Alla inlägg av

Checklistan – Kan det vara en väg mot större ansvar hos eleverna?

Det är många gånger jag ställt mig frågan vad som ska till för att mina elever ska ta mer ansvar. I samband med ett filmprojekt där eleverna i grupper skulle filmatisera en del av en bok vi läste togs förmågan att ta ansvar till helt nya nivåer. I andra fall har det blivit platt fall. När jag och några kollegor planerade upp för lovskolan under föregående termin upplevde vi att det var många faktorer som gjorde att eleverna inte fick sitt arbete gjort och därav inte hade förutsättningarna för att kunna ta sitt ansvar. En del i detta var att eleverna hade svårt att själva strukturera sin tid utifrån det arbete som skulle göras. Genom att skapa en checklista för respektive pass under lovskolan tog vi som pedagoger kontroll över innehållet och kunde begränsa stoffet så att uppgifterna kunde genomföras inom de tidsramar som fanns tillgänglig. Utöver detta gav checklistan en viss känsla av lycka då eleverna med sin ”tick box” rent konkret kunde se hur uppgifterna sakta men säkert betades av. Om det funkar på lovskolan, hur skulle det då funka i den ordinarie undervisningen? Det är just detta denna blogg ska handla om… Fortsätt läsa Checklistan – Kan det vara en väg mot större ansvar hos eleverna?

Vad finns egentligen i en kartbok?

Som språklärare känns denna rubrik ganska främmande, även om det i denna bloggs avseende är ytterst relevant. Vad finns egentligen i en kartbok? När eleverna i åk 7 fick samma fråga svarade de flesta länder, sjöar, städer och symboler. Några fåtal visste även att en kartbok kan innehålla klimat, befolkning och koordinater. I den ämnesövergripande uppgift som eleverna skulle ta sig an var att med hjälp av en kartbok skriva en faktatext om ett land, enligt denvermodellen, som ett ämnesövergripande arbete (geografi/svenska). Med utgångspunkt i elevernas förkunskaper påbörjade vi arbetet, där syftet var att dels stärka elevernas förståelse för att handha en kartbok och dess innehåll, dels träna på att skriva en faktatext med ämnesrelevanta ord. Fortsätt läsa Vad finns egentligen i en kartbok?

Årets läsår tar sin början i juni

Då var åter igen ett nytt läsår och en ny termin igång, och tillsammans med detta kommer en spänd förväntan över vad året kommer att erbjuda och innehålla. Även om terminen för eleverna satte igång i mitten av augusti, har dock läsåret för oss pedagoger, i mitt arbetslag, varit igång sedan terminsslutet i juni. Med vetskap om den arbetsbörda som man kan uppleva i början av ett nytt läsår med inbokade möten, konferenser, överlämningar etc, och då ens egen ämnesspecifika planering kan komma i skymundan, var ambitionen inför detta läsår att tidigt blicka framåt och tillsammans med arbetslaget påbörja en planering för sådant som annars inte får särskilt mycket utrymme i början av ett nytt läsår. Fokus i detta arbete blev att hitta beröringspunkter över ämnesgränser med syftet att så små ämnesövergripande frön som skulle kunna växa till sig under sommaren. Fortsätt läsa Årets läsår tar sin början i juni

Lovskola – Vilken insats ger bäst avkastning???

För de elever som har svårigheter att möta kunskapskraven i olika ämnen har lovskolan för vissa blivit en tillflykt för att exempelvis ta igen arbetsområden som saknas, komplettera uppgifter eller repetera ett kapitel i matematiken och göra ett prov. Oavsett anledning har lovskolan en viktig funktion i den övriga verksamheten med det primära syftet att få fler elever godkända i sina ämnen och i sin tur öka måluppfyllelsen på skolan. Med detta i åtanke är det alltså viktigt att en lovskola är välfungerande helt organisatoriskt, så att den insats som görs från elever och undervisande lärare ger så bra avkastning som möjligt. Inget arbete ska alltså göras i onödan. I denna blogg ämnar jag skriva om hur två kollegor och jag initierade ett förändringsarbete för lovskolan för att bättre kunna möta de krav som lovskolan ställer. Fortsätt läsa Lovskola – Vilken insats ger bäst avkastning???

Att förekomma eleverna redan i planeringen – inkludering

När man pratar om en inkluderande undervisning kan detta med största sannolikhet betyda olika saker för olika lärare. Att arbeta inkluderande kan dessutom ske på så många olika nivåer, vare sig det gäller på individnivå, gruppnivå eller rent organisatoriskt. I början av denna termin skulle en av mina årskurs 8 arbeta ämnesövergripande med hållbar energi i NO och svenska. Eftersom arbetet skulle genomföras i en klass med stora variationer kunskap-, motivation- och betygsmässigt blev det också en möjlighet för mig och min kollega att diskutera hur vi med inkluderande/anpassade insatser skulle – förhoppningsvis – få med alla elever ”på tåget”. Fortsätt läsa Att förekomma eleverna redan i planeringen – inkludering