra ord
10. Emfas – ex. det är tydligt, i själva verket, det vill säga
11. Sammanfattning – ex. slutligen, sammanfattningsvis, sammantaget
12. Allmänna samband – ex. när det gäller, i fråga om, mot bakgrund av

I boken Lyft språket, lyft tänkandet – Språk och lärande (Gibbons, 2009) presenteras motsvarande signalord, konnektorer, Bilaga 2.

Ett sätt att träna sambandsord

• Eleverna väljer en laborationsrapport som de fått bedömning/ feedback på. Arbeta gärna med teoriavsnittet och/eller diskussionsdelen
• Börja med att färgmarkera meningar som kan skrivas om med hjälp av sambandsorden
• Därefter skriver eleverna om texten med en annan färgmarkering. Ett mer formellt och koncentrerat språkbruk ska användas och sambandsorden ska hjälpa läsaren att se ett tydligt flöde i texten.
• Sist visar eleverna sina förslag för varandra och resonerar kring var och ens förbättringar i.

Eleverna och jag brukar skoja om att det kan vara rätt och rimlig när de får upp det gröna zigzag-strecket under ord i sitt dokument:

Beakta ordformen (….). I vanlig text kan den kännas ålderdomlig eller främmande.

Att träna sambandsord med eleverna är mycket väl investerad tid och ger eleverna viktiga hjälpmedel till att visa sina ämneskunskaper och samtidigt bli goda naturvetenskapliga skribenter.

Att diskutera

1. Hur arbetar du med ämnespråklig utveckling i dina ämnen?
2. Vilken typ av feedback får dina elever på sina laborationsrapporter?