Back to school i entreprenöriell anda

Ny termin och uppstartsdagar! I arbetslag 5 på Naverlönnsskolan ville vi kombinera en bra skolstart där vi lägger fokus på både lära känna-aktivitet för nya elever och innehåll som sätter igång de äldre elevernas arbetslust inom fokusområdet entreprenöriellt lärande. Detta eftersom en av våra målsättningar på skolan är att eleverna ska utveckla sitt lärande, sin motivation och sin förmåga att ta ansvar för sina studier och ett sätt är att arbeta mer med entreprenöriellt lärande. Att använda de äldre eleverna som lärresurs för de yngre kändes också som något vi ville göra eftersom vi i år välkomnar två nya klasser sexor till arbetslaget. Våra ”gamla” elever börjar åttan och nian. Vi ville också komma igång med aktiviteter som kan kopplas till kunskapskraven redan från början.

Som flera andra lärare gjort före oss valde vi att låta åttor och nior göra informationsfilmer åt våra nya elever om hur saker och ting fungerar på vår skola. Allt från rastaktiviteter och personalpresentationer till studiemotivation och introduktioner av datorproram som eleverna kommer att stöta på. Eleverna hade två dagar på sig att presentera färdigt material och under den tiden hann de även med att kamratresponsa filmerna.

Hur är detta entreprenöriellt lärande?

Vi diskuterade följande med eleverna (utifrån vad Skolverket säger), när vi satte igång:

  • Var kommer ordet entreprenöriell ifrån? Vad är man när man är en entreprenör? Har vi exempel på entreprenörer i vår vardag? Hur kan man överföra detta till skolan?
  • Entreprenöriellt lärande innebär att man utvecklar förmågor som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.
  • Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker.
  • När man arbetar entreprenöriellt utvecklar man också sin förmåga att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.
  • Att vara entreprenöriell och företagsam är samma sak. Det betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt att utveckla och skapa värden – personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska.

När filmskaparna, som eleverna förvandlades till, arbetade tänkte de främst på att produkten skulle passa mottagarna och hur den skulle bli värdefull för dem. Det producerades intervjuer, inspirerande podcasts utifrån egna erfarenheter och rena instruktionsfilmer. När det blev dags att visa filmerna för de nya eleverna var det med spänning de äldre eleverna presenterade sig och sin ”produkt”.

Inför vårt fortsatta arbete fick både vi och våra elever i utvärderingen tydliga svar på vilka förmågor som utvecklats och vilka som vi behöver lägga ännu mer fokus på. Vi gjorde två utvärderingar, en gruppvis och en individuell. Sandra Pilemalm kommer i sin kommande blogg att berätta mer om hur man kan utgår från det entreprenöriella lärandet för att bli bättre på att äga sitt eget lärande utifrån denna uppgift.

Grupputvärderingen gjorde vi med en utvärderingsform som vi kallar 1000-lappen och som jag måste berätta om! Jag vet inte vilket geni som hittat på den men min kollega Pernilla var den som lärde mig.

Såhär funkar den:

Efter ett avslutat grupparbete får eleverna låtsas att de får 1000 kronor att dela på. Eleverna ska tillsammans lösa hur pengarna ska fördelas och motivera varför var och en förtjänar en viss summa.

Jag har gjort detta några gånger och eleverna har alltid varit mycket noga med att lyfta fram varandras insats och reflektera över sin egen.

I den individuella utvärderingen ansåg många elever att de förmågor de jobbat med/utvecklat mest var att kommunicera och samarbeta samt att fatta beslut. De tyckte också att det de behöver utveckla ytterligare och som stämmer väl överens med vad vi lärare ser är att ha självtillit, att lita på att det man gör är bra och att våga vara modig och ta risker.

Vi frågade också om det är skillnad att göra ett arbete som riktar sig ”utanför klassrummet” och inte bara mot lärare och klasskamrater. Att man gör ett värde för någon annan. Det tyckte de flesta. Såhär säger några elever:

Eftersom den var riktad mot sexorna så tyckte jag att det var viktigt att anpassa språket osv till dem.”

Ja verkligen. Oftast med läraren så gäller det att bara få med allt viktigt och som krävs för betyget. Men när man visade för sexorna så behöver man göra filmen mer intressant att kolla på så att de inte tappar intresse direkt. Det var en utmaning.

Det kändes liksom lite större att visa för 6orna.”

Ja, för då tycker jag att man jobbar på ett helt annat viss, man liksom gör det mer ordentligt och man lägger mer tid på de eftersom att det är andra som ska se de. Jag bryr mig inte riktigt men det blir lite roligare/spänande.”

Ovan bjuds ett exempel, Infomentor för barn. En informationsfilm  till nya sexor gjord av två pojkar i åk 9.

Att diskutera

  • Vad är man när man är en entreprenör?
  • Har vi exempel på entreprenörer i vår vardag?
  • Hur kan man överföra detta till skolan?

 

Share Button

2 reaktioner på ”Back to school i entreprenöriell anda”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *