“I matematiklyftets algebramodul kan man läsa om att barn ofta har många erfarenheter av att skapa mönster på olika sätt innan de börjar skolan och hur man kan använda deras erfarenheter om mönster på ett medvetet sätt i undervisningen.”
I Lgr 11 och kursplanen för matematik åk 1-3 står det följande i texten om mönster Fortsätt läsa Upprepade mönster i årskurs 1
För de små barnen i skolan är det ofta så att de ”går i skolan” och gör ”skolsaker”. Att skilja på de olika skolämnena är inte alltid helt enkelt trots att vi i olika samtal och genomgångar berättar vilket skolämne vi nu ska jobba med och vad syftet med det är. När vuxna eller elever i högre årskurser hör begrepp som svenska, matematik, biologi, musik eller historia så har vi många erfarenheter att hämta ur och vet vad som menas och vad som förväntas av oss. Barn som befinner sig i de tidiga skolåren saknar dessa referensramar och därför behöver vi se till att de får många kopplingar till de olika begrepp som används i skolan. Fortsätt läsa Historiska begrepp i de tidiga skolåren
Jag arbetar i en årskurs 1 och arbetet under första läsåret handlar undervisningen till stor del om att lägga en grund och skapa en kultur för hur arbetet i klassrummet ska utföras. Hos mig och barnen finns det redan en del förväntningar och invanda mönster för detta men det är inte alltid säkert att dessa förväntningar stämmer helt överrens med varandra. Barnen har erfarenheter med sig till klassrummet vilket gör att de agerar på det sätt som de tror förväntas av dem och som är bekant för dem. Det kan uppstå svårigheter om man vill göra något som avviker från hur det brukar vara. Det finns ett så kallat ”Didaktiskt kontrakt” mellan lärare och elever i de olika undervisningssituationerna. Fortsätt läsa Att utveckla förståelse för likhetstecknets innebörd
För att kontrollera att eleven har förstått innebörden av ett mattetal, t ex 3+4=7, kan ett sätt vara att be dem skriva en text och beskriva vad som matematiskt händer. T ex ”Jag har 3 kronor, du har 4 kronor, tillsammans har vi 7 kronor”. Aktiviteten benämns i matteböcker och matematiska sammanhang som, t ex räknesaga, räkneberättelse eller räknehändelse. Det kan verka enkelt att formulera ett mattetal i ord på detta sätt men det visar sig att detta ofta är problematiskt för barn. Fortsätt läsa Tanketavla i matematik
För några år sedan reflekterade kollegiet på skolan över vad begreppet läxor innebar. Vad syftet med läxor var, hur vi definierade läxor och vilken sorts läxor vi gav eleverna. Vilka förväntningar hade föräldrar på läxor och hur elever upplevde dem. Vi som arbetar i de lägre åldrarna i skolan möter barn som är väldigt nyfikna, motiverade och har höga förväntningar på vad skolan ska erbjuda dem. När vi möter dem i ettan är det många som blir besvikna på att de inte får läxa med sig hem efter första skoldagen. Att små barn redan förknippar skola med läxa säger en del om hur djupt rotade läxor är i vårt medvetande. Fortsätt läsa Meningsfulla läxor?