Bedömning på Roslätt – Har vi kommit någon vart?

Suck och pust! Det här med bedömning blir bara svårare och svårare…

figur

Efter mitt förra inlägg har jag letat efter texter och information om bedömning för årskurserna 1-3. Det är svårt att hitta, och den största delen av information handlar om de betygsättande årskurserna. Detta gjorde mig successivt frustrerad. Till slut skrev jag därför till Skolverkets upplysningstjänst för att fråga om det fanns planer på att utöka kunskapskraven till samtliga ämnen och komplettera med bedömningsanvisningar för år 1-3 nu när de nya kursplanerna implementeras. Svaret blev nej. 

Sedan jag blev färdig lärare har jag suttit med i många grupper där uppgiften har varit att tolka läroplaner. När det begav sig var Lpo 94 ny och vi pedagoger lade ner otaliga timmar på att försöka tolka och förstå innebörden. Resultatet blev inte särskilt bra, och förmodligen var våra tolkningar skolorna sinsemellan väldigt olika. I och med Lgr 11 ökade tydligheten i vårt uppdrag, och så till vida har den nya läroplanen kommit att underlätta vårt arbete. Dock ställer jag mig frågande till varför Skolverket inte gjort kunskapskrav för åk 3 i alla ämnen. Detta leder till att vi pedagoger får sitta i grupper och använda vår värdefulla tid till att än en gång göra tolkningar, som kanske i slutändan ändå inte blir likvärdiga.

Jag hittar två examensarbeten som tar upp denna problematik. I Att undervisa och bedöma utan konkreta mål – Om kunskapskravens betydelse för lärares motivation i engelskämnet åk 1-3 undersöker Beatrice Larsson (2018) det faktum att engelskämnet i årskurs 1-3 inte har några formulerade kunskapskrav. Hennes resultat visar att lärare önskar att kunskapskrav i engelska införs så att eleverna får möjligheten till en rättvis bedömning och likvärdig utbildning. Undersökningen lyfter också fram att lärares motivation för att bedöma kunskaper i engelska påverkas av att de inte har några tydliga riktlinjer för vad som ska bedömas. Det andra arbetet heter Vad innebär det egentligen att en elev klarar teknikämnet i årskurs 3? av Ayd Elias Matti och Hala Atif Fakhir (2018). De gör slutsatsen att teknikämnet har ett otydligt innehåll i läroplanen och att det då blir upp till varje lärare att göra sin tolkning. Deras förslag är att teknikämnet bör få ett tydligare ämnesinnehåll där det förklaras vad som ska göras vid varje moment så att lärarna kan följa ämnesinnehållet på ett sätt som gynnar elevernas teknikundervisning.

Hur ska vi göra då, när det inte finns kunskapskrav formulerade för åk 3? Hur ska vi uppnå likvärdiga bedömningar? För att få råd vände jag mig till Svedala kommuns utvecklingsstrateg Michael Rystad med mina tankar. Svaren jag fick var:

  • Vi kan aldrig uppnå total likvärdighet, utan endast sträva efter det.
  • Det första steget för er del är att göra så bra tolkningar av de styrdokument som ni kan på er skola.
  • Är ni sampratade på er skola så är det ett bra första steg mot likvärdighet.

Med detta i ryggen kändes uppgiften lite mer hanterbar och avgränsad. I skolans utvecklingsgrupp bestämde vi oss för att använda en del av KU-dagen den 25 november för att att arbeta med vårt SKA-mål Samsyn kring bedömning. Som jag skrev i förra inlägget framkom det vissa svårigheter gällande bedömning i enkäten som gjordes i början av terminen. Dessa var:

  1. Det är lättare att göra bedömningar i svenska och matematik.
  2. Det är svårt att göra bedömningar i ämnen som bild, engelska, musik och teknik, eftersom det där saknas kunskapskrav.
  3. Det är svårt att bedöma likvärdig i So och No, eftersom vi inte har gemensamma matriser.
  4. Det är svårt att bedöma när eleverna når “mer än godtagbara kunskaper” eftersom det saknas tydliga kriterier för detta.
  5. Matriserna i Infomentor är svåra att fylla i.

Vi bestämde oss för att starta med punkt nummer två: Det är svårt att göra bedömningar i ämnen som bild, engelska, musik och teknik, eftersom det där saknas kunskapskrav. Här inledde vi med att se Skolverkets film Vad är en kursplan och läste utdrag ur Skolverkets allmänna råd för betyg och bedömning. I den kunde vi läsa (s.8):

Syfte

Syftet beskriver vilka kunskaper som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen och avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål. Målen sammanfattar vilka ämneskunskaper som ska betygsättas och det finns därför en relation mellan målen och kunskapskraven. Läraren planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet.

