En del lärare säger att de gör en bedömning hela tiden när eleverna visar och gör saker.  Jag planerar  in särskilda bedömningsuppgifter i mina pedagogiska planeringar. För mig handlar det om att skilja på övningstillfälle och bedömningstillfälle. Det gäller ju att eleverna hinner växa lite mellan varje gång jag som lärare ska mäta hur långa de blivit. Syftet är också att komma bort från ”magkänslan” i bedömningen.

Innan ett bedömningstillfälle får eleverna reda på uppgiften i förväg och vi förbereder oss tillsammans. Vi pratar om och tittar även ibland på en matris jag gjort, där de ser hur de kommer att bedömas. För mig skapar jag på detta sett trygghet och struktur för eleverna. När inte bedömningarna sker som en överraskning har  vi tillsammans istället möjlighet att förbereda oss inför uppgiften.

I NO i årskurs 4-6 ska eleverna bedömas inom de tre övergripande förmågorna i syftestexten granska, kommunicera och  ta ställning, systematiska undersökningar samt  beskriva & förklara. Jag har precis arbeta med arbetsområdet ljus i årskurs 4 och tänkte berätta lite om en av de bedömningsuppgifter som eleverna gjorde.

Att skriva en argumenterande text i brevform om varför LED-lampor är bättre än glödlampor.

Målet som ska bedömas:  Att eleven kan använda informationen i texter och  diskussioner  för att skapa en egen text.

För att förbereda oss för denna uppgift vände jag på EPA – metoden. Vi förberedde oss först genom att arbeta alla tillsammans, sedan arbetade de i par och till sist enskilt. Vi hade arbetat med en liknande uppgift tidigare under arbetsområdet men då arbetade vi också med kamratbedömning i det enskilda steget, vilket vi inte gjorde på bedömningsuppgiften.

I helklass  läste vi tillsammans några faktatexter om glödlampor och LED – lampor, som jag valt. Vi hjälptes åt att sammanställa dessa fakta i ett Venn-diagram på tavlan. Där hittade vi framförallt  många skillnader och även några likheter. I par repeterade sedan eleverna vad ett argument är dvs att man förklarar sitt påstående. Eleverna fick se några påstående som jag skrivit och tillsammans med sin samtalskamrat göra om dessa till argument.

Ex på hur eleverna gjorde om påstående till argument:

• Det är bra att panta PET – flaskor, för då återvinns de till nya och vi sparar på naturresurser.
• Det är bra att cykla till affären istället för att köra bil, för cykeln släpper inte ut avgaser med koldioxid som ökar växthuseffekten.

Enskilt fick eleverna till sist med hjälp av faktan vi tillsammans samlat i Venn-diagramet i uppgift att skriva ett brev till en person och övertyga honom/henne med så många argument som möjligt till varför man bör byta ut glödlampor till LED-lampor. Vi tittade även tillsammans igenom bedömingsmatrisen där vi pratade om vad som krävdes för att ligga på de olika trappstegen och vad eleverna skulle tänka på.

När det gäller bedömningen hade mina elever förra året en träningstrappa med tre trappsteg på väggen i klassrummet.  När eleverna arbetade tittade vi på färdiga exempel som satt  på väggen, vilket gav eleverna stort stöd i att se vad som krävdes av dem för att utvecklas. Väggen fungerade även när eleverna kamratbedömde eller självbedömde arbeten och de satte också upp sina egna arbeten som exempel i trappan. I år byter jag klassrum, så tyvärr har inte trappan kommit upp, men vi använder oss fortfarande av den i våra matriser och pratar om våra trappsteg.

Elevernas färdiga brev  bedömdes sedan utifrån matrisen och med formativ feedback på vad de kan tänka på till nästa gång. Exempel på hur denna kunde se ut:

• Bra att du skriver i brevform. Tänk på att utgå från den fakta som du fått. (På väg till trappsteg 1)
• Bra att du utgår från faktan och skriver påstående till varför Led-lampor är bättre. Tänk på att du behöver förklara dina påstående, så att dessa blir argument. (Trappsteg 1)
• Bra att du utgår från fakta och du ger flera argument till varför det är bättre med LED-lampor. Tänk på att du kan dela upp argumenten i brevet i stycke beroende på om de är estetiska, ekonomiska eller miljöargument.  (Trappsteg 3)

En reflektion jag gjort är att när eleverna får tillbaka sitt arbete med både trappssteg och formativ feedback fokuserar de  på trappsteget och inte på feedbacken. Därför funderar jag kring att i fortsättningen kanske endast ge den formativa feedbacken och även göra det i anslutning till att de ska göra en liknande uppgift så att de kan använda sig av den direkt.Om elever får tillbaka ett arbete med nivåer i form av trappsteg och formativ feedback som respons, blir det viktigaste för dem  vilken nivå på trappsteg de hamnade. Det är svårt att vara tydlig, samtidigt som man ska nå det viktigaste målet att ge eleverna motivation, lust och en egen förståelse för hur de ska göra för att utvecklas vidare.

Eleverna får ju inte betyg i årskurs 4 ,men jag är ju skyldig att fylla i kunskapskraven på Infomentor och då har jag inte hittat något bättre sätt än att jag för över min bedömning på trappstegen till de tre betygssteg som finns där. Jag hade tyckt att det varit bra om jag hade kunnat ta bort bokstäverna E,C och A där och istället nöjt mig med mina trappsteg. På Marbäcksskolan har det bestämts att dessa kunskapskrav inte är synliga för elever och föräldrar. På Infomentor syns endast skolverkets omdömesblankett och matriserna med trappsteg vid bedömningsuppgifter förtydligar då detta omdöme.

I vår läroplan finns ett fokus på förmågor, som till exempel att söka information, kommunicera och ta ställning i frågor med ett naturvetenskapligt innehåll. Detta måste få stor plats i NO-undervisningen för att kunna vara föremål för bedömning. Att göra uppgifter som tränar och bedömer dessa förmågor är en utmaning. Det finns också en risk att ett allt för stort fokus läggs på resultatorienterad bedömning, vilket kan ge negativa effekter på elevers lärande, motivation och självbild. Huvudfokus bör ligga på så kallad formativ bedömning .

Det finns en mycket användbar bok som jag precis börjat att läsa. Bedömning i NO – grundskolans tidiga år. Boken innehåller en tydlig och systematisk genomgång om vad bedömning är eller kan vara. Den går igenom formativ bedömning, krav och förväntningar, hur man kan arbeta med återkoppling och kamrat- och självbedömning för att avsluta med en metodisk genomgång av förmågorna och kunskapskraven kopplade till dem. Boken verkar mycket användbar och jag får återkomma till den i ett senare blogginlägg.

 Att diskutera:

1. Hur ser ni på att eleverna tillsammans förbereder sig för och får reda på bedömningsuppgifter i förväg?
2. Vilka av kunskapskraven i NO fungerar det bra att bedöma “kontinuerligt under lektionerna”?
3. Vilka av kunskapskraven i NO är det en fördel att bedöma i genomtänkta bedömningsuppgifter?