Centralt innehåll

Det centrala innehållet anger vilket obligatoriskt innehåll som undervisningen ska behandla. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme och kombineras på olika sätt utifrån ämnets eller kursens syfte vid planeringen av undervisningen.

Kunskapskrav

Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet. Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevernas kunnande. Därför behöver kunskapskraven läsas och tolkas i förhållande till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits. Läraren använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevernas kunskaper vid betygssättning. Kunskapskraven är således inte mål för undervisningen utan medel för att sätta betyg. De är därför inte avsedda som grund för planering eller genomförande av undervisningen…

I texterna blir det tydligt att det är syftet som ska ligga till grund för planeringen samt hur kunskapskraven ska användas för bedömning. Dock hittar jag inte riktlinjer i dessa stödmaterial för vad som gäller när kunskapskrav för årskursen saknas. Frågan fick jag därför ställa till vår utvecklingsstrateg. Svaret är att bedömningarna ska göras utifrån det kunskapskrav som ligger närmast alltså i vårt fall kunskapskraven för årskurs 6.

Fortsättningen på KU-dagen ägnade vi åt att arbeta med syfte, centralt innehåll för år 1-3 och kunskapskrav för årskurs 6 i ämnena musik och teknik. Det visade sig att det var ganska enkelt att förstå dessa i musik. Det första syftet är att eleverna ska kunna spela och sjung i olika musikaliska former och genrer. I år 1-3 arbetar vi då med med det centrala innehållet, sång och spel i olika former, unison sång, kanon, växelsång samt ensemblespel. Eleverna når med andra ord målet, utifrån kunskapskravet för år 6, när de kan delta i den gemensamma sånger där de då i någon mång följer rytm och tonhöjd. Här uppstår dock en ny fråga; vad betyder i någon mån?

Uppdelat på detta vis blev det lättare att förstå hur vi ska förhålla oss till bedömningen än jag hade förväntat mig. Nästa steg är att dela upp det centrala innehållet årskursvis.

Syfte Centralt innehåll år 1-3 Kunskapskrav år 6
Musicerande och musikskapande/Musikens verktyg
Spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel. Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. 

Det visade sig att det var mycket svårare att göra på motsvarande sätt i teknikämnet. För att riktigt kunna förstå kursplanen krävs goda kunskaper i teknikämnet. Vi startade en diskussion om hur teknikkompetensen ser ut på vår skola och att ämnet under lärarutbildningen fick ett begränsat utrymme. Jag tror att detta gäller på många skolor. På KU-dagarna i januari kommer vi att arbeta vidare med teknikämnet.

Den andra saken vi diskuterade på vår KU-dag var punkt fyra. Det är svår att bedöma när eleverna når “mer än godtagbara kunskaper”, eftersom det saknas tydliga kriterier för detta.

Här tog vi del av Svedala kommuns Riktlinjer för dokumentation av elevernas kunskaper:

Den högsta nivån, “Mer än godtagbara kunskaper”, anges då eleven når motsvarande C-, B- eller A-nivå. För årskurserna 1-3 används den högsta nivån då eleven når förväntade kunskapskrav enligt högre årskurs än elevens aktuella årskurs. Om en lärare anser att en elev i t ex åk 1 visar på kunskapskvaliteter som är förväntat i årskurs 2 så når eleven mer än godtagbar kunskapsnivå. Det är läraren som gör denna analys utifrån sin professionalitet.

Bedömningskriteriet “mer än godtagbara kunskaper” är nog det som har orsakat oss pedagoger på Roslättsskolan mest vånda. Riktlinjen att elevernas ska nå målen för en årskurs över är svår att förhålla sig till. Tänker man att eleverna ska nå målen för hela nästa årskurs eller räcker det med en del? Tillsammans med vår rektor landade vi i att tills vidare gör vi så här: Vi planerar vår undervisning och stämmer av elevernas kunskaper mot våra uppsatta mål. Visar eleverna att de kan mer än det vi har planerat för så har de “mer än godtagbara kunskaper”. Genom detta tycker jag att vi följde rådet vi fick från Michael, är ni sampratade på er skola så är det ett bra första steg mot likvärdighet.

Så vad är svaret på frågan i inledningen? Har vi kommit någon vart? Vi har visserligen många frågor och vi har stött på svårigheter, men svaret är JA. Vi har ökat vår kompetens i hur vi bedömer musik och teknik, och vi har diskuterat hur vi ska bedöma “mer än godtagbara kunskaper”. Med detta i ryggen går vi vidare. Arbetet kommer att ta tid, men i nästa inlägg har vi förhoppningsvis kommit ytterligare en bit på väg.

Att samtala om

  • Hur gör ni likvärdiga bedömningar i ämnen som saknar kunskapskrav för årskursen?
  • Hur bedömer ni att elever når “mer än godtagbara kunskaper”?
Share Button
Om författaren

Beskrivning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *